Aktuellt i politiken

Om den bortplockade meningen om bland annat sprututbyte. Jag är inte rätt citerad i artikeln men den lyfter den viktiga frågan.


Festprissen



Henrik Schyffert dök upp för att ge oss festinstruktioner. Det var en lajbans stund. Klart han är kul. Han var också väldigt tydlig med att det räcker med ett borgarstyre nu. Det räcker!

Ingvar Carlsson fyller just nu på med att säga att borgarna säljer ut oss. De tycker vi får skylla oss själva när vi inte tar de jobb som inte finns.

I give you Ulla



Det här är Ulla. Hon är andra vice ordförande i LO. Men främst är hon en fantastiskt mötesordförande. Hon har lett de SSU kongresser jag varit på med bravur. Hon berättade i den här kongressens inledning att hon tycker det ska höras när man beslutar. Därför slår hon alltid hårt med klubban. I dag slog hon plattan man slår på i två delar. Jag är inte förvånad. En SSU-kongress slog hon sönder klubban. Det är ingen negativ sak.

Mona



Jag får många frågor om Mona. Eller många som säger att vi skulle ha en annan partiledare. När jag frågar varför får jag diffusa svar. Inget som är något att ta på.

Jag står hundra procent bakom Mona. Hon är kompetent, erfaren och dessutom har hon en ledarstil jag tycker om. Det finns en ödmjukhet och de som varit med tidigare säger att det märks på den här kongressen. Vi arbetar framåt tillsammans, ingen pekar med hela handen.

Mona är en mycket god företrädare för oss som vill ha ett mer rättvist samhälle.

Några av besluten om skolan

 Beslut om friskolor på S-kongressen  
                                       
  * Skolan ska inte vara en del av     
  marknadsekonomin.                    
                                       
  * All undervisning ska stå fri från  
  religiös och politisk påverkan.      
                                       
  * Vinster ska inte få tas ut genom   
  att ge avkall på kvalitet.           
                                       
  * En lag om investeringsskydd ska    
  förhindra att skolor och förskolor   
  slumpas bort.                        
                                       
  * Alla nationella program på         
  gymnasieskolan ska ge behörighet till
  högre utbildning.    

Från svttext.se

Tyvärr lyckas inte Partiet självt göra snygga sammanfattningar på den egna hemsidan.

Jag tycker om allt detta. Allt! Särskilt gillar jag det med religiös påverkan.

Gåvor till mig



Av Sven-Åke fick jag Geisha och av Kenneth fick jag Cola. Eller imperialistisk dryck som han kallade det. Tack vara detta samt sömn elva till sju är jag på topp.

I går när vi hoppade in i bussen för att slussas in till stan luktade det alkohol på bussen. Slutsats, sosseombuden har druckit alkohol under pågående förhandlingar. Nice.

Datorjävel

Den vägrar att koppla upp via modem. Jag hatar den.

Lite religiös

Blir nästan lite religiös när förhandlingarna bara rasar på och jag kommer att kunna bygga på sömnbanken rejält i natt. Kan inte önska mig mer just nu.

Ett modernt problem



Allas elektroniska utrustning, alltså datorer, måste laddas. Min står längst ner näst längst till vänster. Lite på snedden. Lite unikt.

Festhets

Rosetty skriver om festhets. Det här handlar om det som UNF:s ordförande Vidar skrev i en artikel för inte så länge sedan. Alkoholen som socialt smörjmedel är norm, och avviker man får man problem. Endast de som klarar gliringar orkar avstå alkohol.

En gång gjorde jag en drinkbok ihop med Jonas och Mattias. Den kan man köpa i UNF:s shop på nätet. Den är fin och bra.


Distriktets egen blogg

Partidistriktet har en särskild kongressblogg. För de riktiga nördarna.

Lunchrastshäng



Vi har 90 min matrast. Smart när vi ligger två timmar efter i schemat. Vi tror att man lovat utställarna det för att de ska ha någon chans att träffa ombuden, annars behöver man verkligen inte så lång tid. Inte som att maten är så fantastiskt så man vill sitta länge och njuta. Jag hängde lite i LO:s monter. Med Ellinor och Markus (han måste ju jobba i montern). Ellinor var sur för hon hade blivit försenad på grund av fel resväg. Markus är alltid bara glad han.

Och så underbare Johan. Han har flugit ner från Umeå i dag för att gå på kongress. Han pluggar där men är egentligen från Hudik. Duktig, duktig SSU:are. När jag träffar honom förstår jag att jag längtar efter honom.

Sikta högre!



Kongressen har beslutat att lyfta bort en mening i riktlinjerna som pekade ut metadonbehandling och sprututbyte som viktiga i behandling. Jag anser att det är helt galet att framhäva två harm reductionmetorder särskilt när Socialdemorkaterna säger sitt om missbruksbehandling. Som inledning till avsnittet om diverse Ssciala problem sade partiets föredragande Veronika Palm att alla människor enligt vår politik ständigt ska få nya chanser. Ska detta då inte gälla människor med missbruksproblem? Ska dessa istället ges upp på och få någon typ av underhållsbehandling?
 
Det finns studier på detta, som visar helt skilda resultat beroende på vad i landet, var i världen de är gjorda. De är av olika skäl svåra att jämföra. Således saknas forskning som faktiskt pekar ut sprututbyte och substitutionsbehandling som alltid framgångsrikt. Ibland funkar det, ibland funkar det inte alls.
 
Redan utsatta människor ska inte behöva "nöja sig" med behandlingsmetoder som vi inte ens vet är de bästa.
 
Somliga hävdar att det är galningar som sådär generellt är emot substitutionsbehandling och sprututbyte, att man låter en ideologi som förespråkar drogfrihet stå före människors väl och ve. Väl och ve i det fallet handlar alltså om att erbjuda fortsatt missbruk, men med nya sprutor, istället för annan hjälp som kanske skulle varit bättre.
 
Det är mycket kanske när det gäller det här. Det säger mig två saker. Mer forskning behövs kring missbrukssjukdomar och vi ska inte särskilt peka ut behandlingsmetoder som vi inte med säkerhet kan säga är bra.
 
