Hemma/På väg igen

elinandrea

 

Här är jag och Andrea i onsdags. Efter att vi hade tittat på Carl-Einar på Liseberg, efter att jag och Johan hade åkt Kanonen. Oj, vad det var roligt. Tur att den var rätt kort för vi skrek hela tiden.

Hade verkligen tokroliga dagar i Göteborg. Vi var på outlet och jag grät av lycka, det är inte varje dag. Måste tom ringa Ullie för att meddela hur härlig shopping det var. Köpte en del kläder och två marimekkomuggar som jag redan älskar. Det kunde behövas när jag innan hade tre muggar i mitt skåp. Det räcker inte så långt. Badade på väg in till stan igen i insjö, jättevarmt. Men lite problem är det ju eftersom vi hade bränt oss. Jag hade alltså inte klarat mig okej, min rygg är liksom inte vad den var i måndags... Men det läker. Jag kan bara inte sova på rygg, inte ha vissa bh:ar... sånt.

Åkte tåg hem igår, var hemma till halv fyra. En halvtimme senare laddade jag tre maskiner. Halvfulla. Det var all tvätt jag hade. Resten är hos Pär, i hans lägenhet för han tog med grejer ner från Piteå. Så det får jag väl tvätta hos mamma.

Att åka tåg... shit vad det kan vara jobbigt, när de andra inte vet hur man gör. Hur svårt är det att hitta sin plats? Hur svårt är det att hålla käften? Hur svårt är det att inte bre ut sig? Tydligen väldigt svårt. Det är också väldigt svårt att inte irriteras då.

 

Bakade kladdkaka till Mats och jag tror jag lyckades igen. Var ute och gick lite och så. Hälsade på änderna i parken. Har saknat dom lite, men dom var vid gott mod.

Läste lite i brudboken Mina ex innan jag somnade prick ett.

 

Och vilken gen hos män är det som gör att de tror att man måste sträcka och dra upp strumporna till det yttersta, även när som har shorts. Att de måste nudda knäna? Det är ju så fult. Våga kavla ner. Våga köpa korta strumpor. Våga bli brun om underbenen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0