Dagen i dag

8.15-17.30. Hänga på socialtjänsten. Bra genomgång av rapport om barn till föräldrar med långvarigt ekonomiskt bistånd.

17.30-21.00 Helt Enkelt med Susanne och Kicki. Skön kväll.

Vi har haft inbrott i vårt vindsförråd. Det finns inte mycket av värde där, egentligen inget av affektionsvärde heller. Men det man tar från mig nu är det värdefullasste jag har, min tid. Jag hatar det. Måste ordna lite i kväll.

Det är därför jag lärt mig vara riktigt hårdhudad mot försäljare nu.

Ny vana krävs



När jag vill ta en så kallad paus från det jobb jag för tillfället sysslar med så har jag börjat skicka efter saker på nätet. Det är mycket dåligt. I går skickade jag efter en mobil. Rapport kommer när den är i min hand!

Annars är det här en favvosida. Nu har de ett slags pysselkit med söta rävar.

Oh! Feven! Ni minns!

Jag citerar fritt ut Bränn behån!

Tjugo hundra kommer att bli fett annorlunda

...

Kicka Göran Persson och sätt Mona på posten!



Jo, jag har Feven inlagd i min mobil. Men inte lyssnat på evigheter. Ingen tror att jag lyssnar på hiphop. (Feven säger: Hiphop är inte kläderna som du bär)  Jag älskar hiphop. Ända sedan Latin Kings. Och det är ju länge sedan. Har jag berättat om när jag spelade TLKs första skiva som bakgrundsmusik på någon lektion? Eleverna såg ut som question marks, inte ens Det var fint väder triggade något i deras hjärna. Sedan kom jag på att de inte var födda när skivan släpptes...

Dogge för dom är en kille som gör reseprogram. Sad.


Fascination

För mig gäller vetenskapen högst. Tror jag upprörde någon på Facebook när jag inte ifrågasatte elallergi, utan mer fenomenet att de allergiska inte i blindtester kunnat avgöra när el är närvarande. Jag har svårt att första sånt som inte kan bevisas.

Jag har också svårt för abstrakta saker generellt. Därför blir jag provocerad/fascinerad när jag i City läser om Familjen Lalér som tidigare åt dålig mat men som Lisa säger -När jag började med yoga förändrades alls.

Jag har också sysslat med yoga. Power yoga. Min balans och smidighet blev ännu bättre. Allt förändrades sannerligen inte.

Inte som hos Lalérs som nu äter ayurvedisk,vegetarisk och ekologisk mat. Det i mitten väljer jag alltid, för att det är bra för miljön och färre djur behöver dö (jag vill inte äta mn vänner, precis som Di Leva) och det senare väljer jag om det finns. För att minska utarming av jordar och spridning av gift och så vidare.

Men ayurvediskt. Lisa säger:

-Jag är både eld och luft, och ska inte äta kryddigt, starka röda färger eller kall mat, som sallader.

Sånt där skrattar jag ihjäl mig åt. Jord, eld, luft och vatten. Det var länge sedan man gick vidare och inte trodde att vi är uppbyggda av det... 

Religion och Ayurveda är för människor som har för mycket tid. Det är synd om dom.

No more sjöfylla?

Äntligen, äntligen tar man tag i frågan om tydliga promillegränser på sjön. Båtförare har hittills tagit alltför lätt på alkoholkonsumtion i samband med framförandet av båten.

Nuvarande  lagstiftningen är lika luddig som en kattunge. Det finns en gräns för grovt rattfylleri på 1,0 promille. För att det ska vara kriminellt vid lägre promillehalt krävs att man framfört båten på ett sätt som varit påtagligt farligt. En subjektiv uppfattning alltså. Polisen bedömer från fall till fall och så kan vi självklart  inte ha det.

Jag har aldrig hört någon framföra önskemål på detta vad gäller de som kör bil när de har druckit. Att de kan fortsätta med det så länge det går bra., och att en påföljd bara ska delas ut om olycka händer. Vi jobbar inte så på något annat område.

2006 föreslog Rattfylleri- och sjöfylleriutredningen att gränsen skulle harmonisera med den för rattfylla, 0,2 promille. Detta är givetvis mycket klokt, om man nu tycker att det ska drickas alls i samband med framförande av fordon. Det finns länder i Europa om har nolltolerans. Det kan vara klokt. Enligt Hans Laurell på Vägverket ökar risken att dö i en trafikolycka med nio procent redan vid 0,1 promille i blodet. Idag är alkoholen inblandad i en tredjedel av alla dödsolyckor i trafiken.

En önskan för att minska antalet dödsfall orsakade på grund av alkohol varje år, är alltså att politikerna vågar plädera för en nollgräns överallt.

Ny forskning har visat att en av tio européer dör i alkoholrelaterade skador. Var tionde person. Det är siffror vi måste våga ta tag i. Det i kombination med alla forskning som visar att det enda som sänker alkoholkonsumtionen är sådant som att göra den svårtillgänglig och dyr. Inte särskilt populärt i Sverige, men kanske kan det sunda förnuftet råda om man vågar se sambanden. Vill vi att människor ska må bättre eller inte?

En liten pusselbit i detta är för Sverige att just komma till skott med skärpningen av lagstiftningen kring sjöfylleriet. Jag har hört det så många gånger. Snacket om att det bara är båten, att man ska köra så försiktigt, att kontrollen är bristfällig. Som om det värsta vore att bli ertappad och inte att man utsätter sig själv och andra för onödig fara.

Det är lite som debatten om cykelhjälmens vara eller inte vara. VI har dålig respekt för cykeln trots att vi vet att vi räddar massor av hjärnor med hjälmen. Den ses som lite töntigt och därför avstår man.  Det är också lite töntigt att inte vilja kombinera båt och ölande så därför fortsätter man med det.

Toleransen mot fylla i trafiken är låg, även om förekomsten tyvärr är omfattande. Man räknar på omkring 20 000 per dag som kör berusade. Toleransen mot båtfylla är av någon märklig anledning ganska utbredd, särskilt i kustbandet givetvis.

Jag vill ge en eloge till Alliansen för att de nu driver frågan mot ett beslut. Ett beslut som innebär självklara, tydliga regler kring rattfylla. Vi kan hoppas att effekterna är desammas om när lagen kring rattfylla stramades upp, att problematiken minskade.

Havet är för vackert för att besudlas av fulla båtförare.


Ledare i Hälsingekuriren och Ljusdalsposten förra veckan. 


Gladlapp!



Tack någon!

Nu biter det

Mot bättre vetande struntade jag i att plocka med vantar i morse. Jag tog en tjockare jacka men lämnade småfingrarna bara. De skakade när de stod på den kalla stationene och försökte behålla ett grepp om Metro.

Pausunderhållning



På matrasten åt jag på Wayne´s (självis!) med Daniel och Sergio. Det var najs. Nu rullar mötet igen.

Frånvarande

Än har inte KDs fullmäktigeledamot Lennart Sjögren dykt upp. Det kan betyda att vi hinner med ganska många ärenden i kväll. Det är nämligen "allmänt kännt" bland samtliga övriga ledamöter att det finns ett samband där.

Lennart är också partisekreterare åt KD. Det var han som välkomnade Anna Anka till partiet.

Förmodligen mådde han gott vid tanken på att kvinnorna hänger vid spisen, precis som KD vill. I dag har de en motion till vårt fullmäktige som handlar om att införa kommunalt vårdnadsbidrag. Där kvinnor ska välja att för 3000 kronor vara hemma med sitt barn istället för att jobba och tjäna egna pengar. För vem skulle detta vara bra? Barn som går på förskola klarare sig bättre än de som inte gör det. Kvinnor som inte jobbar får taskig pension och förmodligen sämre nätverk. Det är alltså bra för mannen. Självklart klarar inte en person sig på 3000 kronor (inget reellt alternativ för ensamstående föräldrar alltså, men i KD där kärnfamiljen hyllas är det kanske inte så viktigt) utan behöver få lite "bidrag" från sin man. För det är bara kvinnor som skulle utnyttja något sådant här. Män jobbar hellre än hänger med kids. Kolla på alla annan statistik för föräldraledighet. Kvinnorna skulle alltså bli hemmafruar och mot fickpeng sköta markservice. Jävligt praktiskt för männen.

Men! Vårdnadsbidraget kan också användas till att pynta till en mormor som tar ansvaret för barnet. Eller en barnflicka. Och det är ju skitbra för de rika. Då behöver de inte riskera att deras blåblodiga unge behöver träffa några vanliga svenssonungar.

Jag tänker ofta att jag ska göra saker men bangar ut i ett tidigt skede. Till det här fullmäktige i dag hade jag en tanke om en T-shirt med tryck fram och bak.
Fram: En avsugning om dagen?
Bak: Eller hur Lennart?

Men det skulle så klart inte vara särskilt okej. Så gör man bara inte!

På köpet

Jag kastade mig in i politiken för att jag ville jobba med rättvisefrågor, utrota klassklyftorna, göra det bra för djuren och för barnen, få en god skola och ett mer välmående samhälle. Lagom allmänpolitiskt.

Nu sitter jag här. Fattar beslut om:

§ 142 Borgensåtagande för investering inom Samkraft AB
§ 143 Uppdrag gällande skapandet av regionalt elhandelsbolag
§ 144 Bolagsordningar för Gävle Hamn AB och Stuveribolaget Gävle AB
§ 145 Hanteringen av framtida

Upphetsande. Sexigt. Raffinerande.

Nej. Men viktigt, lärorikt och skittråkigt. Jag fick det på köpet. Inte tack!


Till skolarbete och fullmäktige



Nice soligt på balkongen innan jag drog iväg till Flanör och träffade gymnasielever som ville intervjua en socialdemokrat om fattigdom i Sverige. Nu är jag på fullmäktige. UAN har information om sin verksamhet. Jag har också köpt en klänning och en blus, på Åhléns. Och en hårborste på Kicks.



Spegelsalen. Mest taket.

Det turkosa



Det turkosa nagellacket ser ut så här. Också ett exempel på någon som inte lägger så stor kraft på sina nagelband trots specialkrämer från Japan ...

En annan rolig grej var att i går hade jag Urban Decays ögonskugga Asphyxia på mig när vi var på bio. Det är också någon typ av datagrej som fröken Salander använder. Som av en händelse!