Jag älskade när de sade att kongressen har beslutat enligt Elin Lundgrens förslag. Efter både votering och rösträkning. Jag har också blivit intervjuad i AIP om detta. Vi får se om de skriver något i morgon.

Här finns ett pressmeddelande.

Happy faces



Så här såg jag och Peter ut i går. Roliga va? Mitt hår är sjukt fluffigt och strävt. Här var vi lite övertrötta och jag vet inte varför Peter visar sitt USB-minne.

 

Inte riktigt än



Egentligen är det alldeles för tidigt att lägga ut en bild av mig själv där jag ser trött och ledsen ut. Den bästa har jag dock SMSat till några vänner för att de ska förstå hur överjävligt det är att sitta på nätterna. Fast de vet ju redan. De har gjort det. Är kloka nog att försökta undvika det ...

Jag räknar med att vara klar kanske två. Kanske. Hotellt tre. Upp igen sju. Men jag vet att när klockan ringer i morgon så kommer jag att tro att det bara är på lek.

Svenska Biodynamiska föreningen

En kongress är fylld av utställare. Det är kärnkraftsmaffian, Bilda och annat blandat. På middagsrasten ville jag prata med Biodynamikerna. Här representerade av gubbe. Både till ålder och attityd. Jag fick dricka hans KRAV-must en lång stund innan han uppmärksammade mig. Under tiden lade han stor tid på att slöprata med damer i den egna åldern. Plockade stolt fram en tom vinflaska för att berätta om att vinet var giftfritt. Eller hur ... Sedan blev det min tur.

-Det där vinet, var det inte 12 procent gift i det?
-Eh va?
- Ja, det står ju att alkoholhalten är 12 procent.
- Men jag kan inte moralisera och bestämma vad folk ska äta och dricka!
- Men din monter handlar ju om att det ska vara giftfritt bland annat.
- Inte på det sättet!

Så är det med hälsokostmänniskorna. Det äts KRAV och pysslas med olika konstiga andlinga grejer. Sedan dricker de rödvin. I mängder. Löjligt.

Men i sak är jag skeptiskt till genmodifiering och gift i markerna naturligtvis. KRAV och liknanade är viktigt.

Ett Sverige där fördomar inte hindrar arbete

Nu går vi in på det området, men bryter om en halvtimme för att ta det internationella avsnittet som bedöms vara av särskilt intresse för internationella gäster. Sedan går tolkarna hem. Tolkarna måste ju vara här!

Men nu är det problem för Carina Jämtin som är föredragande är borta. Borta! Hur vågar man lämna stället bara för att man hört att vi ligger lite efter. VAD SOM HELST KAN HÄNDA. Det vet man ju. Rutin Carin, rutin!

Jag känner mig själv



Torsdag kväll. Och nu är jag här...

Skolkatalog



Minns ni hur det var? Hur man läste sönder skolkatalogerna? På kongressen får man en liknanade grej. Alla utom en Johan Pettersson från Skåne har lyckats skicka in en bild som man tycker man ser snygg ut på. (Nu säger Peter att det inte alls är säkert "man ser ut om man gör") Det borde man få göra till skolkatalogen med!

Så nu kan jag bläddra fram och tillbaka bland en härlig hög med sossar. Vi är 350 stycken på plats och i boken. Medelåldern är 46 år. Granskningsutskottets yttrande handlar till en del om hur partiet måste jobba med föryngringen. Det tycker jag sannerligen. Men minns, gubbe är ingen ålder, det är en attityd.

Rika barn får fler vänner

Rika barn får lättare kompisar. Artikel i Aftonbladet.

Det intressanta och viktiga kommer först i slutet av artikeln, att det är en spegling av vuxenvärlden... Självklart. Allt kidsen gör är det. När de super sig fulla för att ha kul på Halloween, är det för att de sett vuxna göra samma sak i hela sitt liv.

Den här meningen "Erika Lundby menar att det framför allt är barn från familjer med dålig ekonomi som upplever prylarnas betydelse för vänskapen som ett problem" är ju som ett skämt. Det är den stora självklarheten. För rikingar har ett enklare liv. Det är inbyggt. Det är därför de vill behålla sina pengar. Det är därför borgarna röstar mangrant, de vill behålla alla pengar själva!

Ett par hekto godis på det här!

Nu blir det inget mer godis i dag.

Åh vad jag röstar



Jag är med och tar fram viktiga riktlinjer. Jag har röda örhängen. Det kanske inte syns så bra, men det har jag, för den röda känslans färg. Vi röstar och röstar. Nu, dosan!!

Djur har också känslor, nämen?

Aftonbladet har en hjärndöd artikel en en särskild händelse som skulle vara det sista beviset FÖR att djur har känslor. Pinsamt för det mänskliga släktet. Vi har levt med djur i tusentals år och ständigt ifrågasatt deras förmågor till det mesta. Att känna, tänka. Vi har utnyttjat dem till allehanda och det fortsätter. Vidrigt är det.

Fiskare påstår att djur fiskar inte kan känns smärta. Vi använder djur som verktyg för att få mat och kläder. Vi tester mediciner på djur trots att det inte är särskilt säkert.

Att djur har känslor råder inga tvivel om (om man känner ett djur), men med bakgrund av detta kan man ifrågasätta om människor har det.

Barn är största lyckan?



Flygblad från S-kvinnor. Om man lever som ett par har man ofta för avsikt att fortsätta med det på så lång tid som möjligt. Att detta underlättas av jämställdhet är inte så nytt. Med deras slutkläm om att dessa par också skaffar barn får mig att kräkas. Den gamla otäcka normen att barnen är det ultimata målet. Inte relationen i sig.

OM folk får barn, är det dock en självklarhet att barnet ska ha tillgång till båda sina föräldrar. De pappor som inte tar halva ansvaret får mig att se rött. För det är ju främst pappor.

Plugga I love

I går satt jag bredvid Östros och åt middag. Han ville gärna ha en Gävleborg med Kulturell Allemansrätt-tryck. Vi ska förse honom med en sådan i dag. Fast just nu är han i talarstolen och pratar väl om utbildning. Han berättar om hur våra meningsmotståndare genom tiderna skrattat när man talade om målet att 50 procent av ungdomarna skulle gå på gymnasiet... Samma typ av skratt som vi hör i dag när vi vill uppmuntra och göra det möjligt för alla att skaffa sig högskoleutbildning.

