Ingenting är som hemma

Tåget sent. Trots att det alltså var synd om mig lagade jag "riktig" mat. Lasagne. Så gottis! Gjorde allt det tråkiga medan den stod i ugnen. Packa upp, betala räkningar, nytt vatten till tulpanerna som faktiskt inte dött.

Känner mig som alltid på torsdagskväller trött. Ändå glad över kul utvecklingssamtal med min gruppledare och därefter möte med min mentor. Han är bra han.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0