Morgonpromenad



Regnbågspennorna



Nu ska här färgläggas.

Nya UNF-ord

Några av de ord jag nu använder mer frekvent:

puck(ar)
grymt!
politiken

Flickan som lekte med elden


Om det inte vore så att så många män uppfattar kvinnor som lägre stående än de själva skulle filmens huvudperson gått ett helt annat liv till mötes. För att inte tala om alla de kvinnor och barn som varje sekund utnyttjas av män. Som skickas som varor över världen för att de här männen vill knulla. Och några andra män tjänar pengar på det.

Anna Ankas uttalande i dagens Aftonbladet Söndag, om att kvinnor borde böja sig för män och ge dem ett "break" känns så missanpassat. Särskilt när vi vet att de allra flesta kriminella handlingar utförs av män. Varför ska vi böja oss för det?

Jag böjer mig inte ett skit.

Filmen får tre av fem.

Lite av pysslet



Konstigt, halva bilden blev suddig men jag orkar inte göra om det. Pratade med Lina tidigare i dag och hon ville att jag skulle lägga upp mer av det jag pysslar. Och varför tog jag egentligen bort min blogg där jag förut lade upp sånt? För att jag förenklade mitt liv. Jag slutade med den, klippte ett antal klubbkort och slutade skriva upp vilka beöcker jag läser. Det var tre handfasta grejer.

Otäckt med sammet



Så fult!
Hade i gymnasieåldern en mörkgrön och en mörklila skjorta i materialet. Skämmigt.

Vara ute i god tid



Organisationen som säger sig sakna motstycke i att vara den absolut bästa ungdomsorganisationen, nämligen SSU, har precis fått ut sina medlemskort. För 2009. Markus fick sitt i veckan. Jag är inte sjukt imponerad.

Ordentlig höst



Bilden är ju ingen vacker naturbild precis men man ser att trädet och buskarna börjar gulna och att det är fullt av redan fallna löv på taket. Vad gör man en höstsöndag?

Tja, antingen fortsätter jag med det jag började med i går, dvs hard corepyssla. Eller så läser jag. Måste skriva veckans ledare också. Vi ska se senaste Larsson-filmen (men varför måste den vara så lång, gillar inte saker som tar lång tid). Kanske en promenad? Fast jag känner mig lite för slapp. Hade huvudvärk hela kvällen i går, vilket är skapligt ovanligt. Tror det har tärt lite på mig.

Bästa grejen är att jag är kompledig i morgon, men den dåliga grejen är att det är fullmäktige också. Det mest dåliga med det är att det inte är några spännande ärenden. Som jag tycker. Och det är det enda sm räknas.

By the way Peter, jag kanske glömde en sked på golvet i din bil. Jag är inte säker.

Vill man se vackra höstbilder och en vacker hund, kolla in Linas bilder.

Barnsligt förtjust



Jag gillar Wayne´s. Jag äter och fikar ofta där. Det är alltid likadant och man vet vad man får. I går innan jag och M åkte hem och efter det att jag scannat Åhléns lite så fikade vi på ett Wayne´s just. Det var då jag på riktigt insåg att jag dras dit. Det här stället hade trevlig personal, så är det dock inte alltid.

Blå på benen

Ni andra som har glansiga tights, tar era ben färg? Jag ser ganska misshandlad ut och då har jag ändå nyss duschat en gång. Det kan aldrig vara nyttigt.

Alldeles strax

Ska vi träffa UNF:s distriktsordföranden från hela landet som är på kansliet på besök. Det blir fantastiskt! Hr förberett en del saker. Och lärt mig höja och sönka mitt skrivbord, så nu kan jag (också) stå och jobba. Idel framgångar!

On my way


Jag vill klappa på och skutta på med den här.



Hämtad här.

I love hundvalpar. Jag är avundsjuk på alla som  har en hund.

Konferensrummen



Det saknas ett v ser ni som vet något om bygden. Nyss kikade jag in i Norralarummet. Skitfin bild på bonde med häst med kyrkan i bakgrunden. Bilden här i Söderala ska jag fota innan jag går. Två hus jag känner väl till. Hembygden is the shit.

Men vad gör du på jobbet?

Den frågan fick jag aldrig som lärare. Ingen är intresserad av vad lärare gör. De tror de vet, men har egentligen ingen aning ...

Nu frågar folk. Generalsekreterare, vad?

Här är jag och mina kollegor, och våra arbetsuppgifter.

Alkoholen bakom många dödsfall

Alkohol ligger bakom ett av tio dödsfall i Europa. I de länder som tidigare utgjorde Sovjetunionen dör hela 15 procent på grund av alkohol.

Artikel från Dagens Medicin i juni

Men oh vad mysigt det är med alkohol. Som socialt smörjmedel för att "vara sig själv för en stund".

Såg ni Lyxfällan i går?

Holy... det var de största spånen jag sett i Lyxfällan i går. En tjej som hade noll noll koll och bevisade detta genom att säga att det var inga problem att hon just insett att hon hade en miljon i skulder, hon skulle sova så lugnt så. Hon grinade för att de fick byta till en mindre flådig bild. De hade köpt en massa elektronik men hemmet såg ut som skit. När man fäster dagisfotot på sitt kid med häftstift direkt på väggen bredvid en platt-tv ...

Huset var möglat, och de hade köpt det utan att kolla upp tillståndet. De shoppade chokladfontäner men hade inte råd att köpa mat till sitt barn. De rökte och hade inte råd med mat till sitt barn. De hade köpt en liten fyrhjuling till sitt barn men hade inte råd att köpa mat.

Jag tycker det är förjävligt att man sätter inte bara sig själv i skiten, men också sina barn. Det är oförlåtligt. De hade lånat pengar från sitt barn. Det finns et hederskodex som säger att det gör man inte.

Det finns människor som har otroligt ont om pengar på riktigt. Om man hamnar i ett läge där det handlar om att för att få mat till barnet får man låna kiddets pengar, då är det okej. Men för att röka och köpa chokladfontäner.

Jag blir så provocerad av shopping för pengar man inte har. I längden är jag grymt provocerad av att kapitalet lyckats, shopping, prylar är det som definerar dig som människa.


M!



Annars kommer jag inte att klara mig. På sossemöte behöver man absolut inte sminka sig. Man anstränger sig inte för att se snygg ut. Jag har min nyaste adidashoodie och klarar mig bra. Köpte M på Oxtorgskiosken. Nice!

På plats i Söderhamn

Sitter i Söderala-rummet. Kongressförberedelser. Pratar om kongressväskor. Jag vill inte ha det. Varför får man jämt en massa profilskit.

Skype, med något dött i blicken.



I måndags köpte jag ett headset på Teknikmagasinet. Det här är i tisdags när jag testar. Funkade skitbra att prata med Linda. Eftersom vi kunde skrika genom korridoren. Det fanns två skäl till varför det inte fungerade. Ett var att jag glömt att slå på volymen till headsetet. Jag kallade in IT-supporten för det. Japp, det gjorde jag. Jag är useless! Man ser i min blick att jag är mycket skeptisk. Sedan gick det bättre.



Så här glad är jag nu. Precis hemkommen efter två timmars möte med kassören om budgeten. Bra på alla sätt och vis. Men då kan man inte ha sina mjuka, rosa kläder. Nu kan jag det. För nu ska jag bara ha mitt första skypemöte alldeles snart.

Slukade sent i tisdags



De sista bitarna av den goda rulltårtan med blåbärssylt som fyllning som Markus hade gjort. Som överraskning då. Som ju hette duga.

Generellt gillar jag inte överraskningar. Det är sådant man inte har kontroll över och då är det bara jobbigt.

Gårdagen i lite pix



Lejba var på kontoret. Vi har nått en god kamratrelation. Hon slinker gärna in till mig. Jag har mitt bästa korallnagellack.



Ulla från LO talade till oss på kvällen kombonerade AK/fullmäktigemöte



Ungefär så här pigg var jag. Kände mig som ett riktigt offer redan klockan 18. Då hade jag tre timmar av att leda mötet framför mig. Lucky me. Därför blev jag iof glad när  ädre man i församlingen sade att jag strålade. För då var han verkligen extra snäll.


Detta möter mig på kontoret



Av bilderna sett så gillar jag den trotsiga buffeln bäst. Annars gillar jag elefanter.

Pigallens grepp

Jag är en periodare när det kommer till ätbart. Snöar lätt in på något under perioder. Ibland kan det vara nyttiga saker. Just nu är det Pigall. Vet inte hur många jag ätit under veckan. Ganska dålig grej.

Fixat fint



På mitt besöksbord har jag nu tömt upp massor av kondomer i två fina färger samt lagt några äpplen lite pittoreskt bredvid mitt block.¨


My sweetest unicorn



Jag klädde mig i övrigt i kläder svarta som natten så att lila skulle bli extra snyggt. Fast det är lite ljug, för jag hade en kjol med färg. Man kan ljuga helt galet i sin egen blogg.

Älskade hemma

När andra längtar bort längtar jag hem. Det gör jag nu. En stund kvar. Vill klämma lite på sakerna jag fick i går och prata med Markus. Vet ni, han hade bakat rulltårta i söndags. Större skräll har jag sällan varit med om. Han fick avrbryta sitt bakande när han var liten för han bara formade deg till manliga könsorgan. Rulltårtan såg dock nästan helt normal ut.

Hade mitt första riksstyrelsemöte som tjänsteman och det gick så klart bra. Vidar hade den äran att öppna mötet och gjorde det med bravur och satte ribban för den godaa stämningen.

Jag har skaffat skype i dag, inte privat utans om en jobbgrej. Det funkade skitbra eftersom jag och Linda kunde ropa till varandra genom korridoren. Dock hörde jag henne inte genom datorn. Nu har jag köpt ett set med hörlurar och mikrofon så i morgon ska vi prova igen. AS IF det var hos mig problemet låg.

Som jag har väntat!



Jag har också förstått att darling-Robbie ska släppa en skiva.

Godare plastlåda på vägen hem


Mindre pengar till folkhälsa

Regeringen stryper anslagen till folkhälsopolitiken inkl alkohol- och narkotikasatsningarna. 
Minus 46 miljoner 2010, och året därefter tas hela den satsning (115 milj) som gjordes samband med propositionen "En förnyad folkhälsopolitik" bort och lite till. Drygt 161 miljoner mindre till folkhälsopolitken för 2011 och 2012. Kvar blir endast 92 miljoner.