Det finns två grupper som uttrycker "alla ska inte behöva ha högskolekompetens från gymnasiet". Den ena är de studieovana som är mycket skeptiska till böcker överlag. Av tradition. Ett sådant län, en sådan ort kommer jag själv ifrån. Jantelagen är hård och man ska inte tro något, att tro att man kan plugga är en sådan sak. Man tror kanske inte att sådant "lever kvar", men det gör det. Det leder också till att ungdomar på orterna inte känner att studier är för dem, att roliga yrken som förskollärare, sjuksköterska och advokat är helt utanför deras möjligheter. Det är tråkigt och cementerar människor i roller som de inte skulle ha valt om de levt i ett annat sammanhang.
Den andra gruppen är borgarna, som självklart vill ha en pöbel som kan utföra de tyngre jobben, och mutar folk in i detta med att säga att de inte behöver plugga.

Plugga är inget straff. Plugga är jordens underbaraste möjlighet.

Ett ordinärt hotellrum



Jag tycker det är så där med hotellrum. I början när man låg ute på grejer var det kul, nu skulle jag ge vad som helst för att få sova hemma.  Ganska skönt att vara i säng tidigare än vad jag trodde.

Inga starka känslor annars i dag.

Ytterligare en stor kvinna i talarstolen



Margot Wallström. Hon har stora, bruna glasögon. Ungefär som de jag hade på mig på en skojsig bild för någon dag sedan.

Jag har lite lite huvudvärk. Det brukar jag inte ha. Det är ovant. Och jag skulle behöva gå på toa. Det är lite vanligare. Efter talen här nu så har vi lite kvar i temagrupperna. Sedan får vi åka och sova. Nice!

Greklands statsminister

Nu talar han till oss på perfekt svenska. Ett mycket bra tal som handlar om solidaritet. Han vill ha en grön turism med god medelhavsmat i Grekland. Det är bra! De vill också jobba med alternativa energikällor. Han pratar om miljön som ett globalt problem, och vill samarbeta med utvecklingsländerna. Han talar om att en rättvis värld är möjlig.

Han vill se en omorganiserad värld med sund finansiell sektor. Det är fint!

Av hans åtta livvakter så är en en riktig pudding. Om man får värdera sådant.

Åhh vad vi hjälper till

Förra veckan lyssnade på Wanja Lundby Wedin på Centralen i Stockholm. Bredvid utställningen om stora bilar som vi borde köpa för att få ett gott liv, fanns en miniscen där millenniemålen uppmärksammades. Bakom Wanja fanns en fond där förbipasserande hade fått klottra tips på hur man ska uppnå målen. 

Den yttersta visionen för målen är en rättvisare värld till år 2015. Detta bestämdes av världens ledare under FN:s paraply 2000. De rika ländernas åtagande handlar om att skriva av skulder till utfattiga länder och att ha en viss nivå på sitt bistånd. Också konkreta saker som att utvecklingsländerna ska få tillgång till billigare läkemedel och ny teknik. Fortfarande har de flesta människor på jorden inte haft möjlighet att ens svara i en telefon, medan vi är några som kopplar upp oss på internet med våra små, glänsande mobiler.

Den globala ekonomiska krisen sätter nu käppar i hjulet för att få fler människor att leva under drägligare förhållanden. Visst är det så att den ekonomiska krisen slår hårt mot även Sverige, men det finns hårt och så finns det hårt. Här är den inte en fråga om liv eller död.

Ett millenniemål handlar om att halvera världens fattigdom och hunger.  Sedan 1990 har undernäringen hos jordens befolkning minskat, 2006 var sexton av hundra människor i världen undernärda. Under förra året ökade den siffran, främst på grund av ökade matpriser.  Jag funderar inte en extra gång när jag köper mina äpplen på hur många jag ska ta. Jag tillhör inte de som behöver leva på tio kronor om dagen. 1,4 miljarder av våra medmänniskor lever under de villkoren. 

På den klottrade fonden stod med stora, blå bokstäver: Satsa på kvinnorna! Av de åtta millenniemålen är det de som handlar om jämställdhet och att stärka kvinnors hälsa som gått allra sämst hittills.  Som en konsekvens av det når vi heller ingenstans med att minska barnadödligheten. Jag skäms. Jag skäms över att vi i den rika världen inte förmår bättre än så här. FN:s generalsekreterare vill inte ge upp, men hävdar att det krävs väldigt mycket av stark politisk vilja och tillräckligt och fortsatt bistånd.

Wanja gjorde detta, talade med politisk vilja och uppmärksammade kvinnors situation särskilt. Riktar man biståndet mot kvinnor når man längre än när man gör det mot män. I dag når en mycket liten del av biståndet kvinnor, trots att kvinnor och barn utgör en stor majoritet av världens fattiga.

I den lilla broschyr jag fått med mig kan jag läsa om vad jag kan göra för att hjälpa till. Jag kan skaffa mig kunskap om vad som orsakar orättvisor för att kunna argumentera och påverka. Jag kan skriva under namninsamlingar för frågor jag tycker är viktiga. Jag kan kontakta en politiker genom att skriva ett brev. Väldigt rafflande. Det är inte mycket som krävs av mig. Tydligen.

Jag lämnade Stockholms Central bakom mig med broschyren om Millenniemålen i min påse med helgläsning för flera hundra kronor. I den svenska lågkonjunkturen. I den afrikanska får barnen hungra. Och jag har uppmanats att skriva på en protestlista. Så blekt är det i västvärlden när vi verkligen ska hjälpa till.

Publicerad i dag i Söderhamnskuriren och Ljusdalsposten


Uppstarten



Mona har just hållit parentationen. Hon uppmärksammmade tre partikamrater från Gävleborg speciellt. Det var fint. Intressant också att cirka 700 människor i lakelen faktiskt kan vara knäpptysta.

Nu talar hon om hur partiet vässat vår politik. Hon trycker främst på jobben, där vi har den absolut starkaste jobbpolitiken. Vi viker inte en tum, arbete åt alla!

