Stödet

Jag plöjer en del avsnitt av Betnér direkt som jag inte hunnit se. Just nu Emma Igelström som pratar om att aldrig vara nöjd med det som presteras. Det är dels ett personlighetsdrag kan jag tro, att gå all in i nåt, lite missbrukspersonlighe som hon själv säger. Dels lite duktig-flickagrejen.

Känner sjukt mycket igen båda två. Dyker med huvudet före in i nya åtaganden eller intressen, och de stannar ofta kvar, men inte lika intensivt. Eller går i perioder. Det visar sig också i sånt som matvanor. Ibland äter jag gröt i flera veckor. Ganska ofarligt, men många förstår inte. Inte jag heller, det bara är så. Eller när jag i perioder köper massor av samma av nåt. Det kanske kan kallas dumt också. Men den röda tråden är tydlig.

Duktig flicka. Aldrig nöjd. Tror aldrig att nåt ska gå bra. Blir glatt överraskad över plussande, för jag har ju ändå inte gjort nåt särskilt.

I går blev jag därför på riktigt gråtfärdig av glädje för fin bekräftelse i sociala medier. Så klart extra glad när unga personer tycker jag inspirerar.





Jag ska tänka på det här när jag tycker det känns lite dystert.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0