Även anslaget för alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder minimeras från 2011. Från 256 miljoner till 71 miljoner. Till denna finns ingen kommentar i budgettexten.

Kom på mejl från bekymrad medborgare.

Ja, hur kan det bli så här? Ingen förvåning precis. Den borgerliga politiken går inte ut på att stötta människor som hamnat på avigan. Pumpa in alkohol på diverse sätt går bra, hjälpa till att ta rätt på efterföljande problem går dåligt. Ytterligare ett bevis på det. Rika människor är inte immuna mot alkoholproblem, men har råd att betala för den vård de behöver.

Min typ av helvete



Yes, man är en ganska priviligerad människa i den här världen när man har allvarliga issues med att ständigt vara utlämnad till plastlådesallad. Hann på ett tidigare tåg än jag räknat med till jobbet, så det är ju bra. Men det betyder också den här kosten. På telefonen ni ser på bilden har det självklart hunnit ringa en försäljare i dag. Tryck ville den sälja.

Dags

För daggen. Först ska jag till soc på beredning. Sedan hoppas jag hinna äta innan tåget till Stockholm. Jobba en del på kontoret och avrunda med ett riksstyrelsemöte. Blir bra.

Those were the days



Det börjar alltid någonstans. Alla du möter kan vara kommande makthavare.

Oh happy day!



Äntligen har alla mina ädelstenar jag beställde landat hemma hos mig!

Söta söta söta!

Sötaste elefanterna



Kolla vilka underbara elefanter. Den som ändå hade en sån här tavla.

Söderhamn



Det var vackert väder och bakelserna från TeWes var goda.

En natt av grissovande

Jag släckte halv elva, så pass sent eftersom jag inte kunde låta bli att bläddra igenom nya Femina, och sen minns jag absolut inget mer förrän Markus sade hej när han åkte klockan åtta. Trynade en timme till. Nu är jag jag uppe och om en halvtimme bär det  iväg norrut för social samvaro.

Nöjd.

Nu har jag jobbat hårt hela helgen. Riktigt roligt. Blev dock lite matt när jag insåg att det är söndag och jag förväntas producera en text till i morgon klockan tio. Senast. Som jag nu gjort i flera år. Ändå kan jag glömma bort det och minnas med ett ryck när helgen varit full av andra saker. Men. Jag gör det på tåget tänkte jag. Och nu är det klart. Ivägskickad med en smäll.

I morgon är jag ledig. Då ska jag träffa lite fantastiskt folk. För jag känner så många! Det betyder att min sovmorgon inskränks en aning, men jag väljer det ändå.


Grupparbeten

Min stackars syster lider av grupparbetets helvete. Åh, har man varit med om grupparbeten där man bara kräkts på de  i gruppen som tänker plocka poäng för något de inte gör. Ingen skillnad på från grundskolan jämfört med högskolan. Glidarna finns överallt.

Ur lärarperspektivet har jag sett lidandet vilket resulterar i att jag de senaste åren gjort grupper där grupperingen baseras på ambition. Det har gett ett antal lyckade arbeten och ett antal havererade, man har så att säga fått stå sitt kast.

Men varför sysslar högskolan egentligen med grupparbeten? Man träffar sin lärare så sällan och som lärare hade jag då enbart velat se individuella prestationer för att kunna göra en korrekt bedömning. Är de lite lata? Eller tror de att de ska kunna träna fullvuxna i att faktiskt ta sitt ansvar. Kanske. Inte sett mycket av det under de tio år jag pluggat på högskola i alla fall.

Om kommunikation



Erik Wagner delade med sig av all sin kunskap. Det han ringade in i rött tycker jag är viktigt.

Jobba är essensen i livet

Min kloke chef Vidar skriver i ett inlägg om detta med att jobba. Jag tycker det är sååå tråkigt när folk klagar på sina jobb. tråkigt att de inte trivs med det de gör stor del av dagen, tråkigt att de inte gör nåt åt det, tråkigt att andra sällan ifrågasätter klaget.

Att det är en norm att klaga och gnälla på sitt jobb. Liksom Vidar tycker jag också om att jobba och gör det gärna och mycket, tänker ofta på jobbet utan att det är betalt. För att jag har valt jobb som jag trivs med och betyder något för mig. Lärarjobbet erbjöd obegränsat med möjligheter och jag förstår inte dem som jobbar kvar och inte gillar kidsen.
Att jobba åt UNF är som att äta daim, fantastiskt.

Vidar skriver att folk fyller ut sin tid med menlösa grejer. Och vågar nämna scrapbooking som är att jämställa med stentavlorna från Gud i betydelse. Det är klart folkska ha kul, men inte bara på sin fritid. Utan även på jobbet. Vi ska ju ha kul jämt. Kul är inte bara att skratta högt, utan att känna mening i det man gör. Arbetsgivarna har stort ansvar men också vi som jobbar.

Men jag är starkt benägen att tycka att det är förbannat mycket gnäll. På min förra arbetsplats kunde kollegor till exempel klaga över att ingen ordnade fint i klassrummen, piffade till. Vem förutom de själva som hade det ansvaret förstod jag aldrig. Våga kavla upp ärmarna.

Det är det generella, sluta klaga, jobba för förändring. Jobba jobba jobba. I love jobba.

(ska inte skriva mer om Vidar på ett tag. Vill inte att han ska bli drygare)

Twitter - fatta grejen!

Om man ska twittra är poängen att göra det hela tiden. Minst en gång i halvtimmen. Annars kan man lika gärna skita i det. Varför använder sig människor av sociala medier utan att göra det. Det är galet. Poänglöst. Straffbart.

Jag skulle vara en grym twittrare, men jag tror inte ni skulle orka med mer än så här.


Mäns våld mot kvinnor

Det är svårt att inte vara småkär i Leif GW. Han är så cool utan att ens försöka. Det här fallet med Mats som nu misstänks ha mördat sin blivande fru är scary. Han verkar klart misstänkt, men ingen är ju skyldig förrän motsatsen är bevisad. Fastän det verkar uppenbart så håller inte hans familj käften utan snackar med media om hur go kille han är.

Om mitt syskon t ex var misstänkt för något liknande skulle jag sannerligen inte sladdra om något endaste dugg med någon journalist.

Varför slår män ihjäl sina kvinnor? Var det en man som hittade på det sjuka uttrycket "den man älskar agar man", för att berättiga att man är en fullblodsskit?

Med kö och krita

Vi spenderade kvällen på ett biljardställe vid Odenplan. Eftersom alla inte fyllt 23 så fick vi absolut inte spela efter 19.30 eftersom stället "ville ha en mognare stil". Så vi spelade först och åt sedan. Jag brukar säga att ett ställe visar sitt sanna jag på den vegetariska maten och om den består av quornfiléer så är de körda. Det gjorde den. Men! Som av ett lyckokast tog Mike fel mat och jag fick därför hans veganska, som var helt quornfri. Tur tur tur för mig.

Dessutom var min pannacotta mindre än de andras. Bara en slump sade personalen. Sure, tänkte jag. Men orkade inte jiddra.

Mina biljardskills? Tja, Vidar hävdar att jag skulle kunna vara kung om jag gick om högstadiet igen. Inte så impressive för en 30+ alltså. Men jag river ju inte upp det gröna. Det är roligt att krita med det blå för då känner jag mig lite proffsig.

I morgon fortsätter vi arbetet. Det ser jag fram emot. Erik hade massa bra grupparbeten med oss i dag. Inte överraskad.

Utsikten från högst upp



Tydligen är det en bra grej att sitta där uppe och jobba från balkongen fina dagar. Och det är ju bra för vi närmar oss ju dem med stormsteg nu. Längtar till december.

Det fanns en tid ...

... då Internet var något man suktade efter som smågodis. Eftersom jag bogt på landet och varit sist med allting så handlade det i några år om att hänga på UNFs "expen" och koppla upp sig på modemet där. Det var härligt med signaturen det spelade medan man väntade.

Nu är det lätt att ha Internet hela tiden. Och gratis på många ställen. Utom på SJ så klart där Internet en resa kostar 90 kronor. Det kan inte vara sån bra affär för dem på sikt. Det betyder ju också att jag som rutin, om jag vill, kan kolla what´s new när jag vill oavsett var jag är. Jag tycker så mycket om det.

Nu är jag på mitt rum på vandrarhemmet på Fridhemsplan. Grabbarna på andra sidan väggen låter ganska mycket, men jag vet att de har roligt.

Vyn över mötet



Vi åt tacos i går och tja, det blev ganska många majschips över. Nu ska Erik Wanger tala. Han är ganska grym han.

Monsterpizzan



Jag har ätit gigantiska pizzor tidigare i mitt liv. Jag kommer ändå från staden med flest pizzerior per capita. Menar då Söderhamn. Men det ändå absurt absurt att man får äta fram tallriken. God var den.

Sovit

Somnade halv tolv. Gick upp halv åtta. Ganska nöjd med det sömnutfallet. Alldeles strax börjar mötet igen och det räcker hela dagen. I kväll är det lite biljard.

Kvällsutsikten från kontoret



Funderar ibland på att förut såg jag rätt IN i en gräsmatta.

Jobbeftermiddagen


Loggat in på min temagrupp

Ett Sverige i sammanhållning. Antal motioner: 108. (Huvudföredragande: Veronica Palm).

Fast jag är inte godkänd än. Det kan ju ta tid förstås. Att köra mig genom alla register för att se om jag platsar. Men det är lugnt, jag har ett tomt belastningsregister, betalar min TV-licens och ett fullt huvud.

Kongressen närmar sig.



Bilden lånade jag av socialdemokraterna.se. Det kanske inte är helt okej.

Check my fluffy hair out



Inte eftersträvansvärt. Det är inte mitt hus nu ser i bakgrunden. Det är bara ett av de två jag passerar på väg till stationen. Det blir en tuff helg! I eftermiddag kommer förbundsstyrelsen till kansliet och vi har en massa kul att göra. Som fota och röja och äta salta pinnar. Men allvaret drar igång efter egenhändigt ihopsnickrad (inte främst av mig lyckligtvis) middag. Sedan rullar det på med möte hela helgen. Jag har en mycket vitkigt uppgift, förutom min blotta närvaro, jag ska göra lite lätt jämställdhetsräkning.