Jag kommer att förledas



Arbetarbladet skriver om mitt kongressdeltagande i dag. Jag tycker bäst om
-Frukt och vatten satsar jag på för att hålla mig vaken. Dajm är inte lösningen, även om jag kommer att förledas redan på torsdagkvällen.

OBS! Jag vet att det stavas Daim.

Jelly Belly



Det är klart att jag är ett fan av Bellysarna. De är som gjorda för mig. Finns på Delikatessingen nära mitt jobb. Bland annat.

Är det inte höjden av tråkighet?



Jag längtar aldrig bort, men jag längtar ofta hem. Och det är väl för att jag är så priviligerad att jag får drälla runt en hel del och äta sunkig konferensmat. Nu är det dags för Jobbkongressen. Fem dagar och fyra nätter på Älvsjömässan. Är rädd för att jag klagade väl mycket på det här med nätterna för Arbetarbladets reporter i dag. Framstår som en tjurig barnunge, men jag tycker inte det är varken normalt eller önskvärt att förhandla på nätter. Done it, know it. Så jag packar, usel sysselsättning. Inte fjolligt för att ha en massa att välja på, utan precis exakt. Lyssnar på Lady Gaga och har skickat efter några finfina julklappar. Men lite packning kvar. Det är så tråkigt med necessären (även om den är en av 10-gruppens skitsnygga som jag haft i många år, faktiskt en kärleksgåva på sin tid) för den måste man packa sist och då kan man inte stänga väskan innan. Så det blir på morgonkvisten. Lyckligtvis är det inte något askalastidigt tåg. Jag skulle till och med kunna kalla det sovmorgon.

På kongressen kommer jag att ha tillgång till datorn mest hela tiden, så om du är intresserad av riktig politik kan du finna det intressant att läsa några dagar. Är du världsfrånvänd kan du stå över till på måndag igen då livet återgår till det normala, mer mixade innehållet.

Det stora mörkret

Nu är det här.

Men bara bokstavligt. Inte som känsla hos mig.

Det stora mörkret

Nu är det här.

Men bara bokstavligt. Inte som känsla hos mig.

Nykterhetstant

Läs vad den nya nykterhetstanten skriver.

Första Eurocardfakturan

I mitt jobb är jag begåvad med ett Eurocard. Nu har jag fått min första faktura och lite skakigt konstaterade jag att jag ÄR en ordningssam person. Alla kvitton finns!!

Herr Roos

I helgen började jag läsa "Berättelsen om Herr Roos" av Håkan Nesser. Den är mycket, mycket bra.

Cissi, om du läser... hur gillade du Svampkungens son?

Vi sjuka nykterister

Slog på morgonnyheterna en kortis innan jag drog. Hamnade mitt i ett inslag där mans tuderat sjukfrånvaron genom i urvalsgrupper beroende på alkoholintag. Måttligt skulle vara bäst. Nykteristerna låg lika illa till som högkonsumenterna.

Som vanligt nämndes det i en bisats att i gruppen nykterister fanns de före detta alkoholisterna. Det är inte riktigt samma sak att alltid ha avstått alkohol, som att nu avstå det efter hårt krökande.

En lustig kille pratade också om att man måste komma ihåg att alkoholen skänker människor glädje. Men jhan glömde säga att den glädjen för många, många strax slår över i diverse problem. Men just ja, man ska helst inte låtsas om att hela samhället är infekterat av alkoholproblem. Att det i sig borde vara ett problem att vuxna inte kan slappna av på fredagarna utan att sippa rödvin. Att vi har så trista vänner att vi vill droga oss för att hänga med dom...

En enda surgubbe kan räcka

Grannfejden i går. Vanligen kan det programmet servera en uppsjö av talande exempel på att det inte är ens fel att två träter. Men inte i går. En mycket speciell gubbe var bland det suraste och mest griniga jag sett. Man kan också kalla honom omöjlig. Robert manglade honom för att mjuka upp honom och lyckades skapligt, efter att ha mutat honom med en ny brunn, och det är ju värt tillräckligt för att en snål surgubbe ska bita ihop programtiden ut. Eftersom jag satt på andra sidan blev det ganska roligt, men att ha med honom att göra i verkligheten är knappast en dans.


Jag tar några höstiga prettobilder





Färgskalan är ganska dov den här tiden. Fast det gör inget. Jag är inte den mysiga typen, men kan tänka mig att uppskatta en filt och ett tänt ljus. Men det är ju ungefär vad jag kan glömma kommande vecka.

Kiddie playin´




Hälsade på tvillingarna en sväng i går. Här är jag och Timothy (vet det eftersom MAximilian hade randiga kläder). Om man är barn är det legitimt att ha två plåster på armarna med roliga mönster bara för att det är snyggt. Man blir lätt avundsjuk! Plus han hade snyggt halsband.
På översta bilden har min mamma knådat till ett fingerspöke som han skrämmer livet ur sin moster med... Jag är sjukt bra på att leka. Det ser man ju. Helt glad är ungen för att få hänga med Nene.

Afasistimm

Det här kommunfullmäktigemötet är det många som tappat ord. Enkla ord som författare och ledmöter. Spännande. Krävs en föryngring efter valet?


Maktens män möts -i smyg

Aftonbladet, kom igen. Knappast någon nyhet att maktens män frotterar med varandra. Oftast gör de inte det i smyg alls. Det sker väldigt öppet.

Sjuka påståenden

Det är lustigt i kommunfullmäktige. En Kristdemokrat tror på allvar att det är hans förtjänst att det blivit en snabbare takt med att svara på motioner och interpellationer. Eftersom han har tjatat så mycket så har det nu blivit bra.

En stor grupp opposition har nu börjat driva linjen att de lägger förslag, sedan håller majoriteten på dom och snor ideérna som sina egna.

Att ha varit politiskt aktiv under relativt lång tid och faktiskt påstå det som en sanning är pinsamt för den som säger det. Att Sverigedemokraterna tror det förvånar mig inte.

