Om igen!

Nu går varselvändan i barn- och ungdomsförvaltningen som är min arbetsgivare igen.
Förra gången klarade jag mig, om man ska uttrycka det så. Nu vet jag inte.
Älskar att få besked idag och sedan tre tider jag ska infinna mig på olika ställen DEN HÄR VECKAN.
Som om man inte har ett privatliv eller kanske främst ett arbete (fortfarande) att gå till på dagtid.

Personalmännen är skitsvåra att få kontakt med så jag ringde en annan än den jag tidigare har haft kontakt med, en som aldrig svarar på mejl eller ringer upp när hon lovat. Hur svårt är sånt? Egentligen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0