För skoj kommentar för att missa

Bästa Linnéa om Bästa Linnéa:
Händelseförloppet från kl 12.30 - 23.44:
Jag mottager ett MMS: två händer med ringar på fingrarna varpå den enes hand har någonslags grön framskmanikyr.Med texten "Ett steg närmare :)"Jag känner inte igen nummret.Tänker -vem känner jag med grön manikyr? Mina kollegor engageras i jakten på mobnr via eniro och genom att söka igenom telefonkontakter i mobiler - ingen framgång. Skickar ett litet smidigt sms: "Närmare vem då?" får svaret: "Min blivande fru så klart" Jag svarar:"va roligt, vad blir det för efternamn då?" jag får svaret "vi har funderat på Olsson, vad tycker du?" (Jag känner ingen mer Olsson än en som jag har i min mobil som inte ska gifta sig.) Jag svarar" Det är fint, vilka förnamn blir det då? Då får jag svaret: "Trodde att vi hade funnit varandra, men ack så fel man kan ha du kommer inte ens ihåg våra förnamn.:("
Då svarar jag: Sorry men jag har inte det här nummret inlgad i telefonen, vilka är de lyckliga tu?" Får svaret: "Ja du kan ju fråga din man han vet nog ägaren till detta mobilnummer" Jag svarar: Jag har ingen man, men min blivande man har inte heller detta nummer i sin mobil." (tänker att detta är någon som skickat fel) Får svaret: "Nä märker det när det inte ens passar att svara när man ringer han :(" (Jag tänker att det kan stämma eftersom min blivande man alltid är så upptagen och svarar sällan när man vill) Jag skickar: " Men om du berättar vad jag heter och vad ni heter så har vi löst denna gåta." får svar:"Det behövs inte jag blev just uppringd av den person som jag trodde hade detta nummret, ber om ursäkt/John."

Nya saker

Nya saker, nya tankar triggar tröttheten. Jag är väldigt trött, men glad och nöjd på kvällarna.

Croissant

Det köpte jag med till jobbet i morse. Det är sanslöst gott.


Ankan

När jag surfar runt lite blandat så handlar många av mina bloggar och länkar på facebook om Anna Ankas inlägg på Newsmill.

Hon ville åstadkomma mer än vanliga brudar skriver hon. Och det hon då uppnått är att vara ett kuttersmycke åt sin man, och det måste man säga att hon lyckas bra med.

Det här är en stor stor och viktig fråga. Relationerna mellan könen. Anka (eller spökskrivaren) tycker att USA är ett bra land där män tillåts vara män och kvinnor tillåts vara kvinnor.

Det är inget problem i Sverige heller. Det går utmärkt att leva upp till den bild som så länge målats upp av könen. Problemen börjar när vi är trötta på att från det att vi är små målas in i de hörn det innebär i form av förväntad klädsel, beteende, yrkesval och kompisar. En tjej som gillar att leka i skogen kallas för pojkflicka exempelvis. Och hur det bäddar för stor ojämställdhet i vuxenvärlden där män tjänar mer, umgås om sina barn och utför mindre av det pisstråkiga hemarbetet.

Det är otäckt när hon skriver om "sina" anställda. Tycker hon gör en god gärning. Ungefär som svenskar som semestrar i länder där utvecklingen pågår, låtsas som man gör en god gärning medan det i själva verket är högst egoistiskt.

Anna kallas Sverige för ett Janteland. Det håller jag med henne om. Ett land där lagom dominerar. Ett land där begreppet medelsvensson är en sanning. Ett land där den som avviker från normen inte ses med blida ögon.





Glad tjej

När en tjej i min egen ålder glatt utbrister

-Nämen titta, jag har fått ett meddelande, då hon kikar på sin telefon förstår jag att vi lever helt olika liv. Jag får en dålig dag 50 sms.

Kysst av spriten

Att den kyssen kan vara riktigt förrädisk ska SVT spegla i slutet av september. Att tusentals dör av alkohol årligen genererar aldrig den uppmärksamhet som en annalkande influensaepedemi ...

Kanske för att i epedemin tjänar företagen pengar på vaccinet. I alkoholepedemin tjänar företagen pengar på alkoholen.

Det är viktigt med motvikt till all alkoholglamour. Alla vi med relationer till människor med alkoholproblem snackar inte så gärna högt om det, vilket är sjukt för alla känner vi någon. Alla är vi drabbade.


Catti Brandeliusutställning



Besökte i kväll. Gillade bäst en tavla med olika texter om en pappa.

Bästa Linnéa

Jag och Linnéa åker tåget på väg hem från Gävle. Det är vi ruggigt bra på. Önskar jag kunde ge en bild av hur de två SJ-personalen vi snackade med på stationen var. Men jag kan inte målande nog beskriva de personligheter de besatt. Roligt är också de mystiska SMS som Linnéa får från någon som förlovat sig... något som engagerat hela kansliet, men nu stegrat än mer.

Svinis utan knorr?

Läste en notis i Metro i morse om att smittospridningen av svininfluensan avtagit? Hur är det möjligt? Det var mänsklighetens undergång!

Man ska inte raljera kanske, folk är rädda och det är tråkigt för riskgrupper.

Men det är bra, det är jättebra att folk inte alls ännu blir sjuka i den omfattning som man trott. Faktiskt mindre. Kanske folk har lärt sig att tvätta händera ordentligt. Det har alltid varit viktigt.

Själv har jag aldrig haft influensa i hela mitt liv, begreppet "värk i kroppen" har jag aldrig upplevt. Däremot har jag varit småsnuvig sedan innan sommaren.

Välj noga!

 

Sverigedemokraterna går till kyrkovalet under rubriken Fädernas Kyrka. Om jag inte i grunden skulle tycka att den politik som Sverigedemokraterna bedriver är ruskig, skulle jag tycka att det var lite roligt. Fäderna? Vem talar om fäderna idag? Att Sverigedemokraterna som är ett manligt dominerat parti gör det förvånar mig kanske inte. I deras valtidning är majoritet av bilderna på pojkar och män. Sedan gammalt vet vi att deras partistyrelse med några få undantag består av män. I princip kan man säga att när en kvinna dyker upp i partistyrelsen eller på bild handlar det om länsförmågan Margareta Sandstedt som kandiderar till allt som går att kandidera till. Det kan också vara hennes dotter Louise Erixon, som för övrigt dömts för misshandel.

 

Så är fallet också med Sverigedemokrater i fullmäktige i Gävle och i Söderhamn. Jag tycker att det är viktigt att poängtera att ett parti som pekar ut andra grupper som kriminella inte själva är så välkammade som de vill ge sken av. Särskilt när de nu ska framhålla sig som goda kristna.

 

Mitt val att avstå från religion och min önskan om att därför inte behöva påverkas av religioner accepteras inte av Sverigedemokraterna. Louise Erixon, som inte verkar ha tillämpat begreppet vända andra kinden till, anser att skolavslutningar i kyrkan är en viktig beståndsdel för att människor ska känna gemenskap i samhället.

 

Gemenskap har ingenting med  kyrkorummet att göra. Jag har svårt att se hur en jul- och en sommaravslutning i kyrkan för skolbarn varje år är det som utgör kittet för folket. Jag tror att kaffe har gjort mer av den saken. Kyrkans ställning i samhället har genom tiderna snarast sållat folket, där några dugt och andra inte. I dag ser det annorlunda ut men fädernas kyrka har inte alltid varit god mot sitt folk.

 

Det är populistiskt att föra fram önskemålet på skolavslutning i kyrkan. SD vill göra gällande att det är andra religioners fel att skolor väljer att förlägga festligheter på andra ställen än i kyrkor. Men vi är ett gäng blonda och blåögda som tycker det känns konstigt att behöva fira saker i ett rum där vi inte känner oss hemma. Där tal om Gud får oss att vrida oss i de obekväma bänkarna.

 

Å andra sidan, ge ungarna lite av allt så att de själva kan välja om och i så fall vad de vill tro på av högre makter. Inte som i dag, där vi tvångsdöper in våra nyfödda i kristendomen. För vi är väl inte för en totalitär kristendom? Får Sverigedemokraterna bestämma verkar de vilja ha mig till kyrkan för att känna gemenskap varje söndag.  

 

Det är lustigt. Hur kunde Sverigedemokraterna som jag tidigare uppfattat som mycket negativa till andra religioners påverkan på människor plötsligt bete sig som det som de säger sig ta avstånd ifrån. Nu vill de tvinga kristendomen på oss. Ann-Catrin Pettersson, SD-kandidat i kyrkovalet skriver på en lokal insändarsida, ”samhället behöver kyrkan”. Men om man vill slippa kyrkan? Ja, då får jag väl utvandra på flykt undan Sverigedemokraterna.

 

Välj noga i kyrkovalet på söndag!

Publicerad i Söderhamnskuriren och Ljusdalsposten 15 september


Still i Knivsta

Nu fick vi stå still lite i Knivsta. Det här är inte bra. Inte alls bra. Jag svarar direkt på alla mejl jag får, för vad det är värt.

Ilsketräning

Det hände att jag på mitt lärarjobb skickade elever till ilsketräning. Jag skulle ha skickat mig själv. I dag är femte gången som jag haft för avsikt att åka med 7.06-tåget. Nu är statistiken 80 procent sen avgång. I dag handlade det om en halvtimme. NU var jag dock klok och inte väntade på det utan steg på regionaltåget 7.32.

Har inget möte förrän klockan tio, så jag kommer att klara mig.  Man kan också säga att jag har lärt mig att inte åka 7.06 om jag har ett möte tidigt. Fy!

Jag blir så där arg att jag vill krossa saker.


Regular




Så här ser en regular svensk gävlesambo (löjligt att titulera sig utifrån civilstånd, lika löjligt som när folk skriver under insändare med trebarnsmamma) när hon helt jävla ofixad och som vanligt på morgonen redigt trött och ganska suddig. Nu har det gått två timmar på tåget och jag har mejlat och läser RS-handlingar och skrivit allehanda.