En särskilt moderatkvinna nickar och ler alltid uppmuntrande till Sverigedemokraterna. Undrar om hennes partikamrater märker det. Om de inte gör det så okej, men om de gör det... och låter det fortgå med en smygrasist i partiet, så är det värre.

Inget är som förr

Fast okej, jag är inte så upprörd. Men för er som inte ätit Kinderägg på länge kan jag berätta att det roliga, gula plastägget har ny karaktär. Det har nu en matt, gul färg till skillnad från den gamla glansiga. De båda ägghalvorna sitter också ihop. Jag tror att det kan vara ur säkerhetssynpunkt för kvävningsrisk hos barn som inte förstår bättre. Jag har förståelse för det, men lika roligt att sitta och pilla med är det inte.

Chokladen är lika god.

Det är inte fräscht

Det är inte fräscht att ta upp mängder av talartid med att läsa innantill ur handlingarna från talarstolen. Det är det många gubbar ur den lokala oppositionen som ägnar sig åt. Och har mage att ppeka att de inte kan delge allt. Som om de exklusivt fått sig tillsända handlingarna innan mötet, och vi andra kommit dit tomhänta.

Nu är vi på motionenen §180 Välkommen ombord! Förslag om "båtbuss" sommartid mellan Aldersholmsbron/Brynäs Udde och Slottstorget.


Piggar alltid upp

Lite Plopp Saltlakrits piggar alltid upp på konnumfullmäktige.

WORD!



Från www.etsy.com

My very best



Så här kan jag också se ut. En lattjo kväll i morfars gamla brillor. Han är död sedan ganska länge, men det visade sig att min moster ibland brukar låna hans gamla läsglasögon. Ja, varför inte? Särskilt när man blir så snygg i dom! Allt var inte bättre förr.

Man blir lätt sunkig när man är i Norrala. Kraven på utsidan finns liksom inte. Kanske är det därför som min kropp bestämt sig för att nu är rätt tid att ha värsta stora finnarna. Lite rött på utsidan men ett stort helvete på insidan. Lite fascinerad. Många år sedan en sådan riktigt stor hälsade på. När jag duschade i dag, hade jag inte gjort det sedan i torsdags. Det är väldigt läjdback kan man säga. Dock har jag noga tvättat ansiktet. Det har inte hjälpt.

Monika hjälper till med Socialstyrelseansökan



Hon låg/klöste/bet på papperen, hon gick på datorn samt vippade på skärmen och bet på sladdarna. Hon täckte ljuset från lampan. Allt gick framåt med hennes hjälp.

Vem Blues är



Christine skrev och undrade vem Blues är. Blues är mammas schäferblandning. Med betoning på mammas. Blues älskar mamma och väntar utanför toadörren när mamma är inne och pudrar näsan. Här kunde hon slappna av i soffan i går kväll, eftersom mamma ändå bara satt där helt lugnt och stickade.

Älskar smått, gulligt och rosa



Engelska Elle har ett antal inredningsrepotage från kontor. Att det är från just kontor är egalt, det är stilen som räknas. Den här tjejen i London hade allt som jag älskar. Små saker, söta saker, rosa saker. Ett virrvarr av plastfigurer och muffinsavbilder blandad med boxar i karamellfärg. Man blir glad!

Jag älskar färger och skoj. Minimalistiskt och stramt vitt är väl charmigt på sitt sätt, men inte särskilt inspirerande.

För de som tror att jag är en citytjej





Gästbloggning av Lina "godbiten" Engman (lillasyster)


Här har vi en bild föreställande Elin, min syster, och hennes syster Jessicas (som jag dock inte är syster med) barn Maximilian och Timothy. Dessa två gossar är så himla söta, men vad hände egentligen med deras moster i mitten? (I och med denna frågeställning ber jag er att sänka blicken)


Detta är min egna tolkning av bilden ovan på post it. En sorgen konstnärssjäl med små knubbiga händer har, som om det vore magi inblandat, riktigt tolkat verkligheten och printat ner den på något så vardagligt som en post it. Likheterna är slående. Två väldigt söta gossar, och deras moster i mitten som enligt mig skulle lika gärna kunna bo i ett pepparkakshus. Dock läre jag tillägga att jag tycker väldigt mycket om min syster, om nu någon fick för sig något annat.

Tschüß

//Varsegod kära läsare för detta underbara gästinlägg.

Den avtrubbade dagen

Efter klockan 13 i dag är det inte meningen at tjag ska göra något svårt. Alltså läser jag senaste Elle, Femina, Damernas Värld och engelska Elle. Och stickar på mina sockor. Och klappar Blues. Och hör om hur Monika ska avmaskas. Sånt.

I morgon ska jag göra lite "vettiga" grejer. Ja, det ska jag!

Lunch på Rådhuskonditoriet



Rådhuskonditoret är lite kult i Söderhamn. Med rätta. Inredningen är från förr men bakverken är fräscha.

Efter lite förträff inför kongressen så gick vi dit och fikade. Medan vi valde, vilket är svårt, fick vi frågan om inte kunde tänka oss kakbuffén. OM vi kunde! Jag älskade allt. Av det jag provade. Konsekvent vill jag inte fota med blixt så då blir bilderna lite mörkmysiga istället.

-Är det en peruk?

När folks hår verkligen ser ut som en peruk har jag en svårstyrd längtan efter att dra i håret för att kolla. Inte för att vara dum för det finns många skäl till peruk, utan för att jag blir så nyfiken. Men jag gör det aldrig. Precis som mycket annat.


Börja med kvinnorna



Kampanj på stationen kring milleniemålen. Bra grej. Wanja pratade. Jag lyssnade ganska länge. Många hade skrivit på skärmen bakom att man skulle satsa på kvinnorna. Något som också Wamja pratade hårt om. Jag håller med. Hittills har världens styrts av män. Det blir inte så bra. Mikrolån till kvinnor har funkat skitbra. Kvinnor verkar fatta beslut med större hänsyn till barn exempelvis. De två mål som lyckats sämst hittills är de som gäller att minska dödlighet bland mödrar och barn... ganska talande. Tyvärr.

Eller så kan man bara säga att världen har alltid varit orättvis så vi behöver inte bry oss. Som en egoistisk, osympatisk människa uttryckte sig en gång.

