Mitt nyårstal. Short edition.

 2010 var ett sorgens år i Sverige för den som värnar alla människor. Valet blev ett slag i magen på alla människors lika värde. En regering som aktivt jobbar för ökade klyftor fick fortsatt förtroende.

 

Vi kommer att fortsätta höra om människor som ”faller mellan stolarna” och inte längre känner av det finmaskiga välfärdsskyddsnät Sverige tidigare haft, och gärna hade fått fortsätta spinna vidare på.

 

Istället är Reinfeldt där med sin sax och klipper hål för de allra mest utsatta. Han monterar ner motståndet genom att försöka krossa fackföreningsrörelsen och hävdar att varje människa ska vara sin lyckas smed, annars får man skylla sig själv.

 

En annan utveckling är möjlig. Ett Sverige där vi bryr oss om varandra och förstår att när människor hamnar i utsatta situationer beror det många gånger på systemfel, till exempel väljer man inte sina föräldrar och de möjligheter de ger eller inte ger. Och den viktigaste insikten… det kan vara vem som helst av oss som hamnar snett och behöver en putt framåt och en till chans.

 

I Sverige är du sjukare och dör tidigare om du har mindre pengar. En kort promenad från ett område i en stad till ett annat kan vara en stor skillnad i förväntad levnadsålder.

 

.Vi måste se skillnaderna. Några av oss vill förändra, ge möjligheter. Vi behöver hålla ihop.

 

Ingen kan göra allt men alla kan göra något är en sliten mening. För att den är helt sann. Den som inte källsorterar kan börja lite lätt med glas och metall. Den som alltid kör bil korta sträckor kan våga provgå lite. Den som inte tror sig kunna hjälpa sina barn med läxorna kan försöka en gång.

 

Jag tycker egentligen nästa uppmaning är skit. Skit för att vi skulle kunna ha ett system som omfördelade resurser på annat sätt än genom välgörenhet. Välgörenhet är inget system jag vill cementera.

 

Men du som har en slant över, det finns så många hål att stoppa den i. Ditt lokala katthem, barn i fattiga länder eller människor i olycksdrabbade områden. För varje barn som får gå i skolan ökar hela världens möjligheter! Tänk inte att du borde, gör det bara.

 

Vi har bara varandra. Därför är det också bara vi som kan göra världen trevligare och bättre. Både helt nära genom att försöka vara hjälpsam, och långt borta genom att välja farirtradeprodukter till exempel. Eller tänka till lite när du semestrar i landet Långtborta. Turistindustrin kan verkligen suga ut landet om man inte ser upp. Och fota dig verkligen inte med ett tamt vilddjur!

 

Alla dessa val vi gör betyder någonting. Det kan kännas jobbigt och tungt att varje köp och varje handling kan vägas fram och tillbaka, men det är sådant som gör hela skillnaden när vi alla gör en liten del av det stora arbete vi har kvar. Vi som lever i den rikare delen av världen har ett extra stort ansvar, då vi är dom som också sliter hårdast på naturresurserna. Ju mer pengar, desto farligare för den hållbara utvecklingen. Oftast.

 

Ett annat nederlag i valet var  att det otrygga samhället borgarna bygger genererat klyftor människor emellan så till den milda grad att de väljer att rösta in ett parti som gör skillnad på folk och folk. Det är riktigt fult och jag har funderat mycket på vad som gör somliga av oss till öppna, nyfikna och glada över nya bekantskaper medan andra väljer att peka ut människor från andra länder som både det ena och det andra.  Att anse sig stå över, att inte vilja ”beblanda sig”, varifrån kommer det svarta hålet?

 

Jag återkommer till att vi måste greja saker tillsammans, utan haka upp sig på namnet. Då vi alla bär fram tanken om ett samhälle där vi jobbar för allas bästa alltid ordnar det sig.

 

Det kan ordna sig. Gott nytt år!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0