Sluta kramas

Jag blir en pinne när folk ska hålla på att krama på mig. Jag är inte bekväm i det. Inte alls. Ska jag kramas ska det vara med någon jag känt länge och träffar ofta. Typ Markus och mormor. I övrigt har jag inget som helst behov av någon nära kroppskontakt med random folk.

Dessutom får det mig helt ur balans. På mötet i går välkomnades jag med en jättebamsing till kram av en person jag verkligen inte känner. Jag kunde inte fokusera på flera minuter efter detta intrång i den personliga sfären och det gör ju att jag tappar kontrollen. Just hate it. Krama mig inte.

Det är vackert

Det är vackert att i ett fortfarande ganska trött Sverige glida fram med tåget över dimmiga åkrar. Jag sov gott på Eriks soffa även om jag drömde om sverigedemokrater som barrikaderat sig i skogen.

Han bjussade på pannkakor till middag. Mötet jag var på innan hade så klart inte tänkt på att om det kommer 20 pers på ett möte så kommer inte alla att äta djur. Typ tre var vi som istället för en ganska rolig landgång istället fick tekakaka med ost, men hey... man ska var glad om man får något.

Vi såg på de svenska hollywoodfruarna tills ögonen blödde. I min yttre krets har jag en kvinna som är på kornet lik Anna Anka, bara inte gift lika rikt och inte lika blond. Scary.

Vad ska man annars säga. Kvinnan som snackat skit om kompisen var en förvuxen fjortis. Stort underhållande program. Det sköna med den här socialporren är att den inte riktigt lämnar samma dåliga eftersmak som Grannfejden, där jag känner mig ganska duktig på bekostnad av människor som inte alltid har det så lätt. De här barbiekvinnorna har det i all fall gott ställt och förmodligen bra mycket roligare liv än en bitter skånefamilj (överrepresenterade i Grannfejden).

Frågeställningar genererades. Skulle jag känna att mitt liv var halvdant om jag var snorrik och därför enbart kunde göra sådant som jag har högt på njutningslistan. Läsa böcker, äta choklad, promenera, rida, träffa vänner, klippa i papper, sova länge, shoppa på Tusen Nålar (faktiskt gjorde jag det i går)?

Vi bollade fram svaret. Om livet skulle blixtändras till det just nu så skulle det förmodligen kännas menlöst efter en stund. Jag mår bra när jag presterat. Levererat en text, skrivit klart en rapport, vunnit en debatt.

Men om jag hade fötts direkt in i smultronvärlden hade jag ju inte vetat något annat. Men vad är kicken då? Om man alltid gör roliga saker, när blir det riktigt roligt?


Innan teatern i går



SSU kräver plan mot det riskabla drickandet.

På deras hemsida kan man läsa pressmeddelandet. Jytte säger att det krävs en restriktiv alkoholpolitik med bland annat höga skatter och ingen explosion av utskänkningstillstånd.

Gott så. Bra att SSU äntligen säger något i alkoholfrågan.

När jag satt i SSUs förbundsstyrelse vågade man knappt tycka någonting "vi är ju ingen nykterhetsorganisation". Det är många många SSUare inte förstår poängen med att ha alkoholfri politisk verksamhet även när man fyllt 18. Solidariteten med grupper som drabbats eller riskerar att drabbas av alkohol är låg. Även inom ett ungdomsförbund som borde vara lite mer radikala än moderförbundet, som sannerligen inte är det i alkoholfrågan. För att inte tala om facket, som tycker att ölprovning är en bra kvällsaktivitet. För hur var det nu, inom politiken existerar inga alkoholproblem?

I dag ska jag till Göteborg

Syftet är att träffa kongressarrangörerna och utvärdera. Ingen idé för mig att åka tillbaka til lstockholm efteråt så jag åker hem till Erik. Jag ska sova på hans soffa tänkte jag. Och jag kommer att tvinga honom att se på svenska hollywoodfruar och han kommer att oja sig över att jag stör mig så förbannat.


Dålig hårdag

Tack för fjunigt nordiskt hår.

Plugga istället

Nyss började terminen för alla de tusentals som valt att studera på folkhögskolor, höskolor och universitet. Samtidigt är det många andra som inte har någon sysselsättning alls, och ingen a-kassa. Ungdomar lämnar gymnasiet utan försörjningsmöjlighet. Den gruppen ökar katastrofalt. Fyra av tio som får försörjningsstöd i dag är mellan 18 och 29 år. Kommunernas kostnader för det som tidigare kallades socialbidrag skenar. Enligt SKL beräknas kostnaderna ha ökat med 1.2 miljarder kronor, eller tretton procent, första halvåret 2009 jämfört med samma tidsperiod 2008. I Söderhamn är ökningen nitton procent och i Bollnäs tio procent.

Delar av ökningen hade inte skett om inte sittande regering sett till att försämra a-kassan vilket lett till ett medlemsras på nästan en halv miljon människor som vid förlust av jobbet inte har någon inkomstförsäkring. Alla varsel i lågkonjunkturens kalla spår, tillsammans med de så kallade tysta varslen, människor som hakat sig fram på vikariat tidigare och som nu inte har sysselsättning, gör att antalet människor som inte har annat val än att gå till socialkontoret har ökat. Jag tänker mig att detta inte precis var vad borgarna hade tänkt sig, att fler människor riskerar att hamna i bidragsberoende.

Försörjningsstöd är just ett bidrag. Det behovsprövat och ska täcka mat, kläder, skor, fritid, lek, hygien, förbrukningsvaror, dagstidning, telefon och tv. Kommer man direkt från föräldrarnas famn upplevs kan det upplevas som okej av ungdomar. Friheten jämfört med de som har ett jobb är givetvis mindre då inga utsvävningar är möjliga.

Regeringen fastställer varje år den levnadsnorm som ligger till grund för försörjningsstödet. Ensamstående personer, oavsett ålder, får i år 3680 kronor per månad plus boendekostnad. Det kan i somliga kommuner vara drygt 4000 kronor. Det betyder att en ungdom kan få ungefär 7700 kronor varje månad i försörjningsstöd. Pengar som aldrig behöver återbetalas. Var finns incitamentet att framför detta välja att studera vidare? Studiemedlet ligger på 7800 kronor per månad. Fast bara för de tio månader om året som studier pågår. Läser man inte sommarkurser eller jobbar så får man inga pengar under den tiden. Dessutom ska större delen av studiemedlet återbetalas.

Det är feltänkt att det inte finns ett enda kortsiktligt ekonomiskt argument till varför ungdomar ska välja studier istället för försörjningsstöd. För många spelar det nog mindre roll att de om efter studietiden ökat sina chanser till jobb och egen försörjning många, många gånger. För här och nu kan man inte se den ekonomiska vinsten. Istället kanske man måste flytta, ta lån, göra en ansträngning man inte riktig planerat för.

Jag anser inte att nivån på försörjningsstödet ska sänkas för att öka differensen. Studier ska premieras högre. Skillnaden ska vara markant, inte knappt förnimmbar som i dag.

Visserligen har 20 000 fler personer ansökt om studiemedel det här läsåret än förra, men nöjer vi oss med det? Inte jag i alla fall. Höj studiemedlet och stimulera till studier!

Ledare i Ljusdalsposten och Söderhamskuriren i tisdags.
 


Jävla finnar!

Varit i Bomhus Folkets Hus och sett en teater om nedläggningen av Norrsundets bruk. Bra skådisar och tuffa grepp. Jag borde göra mer sånt. Se mer grejer.

Nya papperstider

En gång tyckte nog folk det var fräckt att få en påse i plast när de handlade. Det var nytt och lite fräscht. Nu har jag samma känsla inför plastpåsens föregångare. När jag handlar på Body Shop och jag får sakerna omsorgsfullt packade i en liten brun papperspåse som jag får lägga i min väska. Det känns exklusivt.

Och jag köpte fantastiska ögonskuggor. Jag älskar dem likt smågodis.


Som partiombudsmannen



Jag bloggar också den snygga affischen.
Själv får jag inte rösta, eftersom jag inte är medlem i kyrkan. För att jag inte är kristen.
Frågar mig ofta varför människor som inte kallar sig kristna står kvar som medlemmar, och betalar ganska mycket pengar till något som man faktiskt inte tror på. Och förvånas över att kyrkan tycker det är okej med medlemmar som inte delar det grundläggande, religionen.

Men om du får rösta, rösta på Socialdemokraterna. Alla människors lika värde.

En del av Gävle, Bönan


Varför skaffar ni barn?

I min bekantskapskrets jobbar några på förskola. De uttrycker ofta förvåning över vilket litet intresse som många föräldrar visar för de framsteg som barnen gör i den pedagogiska verksamheten. De flesta frågor handlar om hur barnet ätit och kanske sovit under dagen. Förskolan blir sorgligt reducerad av föräldrar till inget annat än förvarig. Trots att förskollärarna lotsar barnen fram genom språket och andra spännande upptäckter. Det är inte för inte som barn som gått i förskolan klarar sig bättre än de som inte gjort det.


Men i förskoleåldern finns ändå ett visst engagemang hos föräldrar som under högstadiet sedan utplånas till nästan ingenting.


Jag har känt mig som en riktig föräldraplågare när jag skickar ut mejl om att det är dags för utvecklingssamtal. Tiderna passar inte och när det väl är en tid överenskommet kan jag och barnet få vänta på en förälder som aldrig dyker upp, för något kom emellan. En enda gång under mina sex år som lärare har jag haft en förälder på besök under lektionstid. Det är inte ovanligt att jag och mina kollegor fått veta när vi ringer till föräldrars jobb, kanske för att deras barn varit inblandat i någon incident, att vi är väldigt påflugna.

 
Då jag bett föräldrar att komma till skolan och hänga med sitt barn för att själv kunna se ett beteende som vi ser har det aldrig varit intressant. Tvärtom har jag fått veta att det varit en av de sämsta idéer de hört. Skolan får väl lösa sina egna problem.

 
Jag kan ta problematiken med föräldrarepresentanter i klasserna, att det alltid infinner sig en kompakt tystnad då det är dags att utse någon på föräldramötet. Då måste man ju engagera sig i hela klassen, och inte bara i sitt eget barn. Men när till och med intresset för det egna barnet är intet blir jag stum.