Längtar!



Jag längtar till jul. Om två månader är det dags för julmustkväll och om man är snäll mammas knäck. Man kan bädda ner sig i flera dagar och läsa böcker, sova och äta kakor. Allt det bästa. Och ja, det är längesedan jag började köpa julklappar. Jag tycker det är roligt. Snart dags att börja förbereda julkorten. Men i år har jag inga ideér.


Önskar att jag vägrade

Jag blir som en riktigt vresig unge när klockan ringer. Jag hatar det. Hatar det innerligt, vill att natten ska hålla på tills jag bestämmer att det är slut.

Den här ilskan som ofta dyker upp hos mig kommer varje tidig morgon. Jag blir förbannad och har ingen att ta konflikten med. Ilskan sitter i ganska länge.

Trots det försover jag mig ytterst sällan. Och aldrig någonsin har det hänt med flit.

Mitt i naturen

Vilket mjukt program det är. I dag om bävrar. Han åker runt och kollat landskapsdjuren den här mycket sympatiske programledaren. En gång badade han med blodiglar, så det aldrig slutade blöda på honom. Modigt! Man blir inte stressad av sådana här TV-sändningar. Men man blir smart.

Tack för soppan!

Fick massa trevligt prat hos Eva. För att inte tala om trattkantarellsoppan. Jag har längtat efter det hela hela dagen. Njutningsfullt.

Nu är jag hemma. Seg. Snart Lyxfällan. Men det enda jag behöver göra är att packa för helgen. Jag ska vara hemhemma hos min mamma! I paradiset Norrala alltså.

Det här med att åka tåg ...



Tror ni han vara framme och tyckte i dörren några gånger?! Hur trodde han att vi andra skulle komma med?

UNF:s ordförandepar väljer lunch



Fräsch eller ofräsch, det är frågan.

Själv åt jag cannelloni.

Fika med Folkfronten

Nu vill Folkfronten fika med mig. Att de ständigt erbjuder mig det ena och det andra (inklusive döden) är jag ganska less på. Vad vill dom mig?

Postat av: Mikael Dehlin

Jag är en trevlig person skall du veta,och att jag har gjort dumma saker på fyllan är inget jag är stolt över, och vi bor ju i samma by så du är välkommen förbi på en kaffe och diskutera istället för att du sitter och skriver om saker du uppenbarligen inte förstår dej på..Mvh/Micke Dehlin

2009-10-21 @ 19:31:13

Få se nu, det var åtta fällande domar, ett kommande fängelsestraff och en syn där somliga människor inte platsar. Med vänlig hälsning liksom. 

Bra där Katerina!

I går kom nya Femina på posten. Läste lite översiktligt. Katerina Janouch skrev en artikel om hur det är att vara tonårsförälder. Det vet jag inget om hur det är men kan tycka olika saker i alla fall efter att ha levt med kidsen i sex år ur ett annat perspektiv. Alltså höll jag inte med om allt.

Men det jag ville knäböja framför henne för gällde det hon skrev om tonåringar och alkohol. Hon var jävligt tydlig med att man inte skulle gå på myten om att bjussa ungarna hemma för att lära dem att hantera. Det enda man lär dom är att dricka är rätt och riktigt. All forskning är entydig. Blir man bjuden hemma dricker man mer.

Hon ville också att föräldrar skulle se över sina egna alkoholvanor. Det är bra det. Det är alldeles för många sippar vin på helgerna och därmed är halvkassa förebilder för barnen, och heller inte blir särskilt engagerade i vad ungarna gör ute i mörkret. En full förälder kan inte åka ut snabbt och hämta sitt barn.

Vi pratar alldeles för mycket om ungdomars alkoholvanor och alldeles för lite om vuxnas. Kanske för att vuxna är de som debatterar detta, och man vill ju inte ändra på sig själv. Utan en sur flarra vin och lite svamlande, ingen riktig helg?

Om inga vuxna drack alkohol, hur skulle kidsen göra?

Norska är vackert

Blir glad när jag mejlar med Actives ordförande och får svar på norska!

I dimman

Medan tåget rusar fram i dimman har jag förutom att kollat mejlen och lite texter, tagit mig an Sosserian. Där finns temagrupper för respektive område och min "Ett Sverige i sammanhållning" har faktiskt ett gäng inlägg. Jag har nu presterat fyra och har ambitionen att få till ytterligare några innan tiden är ute. Men först behöver jag lite respons.

Vidare förstår jag inte varför man har både Sosserian och Mitt S. Det senare råkade jag logga in på av misstag.

I dag har jag föreslagit att man ska stryka meningen i riktlinjerna om att sprututbyte och medatonbehanling är viktiga i kampen mot missbruket. Jag tror det finns andra saker som är betydlgit viktigare än så.

Här är ditt kylskåp

I kväll ska jag laga mat. Det kan bli hur som helst eftersom jag tänker mig att använda det som finns hemma. Folk har redan gissat på pasta och pastasås. Jag är ganska mycket ett proffs på det och det finns egentligen inget som talar emot. Vi får se!

Det finns ganska mycket saker hemma, skåpen är fulla. Men jag är lite osäker på vad det är just. Puffar och mjölk är en höjdare. Jag har inte stora krav alls. Dessvärre tycker Markus sådant är lite viktigt.


Styrgrupp

Med magen full av pistagenötter ska jag nu göra ett ryck på styrgruppsmötet.

Och så följetongen



Som ni förstår är det mest en principsak.

Välkommen till jobbet, tisdag


Kvällarnas kväll

Upp 07.14 för att en minut senare se chefen knäcka i TV-soffan. Igen. Förmiddagen på soc, beredning inför nästa veckas nämnd. SOm jag tyvärr missar eftersom jag är på annat uppdrag, socialdemokraternas kongress.

Jobbade hemma ett antal timmar med viktiga grejer. Allt på mitt jobb är viktiga grejer!

Så två timmar möte med arbetarekommunens styrelse, och sedan ungefär lika länge hos s-föreningen i Hille där jag var gäst. Talade lite om kongressen och lite om socialtjänsten. Det är roligt att vara gäst!!