 Varför väljer man att skaffa barn om man inte har för avsikt att stå vid sitt barns sida 24 timmar om dygnet om det är vad som krävs? Allt jag läst och hört om hur livet förändas när ett nytt barn föds och att man ser sig beredd att gå ut i krig för avkomman, vad händer med det? Jag ser inte det engagemanget.

 
Att barnet är stort nog att kunna värma makaroner på spisen betyder inte det att det kan hantera det som finns runt om. Kidsen lever farligt i sin egen parallellvärld. De lägger ut lättklädda bilder av sig själva på nätet, och alla föräldrar tror att det är andras barn som gör sådant. Hur många tonårsföräldrar följer egentligen sina barns framfart på nätet som med rätta kvällstidningarna tipsar om? Det verkar vara lugnt och skönt att bli av med sitt gängliga barn då det sitter vid datorn och blir uppraggad av äckelgubbar.

 
Hur många föräldrar känner till var tonåringarna är på kvällarna? Väljer att själva vara nyktra för att kunna ha koll på sina barn? Varför är inte varje tonårsförälder engagerad i ”Föräldrar på stan” eller motsvarande på orten?

 
Faktum är att ohälsan bland unga ökar. Och jag tror att föräldrarna kan vara nyckel till framgång. Kanske dags att införa möjligheten till tonårsledighet för dem, som KD föreslog förra året. När nu orken eller viljan inte verkar finnas.


Ledare publicerad i Ljusdalsposten och Söderhamnskuriren förra veckan


En del av Gävle, rejäla doningar


Omvänd rasism

I Arbetarbladet i går var det en artikel om en teaterföreställning. Folkteatern baserar den på en händelse förra året mellan elever på mitt gamla jobb och en annan skola. Med rasistiska undertoner.

Allt gott så långt. I sista stycken säger den här teaterkillen som verkar helt vettig annars något i stil med -Vi måste också våga tala om den omvända rasismen.

Det finns absolut inget som heter omvänd rasism. Uttrycket baserar sig självklart på någon ryggradsgrej hos svenskar att rasism enbart handlar om när vi vita vikingar inte tänker acceptera svartkrulliga hottentotter. Läs med ironi. 

Snacka om att i så fall vara insnöad. Som om somliga länder i Afrika inte är gravt rasistiska, inom grupper av mörkhyade? Som om det inte förekommer i provinser i Kina där vi härifrån inte kan se någon utseendeskillad på människorna.

Rasism handlar inte om något så enkelt som hudfärg. Det handlar om att gruppera människor utifrån ursprung och sedan ställa dessas intressen mot varandra. Och så kan det inte bli omvänt. Det är bara rasism. Svennehora är lika rasistiskt som blattejävel, inte omvänt rasistiskt. För att vara övertydlig.


Långsam TV

Ser Här är ditt liv. Det minns jag så klart från när jag var liten. Då var det någon typ av program som jag inte riktigt förstod. Men nu förstår jag hur bra som helst, och ser på Persbrandt. Jag tycker om sådana här program och ser fram emot att Skavlan ska rulla igång igen. Härligt med lite Ugglas i programmet nu. Annars är det lite trist med musikinslag.

I går kollade jag på delar av Färjan 3. Några som kallades Singelmamma 1 och Singelmamma 2 söp och visade brösten. Kvalitets-TV. Men borde programmet egentligen inte ha hetat Färjan-Håkan? På något sjukt sätt kom jag på mig med att gilla honom. Så roligt spontan och verkade uppriktig när han hade funderingar kring sitt liv. Sånt jag aldrig skulle outta i TV. Men ändå. Dock tyckte jag inte om när Håkan och hans gamla strippvän skulle mysa med strippvännens barn och naturligtvis drack en massa. Det kan man, men inte när det är barn med. Barn gillar inte det.


Pensionspapper är hell

Det är inte bara att byta fackförbund som är svårt i livet. När man får papper hem kring sina pensionspengar, då mår jag riktigt illa. Jag fattar inte det här med pensionen. Jag vet att den är tredelad och en del spar man till själv om man vill och att arbetsgivarna betalar in resten. Men det är meckigt. Nu ville alecta att jag skulle fylla i papper, eftersom jag bytt arbetsgivare. Helst vill jag bara slänga papper av den typen under soffan. Saker som är viktiga måste vara enkla.


Sockerstinna nyheter



Chokladen var mer lyckad än läsken.
Ganska konstigt att två av jordens goda, körsbär och cola, liksom tur ut varandra till ickegott.

Elise!



Elise Flannigan. Jag är tokig i allt den duktiga kvinnan gör.

The slabbig bok



Jag vet inte jag. Drygt 500 sidor av dryg överklass. Intressant. Inte värre än massa annan konstig kultur jag konsumerar. Men fiiiiiiint är det inte. Å andra sidan har jag inga anspråk.

Observera mycket vuxet nagellack för att inte skrämma slag på brudparen.

Lördag



Lite lite stressad blir jag på nätterna när jag vet att jag har viktigheter att göra dagen efter. Fast sovmorgon hade jag. Soft när man vaknar upp fem, undrar om det är dags snart och man lätt kan sova fem timmar till. Ordnade ner blandat sossematerial till stan och stod med mina kollegor i socialnämnden i två timmar och påminde om kyrkovalet. Jag ska vara ärlig, jag är inte förtjust i att stå på stan så där. Valstuga är okej, men att vara mer offensiv är inte min grej. Jag är grymmast i debatter och liknande. Men när Partiet kallar ...

Hem och duschade och strök klänningen (i mitt liv finns det just nu egentligen bara en klänning värd namnet) innan jag tog mig an två vigslar. Den ena vid havet och den andra på Stadshuset. En stor och en liten. Alla är vackra på sin bröllopsdag och det är roligt att få vara en del av det. Folk är glada också!

Stunden som är nu har jag sett fram emot. Att inte ha någon tid att passa, inget jag måste göra på hela kvällen. Läser en ganska slabbig bok, som trots allt roar.

Hälsoväckan

Söderhamnskuriren har stavat det just så. Jag försöker hitta något i texten som tyder på att det handlar om att väcka upp något och det är därför de masserar varandra och sånt. Men inte. Jag tycker det är skoj när seriösa tidningar gör sådana roliga stavfel. Om det nu är ett sådant.

Anna-Karins Tusen Nålar

En bekant till mig är en fantastisk hantverkare. Det syns på hennes blogg. Om du behöver nåt tror jag hon kan fixa det, vad som helst. Jag beundrar henne mycket. Bor du i Göteborg, så häng lite där!

Älskar driftiga människor.


City Gross

Jag är nog old school. Jag gillar bättre små butiker. Men nu har jag provat City Gross och jag köpte ett nytt godis som de gör reklam om på TV. Och jag har suttit ännu mer med Baltzar precis. Det går mycket bättre nu. Mycket mycket bättre.

Drömmen om gnagarna

Det är ganska vanligt att jag drömmer drömmar om gnagare som jag har olika problem med. I natt var det ett råttbarn som bestämde sig för att adoptera mig. Det var charmigt. Det vägrade sova på annan plats än vid min nacke. Jag var hela tiden rädd att jag skulle krossa det.

Egentligen

Egentligen är ju min ambition att inte slå på datorn på kvällen men nu var det några saker jag verkligen behövde gå in och läsa. Så då blir det ju lite slösurf som på köpet. Men innan dess promenerade jag en timme och lyssnade på Kvällspasset. Love P3.

Min syster Lina har tagit en underbar bild i Skärså.

Några smarta forskare har skapat ett batteri av grönalger. Underbart. Om Gud hade funnits, varför hittades inte det på från början?

Bakgrunden



På min stora jobbskärm ser det ut så här snyggt. Komponerat själv.

Saker jag är glad för

-att det ännu inte är mörkt som kol när jag måste gå upp
-att jag i princip aldrig är sjuk
-att världen är full av hundar
-att det finns Marabous apelsinkrokant
-att vi äntlingen lyckats avsluta ett domännamn hos Loopia

Bara en kväll

Var hemma till sju i går. Möttes av tomatsoppa och viktlöksbröd. Ganska härligt. Småfixade lite blandat medan det pågick en fotbollsmatch. Målade naglarna rosa till exempel. Det frigör mycket tid att inte ha datorn på kvällstid! Sedan var det dags för promenad och posta de brev jag skrivit under matchen. Det var så mörkt, men vi mötte tre brandbilar med sirenerna på och det lyste upp lite. Kom hem och var övertygad om att det var mitt i natten. Fast den var bara nio. Jag trodde tio. En bonustimme. Jag smsade och duschade bort den. Skulle ha läst istället för när det var dags för Krigens barn, då dog systemet.

På väg till jobbet nu. Ska inleda med ett personalmöte och sedan ska jag ta itu än mer med Baltzar!

Försökte fota morgonsolen genom fönstret åt er men det visade sig vara ett hopplöst projekt. Ni har väl sett den förr.

På väg hem



I dag blev det en lång dag. Från tidiga frukostmötet och sen den givande träffen med andra generalsekreterare. Precis som morgondagensträf är den belagt med talförbud. Men man kan väl få säga att det kändes roligt och viktigt och att Vinterviken var fint. Trevligt att ha samling under bar himmel.

Tänkte hänga lite i SJ Loungen innan jag tog tåget hem, men det var det många som tänkte. Som packade sillar stod viktighetsmänniskorna där och åt kex. Jag använde toaletten, provade deras mycket starka handsprit och sen föredrog jag den luftigare tillvaron bland vanliga resenärer.

Har svarat på massor av mejl på tåget och sysslar nu med operation "radera utspelade mejl" för att inte missa något viktigt. I och för sig är allt viktigt.

Mejlar och pratar i tele på café



Jag har varit på Alcohol Update på Sveavägen så jag hänger på Wayne´s i närheten och har ätit scones för jag kände inte för att äta de skinkmackor som SHR bjöd på. Det är spännande att träffa bryggerinäringen (bland andra) men tydligen så skulle vi tänka att vi talade "bakom lyckta dörrar", så visst. Då säger jag väl inget om allt de säger då. Okej.

Nu mejlar jag och pratar i telefonen innan jag ska till Aspudden och någon Vinterträdgård för att träffa andra  motsvarande min position i andra ungdomsorganisationer.

Spanade lite bara


Norr Mälarstrand



Sitter i Ellinors residens. Perfekt. Gottis som ni ser. Allt är snyggt och dyrt så jag sitter still. Köpte Sofis mode och i den är ett repotage om UNF Värmlands ordförande Marina, som haft en tuff uppväxt.

Vi repeterar IOGT-NTOs remissvar på alkoholutredningen.

Tisdag

Startade hemma i morse med mejl och telefonsamtal. Försäljarna ringer och ringer. Två i morse. Aldrig slutar de prata och när man är lite neggo så blir de skitsura. Är det taktiskt?

Varit på KS-möte efter lunch och sedan möte med styrelsen för fullmäktigegruppen. Talat i telefon i pauserna.

Nu åker jag tåg till Stockholm för att sova hos Ellinor. Ska vara på en grej tidigt i morgon och rocka röven av bryggarna.

Buketter

När en fin bukett börjar bli lite lite hängig så känner jag nere.

Möte med arbetarekommunen

I kväll har vi diskuterat en del ideologiska frågor. Om skola, privatiseringar och annat.

Jag har skrivit en insändare på temat Sverigedemokraterna. Och ätit pasta med västerbottenost och ketchup. Min nivå.

Vad har du gjort för vettiga grejer i kväll? Mest suttit vid köksbordet och gnällt som en regular Svensson?

Innan jobbade jag hårt på mitt fantastiska jobb. Hade framgångar med ekonomisystemet. Varm i magen av det.

Jag älskar mitt liv

Jag älskar mitt liv som en präktig tjej. Det går så jävla bra för mig. Jag har så mycket jobb, jag har så många vänner, jag har god ekonomi och jag har full koll.

Det går bra nu kompis!

Präktiga tjejer klarar sig så förbannat bra. Om någon hade trott något annat.

Är det något jag älskar så är det präktighet. Riktigt helylle präktighet där folk tar riktig ansvar för sig själv och andra. Där man är påläst och kan argumentera på riktigt och inte bara strössla idioti runt sig.

Det går bra nu kompis!


Svenskt Näringsliv

Enkät i brevlådan igen. Som fritidspolitiker är det mycket man ska svara på.  Svenskt Näringslivs enkäter är de hemskaste. De vill kort och gott att man ska svara att skatten ska vara låg, kommunen ska sälja ut allt och att företagsklimatet är jävligt illa, så att de ska kunna kräva än det ena och än det andra.

Inget utrymme för att vara nyanserad. Svenskt Näringsliv är mest en moderatgrej. Det har ni koll på va?

I deras baromenter får man goda poäng om man snabbt ger serveringstillstånd till allt och alla. Alltså, ingen omtanke om annat än företagande. Folkhälsa till exempel.

Nu säger UNF ifrån!

UNF i Aftonbladet.

Fler unga dricker farligt mycket

Artikel på aftonbladet.se

Mest påtagligt är att många fler unga män i åldrarna 20–29 år dricker så mycket att de riskerar att bli beroende.

Det blir väl inga löp på det här, för då krävs ju en förändring på många nivåer i samhället och det verkar inga mer än jag och några få andra orka med. Det är nämligen viktigt att supa! Även om fler blir sjuka och göra dumma saker på grund av det.


Mer gubbar!

Tvärs över gången sitter en härlig femtioårng och visar sina bleka, håriga ben mellan strumpor och byxor eftersom han inte fattar att brallorna åker upp när han sitter som han gör. Han knappar på sin telefon så att den gör ljud hela tiden.

Över en viss ålder verkar det som att man inte längre förstår att knappljudet inte behövs för att uppehålla livet. Samma kategori som glor dumt på telefonen ganska länge när den ringer, innan de svarar. Efter det att de först har rotat fram den ur väska eller ficka ringandes med allra högsta ljudet i någon löjlig melodi. Som de kanske valt medan de suttit på ett tåg. Som fjortisar på slutet av 90-talet.

Ensam mamma röker

Så blir det när man skriver med T9. Hoppas det inte ligger någon sanning i det. Rök är äckligt.

Ja, nu är det halvtid. Programmet gör mig inte besviken. Det är precis den socialpornografi jag söker och har längtat efter. Helena 38 bjuder in killar på 22, när hennes son är 17. Lajbans.

Jag funderar över om jag och mina vänner skulle vara så där tragiskt brudiga. Men jag tror inte det. Det har ju aldrig hänt annars.

Uppdaterat: Elin kollar inte på programmet för hon vill låtsas som att de inte finns. Ingen skämskudde är stor nog.

Helena valde alla unga killarna. Så otäckt. Speakerrösten är så slemmigt vidrig.

De här älskar allt med romantik. Det är dikter, kindpussar, kramar och skit. Varför sysslar folk med sånt?

Äntligen!



En ny omgång av Top Model är igång. Många är kallade men ...
Markus sade just att han glömt att de skriker så mycket. Varför gör dom det? Jag har aldrig förstått det. Att tjejer så gärna skriker. För det gör dom. Eller tror att de borde.

Hångla med måtta!



I går hoppade killarna på mig med världens hångel. Efteråt ser varken jag eller Maxen särskilt nöjda ut. Elin fotade.

Det bor en AIKare ovanpå. Han skriker som en galning under matchen.

Nöjd

Det är få gånger jag känner mig så nöjd med tillvaron som när jag har tränat ordentligt. Det har jag nyss gjort och nu är jag duschad och fräsch och ser fram emot kvällens TV. Tiden innan ska jag pyssla lite. Karin Ahlborg skriver i dagens Söndagsbilaga om att det är värdelöst. Jag gillar nästan inget som hon skriver. I veckan försvarade hon rökning. Det gör man inte om man är normalkopplad.

Duktig fotograf

Jenny Sandberg

Jag brukar kolla på hennes blogg när jag vill fyllas av avund.

Ostkakan



Jag fick många ätbara saker i går. Mormor hade med sig persilja, hallon- och lingonsylt, hallonsaft, plommonmarmelad, potatis och plommon. Mamma hade gjort den här fantastiska ostkakan. Alltså riktig ostkaka. Inte sån där sörja man äter söderöver. Hon var ganska stolt över just det här exemplaret så jag visar det gärna. Nu är den i fyra delar i min frys, kanske tills Ullie kommer och hälsar på.

Kvällens begivenheter!

Klockan 19 börjar en ny omgång av Top Model.
Kockan 20 börjar Ensam mamma söker.

Don´t miss it.

Den rödgröna festen

Hålls i Stockholm i dag. Övervägde att åka. Men behöver vara hemma och vila. Hoppas kämpaglöden är påtaglig där nere!

Gubbar gubbar gubbar

Ser ett inslag på nyheterna från mötet som finansministrarna (?) har haft. Kameran sveper och det är bara män män män. Till sist visade de ett klipp med en kvinna. En. Och så ett hundratal män. Hur kan vi leva i en sådan värld?

Hej Greta!



I dag träffade jag Greta för första gången. Elin och Pierres ädelsten. Elin tvingade mig att hålla i henne och det gick ganska bra. Jag skrek inte alls. Hon är ett sweet heart och jag ska ta mitt ansvar för folkuppfostran!


Helpless without her



Eva köpte ett block med trycket "she was comforted by the knowledge that they were helpless without her". Det var fint av Eva, men ödmjuk som jag är nu för tiden är jag inte säker på att det är sant. Men det är ett fint block. Och jag kommer att använda det flitigt.

Älsklingskillarna spanar



Intressant med andra barn som leker nedanför balkongen.



Jag och Maximilian. Han var helt okej snygg i mitt halsband.


Lite blomster på det här så



Men det är ju i dag kalaset är. Nyss smsade Jessica att de åkte. Drabbades av grav panik och slet ut alla kakburkar ur frysen och övervägde att göra en raggardusch. Men hon åkte inte just hit. Lugnet lade sig igen och jag kunde fortsätta ladda upp några bilder.

Och nu kan jag ju duscha, på riktigt.

Inte helt lyckat syltkakebak


Stort paket från Markus


En dag på kontoret



Kollegorna kom in och sjöng Happy Birthday och gav mig choklad. Lejba fick jag bara låna lite. Hon har ganska svårt att vara still.

Lina, är du nöjd med de större bilderna?

Damn försäljare

Naturligtvis är det inte så men det känns som om de ringer hela tiden och vill erbjuda saker jag inte vill ha. Detta hände aldrig på mitt gamla jobb!


Back in the old days



För någon månad sedan lovade jag att leverera en bild på vår hund Rocky. Som är i Frolicland sedan länge. I natt drömde jag om honom. Kanske för att jag fick leka med en hund i går. Det syns tydligt på bilden vad lattjo vi hade det! Det var lätt att vara glad när man var 17.

Tröttis



Känner mig ganska trött. Bara ett möte på jobbet i dag av lugn karaktär. Därefter ska jag sortera papper och lägga upp en strategi. Allra först ska jag fixa håret, för det hinner jag inte göra hemma. Eller, jag väljer att sova istället. Men produkterna är på jobbet så det ska gå bra.

Jo, ni är välkomna

I dag är det min födelsedag. Nog bara därför som jag är på okej humör efter kvällen i går.

I morgon lördag är det jätteokej att komma förbi och fika, om det är någon som vill som inte tycker sig ha blivit välkomnad. Dock är många av de jag känner som vore aktuella på bröllop imorgon. Två olika. Ulricas och Salams, med respektive kärlekar.


Riktigt arg

Jag har varit på många möten i mina dagar. Förmodligen långt, långt fler än genomsnittet för folk i min ålder. Det är därför min stjärt är så platt.
Men jag har nog aldrig känt det så värdelöst som i går. Ett möte som med enkelhet hade kunnat ta max en timme blev mer än det dubbla. Egentligen förstår jag inte varför vi skulle ses. Fokus var på två saker, dels sådant vi redan hade pratat om, dels sådant som inte var relevant i sammanhanget. Det korta vi behovde info om hade man lätt kunnat mejla.
Jag var så arg hela mötet att jag bubblade inuti. Snacka om waste of time. Det var väldigt tydligt att kvinnorna på mötet var dom som ville vara effektiva och kortfattade, även när det gällde kommande mötesplanering. Medan männen var precis tvärtom. Det var i princip bara de som pratade också, liksom positionerade sig och tryckte till mig som odemokratisk just eftersom jag inte tycker möten behöver vara längre än nog.