Toppade det med Grannfejden och pasta med ostsås. Ljuvligt.


Nämen?!



Kan inte påstå att jag ramlar av stolen av förvåning när det visar sig att Folkfrontens "starke" man i Söderhamn, som skulle arrangera partaj i helgen, just dömts till nio månaders fängelse för rånförsök, rattfylla och olovlig körning. Sedan tidigare finns han åtta gånger i belastningsregistret. Han har 22 betalningsförelägganden och Kronofogden jagar honom för en skuld på 16 000. Till tidningen säger han -Jag anser att du inte har ett jäkla dugg med det att göra, så är det. Och lägger på luren.

Nazister och rasister vill gärna klaga på människor som de anser inte gör rätt för sig. Påfallande ofta gör de själv inte det... Det finns flera exempel på det. Men det är ju också så att det är människor som det inte gått fullt så bra för i livet som de kanske önskar, som ägnar sig åt att skilja ut andra. Det vill säga skylla dåliga saker på invandrare. Det är bland annat därför vi behöver jobba med att bekämpa klassklyftor. För att folk ska vara nöjda och lite trevligare än killen som artikeln handlar om.

Hallonlycka



I augusti plockade jag hallon med mormor. I september fick jag hallonsylten. I oktober, i dag, äter jag den till havregrynsgröt. Det är himmelskt gott. Min mormor har en vacker handstil.

Förbannad / Glad

Man kastas mellan sitt humör när det å ena sidan finns ett munkstånd på stan, å andra sidan finns inkompetens.

Skatteverket ska sköta vigselpapper. Skatteverket sköter inte vigselpapper. Extra promenader och telefonsamtal jag inte har tid att hålla på med. I dag hatar jag Skatteverket och deras scanning.

Jaså, det lånas!!

Sara, den syster som blir mest arg om man lånar något av henne utan att fråga, har här dokumenterats av Lina KLÄDD I MIN SKJORTA. Som jag fick i julklapp på högstadiet. Fodrad flanell. Förmodligen galet hipp i vinter. Det är okej Sara, det är okej. Jag bjuppar på ett lån av den.

Pysselpojkar!



I Aftonbladet Söndag skildras tre pojkar som ägnar sig åt "traditionellt kvinnliga" sysslor. Scrapbooking, virkning och bakning. Jag tycker rubriken här säger det mesta, "jag virkade lite i hemlighet". Att vara kille och vilja göra sådant som avviker från grabbnormen är så galet mycket svårare än när vi tjejer vill göra tunga saker. Om jag vill bli brandman kommer folk tycka att jag är cool, även om jag kommer att få stå ut med sexistisk jargong på min arbetsplats. Men om killen här vill bli textilslöjdslärare (vilket han är, sveriges enda manliga var han åtminstone för något år sedn när jag träffade honom) har han fått skit mest hela vägen, främst från andra killar.

Somliga killar tror man blir gay bara man tar i ett läppglans. Och om det vore så skulle jag dutta läppglans på varje kille jag ser. Jag väljer en glad bögkompis framför en otäck, livrädd machoman vilken dag som helst!

När jag gav mina syskonbarn en rosa dammsugare, var det så klart på sin plats att pappan skulle skoja om det. Eller när de vill prova mina läppglans. Eller när de bär på min "tjejväska". Som om snart treåringar bryr sig. De vill ju bara göra det som är skoj! Det är föräldrar som skapar könsrollerna. Sluta med det.

OBS! Machoman är en attityd, inte ett utseende eller en stil.

Madde rules

 TV3 äger bilden

Det här har varit en riktigt härlig sunksöndag som toppats av Ensam mamma söker. Jag tycker att Madde är lätt skönast. Hon är allra finast, allra roligast och har valt bäst killar och har sötast barn. Och pratar på en dialekt närbesläktad med min. I dag pratade hon om ståtrosa, och att hon blev superfniss. Jag gillar när det kommer nya, användbara ord. Hoppas hon är lycklig!


Vidar goes TV

I kväll har Vidar, UNF:s ordförande, varit på Rapport för att prata om de föreslagna förändringarna kring skolans drogundervisning. Vill självklart poängtera att det drogmaterial som syntes i repotaget var redaktörat av mig. Fast det är ju inte hälften så kul, som hur bra Vidar var.

Ännu bättre är att det fortsätter i morgonsoffan i möra kl 07.15. Jag ska kolla.

Mjuka hotell

De rekommenderade åtta timmars sömnen avnöjts i natt mellan skönt mjuka lakan. På hotell kan det vara så galet mjuka lakan. De här var perfekta. MEN! Kuddar så stora att jag ofta får ont i nacken. Jag brukar använda ett ihopvikt badlakan istället. I natt tog jag en av de små prydnadskuddarna och stoppade i örngottet. Det funka!

De hade perfekta badlakan med. Lagom hårda och riviga. Blir matt när de är så mjuka så att de glider över det vatten de ska absorbera. Mjukmedel använder jag aldrig hemma. För att det kan bli så då. Och för att det är onödigt.



 

Varför Karolina?

Egentligen är det en ickefråga, men hur kommer det sig att Karolina Lassbo har munnen öppen på varenda bild av henne. Inte i ett glatt leende, utan i någon slags springa mellan läpparna. Är det för att de ska se större ut? Är det för att se snygg ut? Det ser konstigt ut! Modeller i tidningar ser ut så, men i verkligheten gör man inte det.

Nyköpings Gästabud



I går smällde det. I Godtemplargåden i Nyköping samlades runt 70 gäster som Ullie och Anders bjudit. Allt som krävs för en skoj fest fanns. Bordsdekorationer man kan fingra på, Step by step, dinkar med bär i, god mat, efterrättsbuffé, tvångsumgänge, pysselrum och musik. Älskar att vara där mina bästa vänner är.

Markus och jag sov på Scandic. Allt höll på sluta i rejäl katastof i går när jag väldigt länge trodde att balunset började sju och därför halv sex lugnt steg ut ut duschen och tänkte vila lite innan styling vid hal sex. Markus blev lite fundersam och frågade om det inte började sex. It did. Beställde taxi sista minutrarna och det kostade förutom framkörningen nio kronor. Eftersom det var runt två gathörn. Inte så lätt att veta när man är turist.