Jag var ledsen när jag kom hem. Jag hade kunnat göra så många roliga saker av den kvällen, istället ifrågasatte jag mitt engagemang stort. Och de andras engagemang med. Varför liksom?

Ingen röd tråd, ingen agenda, inget vettigt.

Riktigt glad



I dag hade Linda med sin fina hund till kontoret och jag blev hur glad som helst. Ellinor tyckte leken var svår att fota och det har hon väl rätt i, men det gick ju lite vilt till. Vidar, vars fötter syns i bild, är mer skeptisk till hunden. Intressant att mitt hår är så blont att det bränner hål i bilderna.

Shoppingtripp i går



Skälet till affärsbesöket var inhandling av bakingredienser. Tre sorter slängde jag ihop under kvällen igår. Det tog en timme, by the way. Varför drar man sig för sånt? Alltså fick jag inte köpa färdiga bakverk. Men man får titta!



Se så coolt jag lutar mig emot bilen. Som om jag stod så där hela dagarna. Men det vet ni ju att jag inte´gör, för jag står inte still längre än fem sekunder. För det är tråkigt.

Det är också sjukt tråkigt att handla i mataffärer. Mathandling och planering är tråkigare än något annat jag vet av vardagsgrejer.

Om ni ska skicka ett paket



Jag tänker så här inför morgondagens födelsedag. Om ni ska skicka något till mig, så skicka inget skrymmande. Posta bara pengar. Jag hatar att behöva åka till Coop för att hämta ut paket. Och då kan ni lika gärna bara sätta över pengarna på mitt konto.

För dom kommer jag sedan att köpa nagellack och kanske små söta figurer i plast eller choklad. Så går det till i mitt liv. Inga stora anspråk

Ni vet redan att Ellinor tog bilder när jag fyllde 30, dvs för ett år sedan. Nu lade jag med den för att den är tagen på Nordost. Kolla, grönt och vackert. Inte en kravall så långt ögat når!

Saknar jag det?



Kanske lite. Från mitt gamla jobb saknar jag alla eleverna, en stor del av kollegorna och NO-salen.

Däremot skrattade jag högt och rått då jag bytta fackförbund från Lärarnas Riksförbund till Ledarna. Servicen från LR var oklar och kass in i det sista. Ledarna ringde upp och välkomnade två timmar efter jag skrivit in mig på hemsidan. En helt ny värld!

Kravaller verkligen?

GD skriver i dag under rubriken Fotboll ska stoppa kravalller om Nordost i Gävle. När man läser artikeln utan lokalkännedom kan man lätt tro att vi pratar om ett gigantiskt geografiskt område. Det gör vi inte. Vi pratar om kanske åtta hus. Orkar inte tänka efter så noga. I det vi dessutom kan kalla mitt i stan. Jag har bott i den port som syns mitt fram i fyra år och i ett annat hus bredvid i ytterligare fyra år. Jag älskar Nordost.

Visst är det skitbra att fotbollsplanen snyggas upp, och visst finns det behov av generell uppfräschning av det mesta. Men trevligt är det. Kravalller har det aldrig varit. Inga massor av ungdomar som slänger brandbomber genom fönstren eller liknanade. Lite bråkigt däremot har det stundtals varit. Men jag är ganska bombis på att de flesta, likt mig, aldrig märkte det.

När man läser rubriken kan man tro att det föreligger en stor risk att detta händer i morgon. Så är det inte. Man kan också få en mycket förenkelad bild av världen om man tror att fotboll i så fall skulle vara räddningen, och det som hela tiden saknats.

Nordost är lite av ett genomflyttningsområde eftersom det är lätt att få lägenhet där och många sedan vill vidare till annat. Arbetslösheten är hög, en av de högsta i Gävle om jag minns rätt. Många lågutbildade bor här, vilket många gånger hänger ihop med utländsk härkomst. Vi kanske skulle komma längre med världen om vi inte bara kryddade den med fotboll utan också med ett ännu mer omfattánde arbete vad gäller möjligheter att vuxenplugga och därmed öka chansen till jobb.

Varför flyttade jag? Tja, Markus ville ju flytta till Gävle och vi fick då en lite större lägenhet på Brynäs innan det erbjöds någon på Nordost. Men jag saknar det varje dag!

Som på räls

6.26-tåget går som på räls. Är i tid. Till skillnad från en annan avgång jag lärt mig hata. Jag har mycket mindre dator än alla gubbmän som tror de är coola. Det är de inte, de ser ut som hämtade från medeltiden 

Ironi

En yngre kille sitter bredvid mig på tåget. Läser i kompendium om idrottspsykologi och dricker starköl.

Som han Hedman typ. Jag tror att det lättaste sättet att hitta folk som dopar sig är att kolla upp vilka som jobbar åt Ren Idrott. Om man ska se på historien. Och vi ska väl lära av den?

När man får en dålig start

För tredje gången tänkte jag försöka med avgången 7.06. Med värre resultat än de andra två gångerna. Då pratade vi en kvarts föreseningar. Nu pratar vi en dryg timme.

En mycket ledsen tjej sitter alltså just nu på ett tåg i Uppsala och förbannar SJ och nästan hela världen. En av världens bästa kollegor talade lugnande till mig och berättar att han löser situationen som uppstår på grund av detta. Tack Aron! Men resten av dagen ska jag försöka få bästa ordningen på!


Havreflarn



På lördag ska jag på förekommen anledning ha lite bjudning. I går satte jag igång ettytterst litet kakbak mellan tvättarna. Att göra en sats havreflarn tar inte många minuter och det blev precis så att det fyllde upp den här Hello Kitty-burken. När jag köpte den i Japan var den full av mjuka Hello Kitty-bullar som var ganska äckliga. I kväll ska jag baka mera. Lina har särskilt önskat snickerskaka. Men den måste jag göra separat för det visar sig att trots att vi inte gillar det, så kanske någon i min släkt lagt sig till med nötallergi.

Nice outfit



I går kväll var jag precis så här snygg när jag gick runt Brynäs. Jag hade maskinerna fulla med tvätt så jag tog något som inte behvöde vara tvättat och fräscht.

Lyckad rubriksättning


Man vet att ...

... man har jobbat hårt när man inte tagit på något läppglans på hela dagen.

Barn som ägodelar

Jaså Centerpartiet, ni tycker att hemskolning är en god idé.

Varför tycker inte jag det?

- Barn behöver lära sig att umgås med människor från olika bakgrund för att inte bli socialt handikappade. Min upplevelse är att en svenssonfamilj inte har ett så varierat kontaktnät.

- I dag tycker föräldrar att det är sååååå svårt (tro mig, jag har hört dom) att hjälpa till med ungarnas matteläxor. I sjuan. Hur många kan räkna upp de mjuka konsonanterna? Tre? Måste man kunna det då? Nej, men vi vill väl inte begräsa våra barns framtid innan de ens gått ut grundskolan. Alla ska kunna bli språkvetare.

- Föräldrar ska väl jobba med olika saker? Inte gå hemma och valla ett barn. Barn som vill hänga med sina jämnåriga och göra sandkakor eller sminka sig på skoltoan beroende på ålder. Eller är det här något "förunnat" överklassen som inte vill att deras barn ska beblandas med pöblen? Se punkt ett.

Varför skriver de inte i sin artikel var jag kan hitta den här forskningen?

En bra morgon



Då ser det ut så här när jag vaknar. Sol ute och Markus har glömt att vicka för persiennerna. Det här var typ förra veckan när han var borta. Jag förstår inte varför de ska dras för, jag vill helst inte ens ha dom nere. Mörkläggning sysslar man väl med i krig?

Om att jobba hemma

I dag stod det om att jobba hemma i Metro. En kvinna talade om tidsboxar, att hon var bra på att skilja saker åt så därför gick det bra. För mig är det inte riktigt så, jag bara gör allt samtidigt.

I mitt lärarjobb så ingick ju hemarbete kan man säga. Det var riktigt tråkiga grejer som att rätta matteläxor (fy, det var det absolut värsta med lärarjobbet. Efter höstterminen i åttan fick de rätta själv.) och att söka upp fakta på nätet som de själva inte hade förmågan att hitta (för på mellanstadiet hade de inte lärt sig hur man söker fakta precis).

I går satt jag ju hemma med min dator och med min telefon. Och jag skojar inte när jag säger att det ringdes och ringdes. Vilket ju är bra för då blir det mycket gjort. Där emellan mejlade jag. Det handlar mycket om information. Fast jag hade också en IRL-träff med en anställd som också bor i Gävle.

Jag vet inte om det är allt det nya som gjorde mig trött på kvällen, eller om det var mötet med Arbetarekommunens styrelse. Jag kom hem halv nio. Satt likt en zombie vid matbordet och petade i mig det Markus slängt ihop. Satt i soffan och bläddrade i Plaza Kvinna. Tog ett rosa bad (thanks Lush) fastän jag inte är så road av det. Läste lite bok. Sov. Var inte så där otroligt nöjd med att gå upp halv sex i morse. Men jag har ett möte nio på Essingen och vågar inte chansa. Jag är inte den chansande typen.

Suckade högt när jag insåg att alldeles snart kommer det att vara mörkt på morgonen. Också. Livet blir tyngre då. Men det betyder inte att jag kommer att börja gnälla om varmare breddgrader. Jag vill bo här. Jag vill bo i Norrland och jag tycker snö är kul. Solcharter är näst efer färjeåkning det värsta jag kan tänka mig i semesterväg.

Första dagen på nya jobbet fick jag veta att personalsamling kommer att hållas på färja i november. Övervägde att genast sluta. Nu har jag bestämt mig för att se det som en studieresa till helvetet.

Gubbtänket

I dag var det en insändare i Arbetarbladet som var typexempel på gubbtänket

"Så länge man saltar vägarna kommer inte jag att sluta slänga glödlampor och batterier i soporna", typ.

Nähä. Och så länge du är sån tänker jag inte använda något av min intelligens heller och hur rolig tror du att världen blir då?

Har alltid haft svårt för resonemanget att om man gör ett fel kan man lika gärna göra ett till. "Jag röker nära folk hur mycket jag vill, för somliga har ju parfymer".

RSS 2.0