Blev kvar till sist och hjälpte till att plocka undan en del. Det fanns ganska mycket mat kvar kan man säga. Tack Ullie. Tack Anders.

Tågkompisar



Passerar Flemingsberg. Sergio och Linnea åker med oss. Vi pratar om Länsstyrelsen och att det är jättejobbigt att inte veta vilka som kommer. Vi vet bara att det blir skitmånga. Jobbigt eftersom vi inte är så sociala.

Mitt gamla, blåsta fack

I dag skriver de på debattsidan i Gävle (okej, inte mitt gamla fack LR, men Lärarförbundet. I Gävle jobbar de tätt ihop och det lika dåligt) att kommunen borde satsa alla godispengar som kommer från staten under nästa år på skolan och har räknat om det i hur många tjänster det blir. Men kära facket... det är bara populistiskt och jävligt opåläst att kräva det, och särskilt prata om lärartjäsnter.  Vet ni hur mycket skatteintäknter kommunen tappat? Vet ni hur många elever kommunen tappat? Det jag vet att ni inte vet är hur uppsägningar går till och varför man inte kan göra långsiktliga satsningar pågodispengar. Man kan bara dämpa fallet. Jävligt förvånanade hur de så kallade främsta fackliga företrädarna för lärarfacken i en ganska stor kommun kan vara så oproffsigt i det mesta de gör.

Hittills småmyser jag varje gång (och det är ganska ofta) mitt nya fack Ledarna hör av sig.

Inga fler halshuggna

Markus har tecknat en helgprenumeration på DN. Det känns bra, som att återse en kär gammal vän. Och som vanligt direkt slänga delar som innehåller sport eller motor om de inte sitter ihop med något bra. Ganska många år hade jag DN, innan jag bytte till Arbetarbladet.

Där Kenneth Lutti i dag skriver "Jag säger nej till fler älgjaktsbilder! Särskilt på någon halshuggen." Skönt att vi är ett antal som tycker det är makabert när jägare poserar med lik. Det är inte som att vi ändå inte förstått att ni ljuger när ni säger att ni jagar för naturupplevelsen. Vi vet att det är dödandet ni går igång på.

Ska lite geschwint packa ihop en festväska till i kväll när det är gästabud i Nyköping. Tur att jag köpte fina saker i går, men skor är ett återkommande problem. Tror jag har ett par nya stövlar i garderoben någonstans.

Idol

Jag kollar inte på det men förstår att många andra gör det. Facebook uppdaterar mig på hur andras verklighet kan se ut. Jag hoppas en tjej vinner. Det hoppas jag alltid. Oavsett om jag ser eller inte.

Jag ser Morden i Midsummer och läser Elle och surfar och sånt.


Lite nya gamla trasor



Det var dags för ett antal nya klänningare i dag. Och guldtights. Markus drog ihop en god gorgonzolamiddag. Inga klagomål frånn min sida.

Mitt ansvar på sossekongressen.


Nu är den framme, Tavlan med stort T

Fick just ett mejl:

Hej!
Vill bara meddela dig att det för en stund sedan kom en stor tavla med bud till dig. Lena i växeln


Det här betyder att SSU:s tacktavla för min tid i förbundsstyrelsen efter tusen tjat och påpekanden anlänt. Den var väntad i augusti 2007. Alltså 2007.

Tavlan i sig betyder inget alls, det är principen. Att det är sjukt svårt för ett kansliet på långt över 20 personer att få ut tacktavlor till de som av tradition ska ha det. Det har varit allt möjligt som "ursäkter". Eftersom det här har blivit en kul grej mer än något annat har folk både nu och då påpekat detta för personer i ansvarsposition. Och de har förmodligen jobbet sitt snabbaste... och det är just precis så här långsamt.

Tack SSU.


Meeeeeen ...



... var lite seriöst! Det är en gammal, klassisk syn att om man har tre fantastiska läppglans med på sitt viktiga möte så verkar några tro att man inte kan lyssna med öronen för det. Helt fel naturligtvis.

I dag Caramel Gospel, Toffee R&B och Strawberry Funk.

Norra Föreningen

I kväll har jag och Jörgen varit hos en stadsdelsföreningen, Norra. Min gamla. Hade inte varit i mina gamla hood sedan jag flyttade därifrån, men allt kändes som vanligt förutom en fin fotbollsplan och lite lite smärtade det av saknad.

Mycket bra diskussion om olika ekonomiska frågor. Vi tycker lika om mycket jag och Jörgen fast vi fokuserar på olika saker. Bra! Kul att vara ute med honom!

Det finns inget bättre att prata om än olika politiska frågor. För det är ju allt om hur vi ska leva tillsammans. Och det ska vi ju. Alltså måste vi prata.

Vad händer när klyftorna ökar?

Lyxfällan i kväll

Den här veckan har de varit strutsar. I alla fall mannen. Han har nog vetat men låtsas som inget. Det man inte vet lider man inte av. Jag klarar inte sånt. Jag vill veta allt hela tiden. Skillnaden mellan mig och honom är att jag vill ta itu med saker. Han är en sån som hellre spelar golf. Han tar det inte som en man, som programledarna säger.

Gnäll inte på Bodström, jobba på själv istället

I dagarna har det varit en pseudodebatt om Bodström. Att han både sitter i riksdagen och bedriver advokatverksamhet. Känt sedan länge och han är inte precis ensam om att ha så kallad sidosyssla. Varken iriksdagen eller annars.

Vad är problemet? Jag älskar när folk jobbar och brinner för det de håller på med, vilket han uppenbarligen gör. Han har inget hemligt trick eller är någon superman. Det är väl det vanliga, han tittar inte så mycket på TV, han hänger inte på fik, han tar inga långa bad. Han multitaskar säkert allt han kan, vilket gör att man hinner mycket mer. Han panerar. Han kan säkert läsa fort. I boken Nextopia har jag lärt mig att många människor multitaskar så att man liksom får 43 timmar på ett dygn. Han gör väl så, precis som jag och många andra. Det blir dubbelt så mycket tid som den som inte har den kapaciteten. Och man måste ju inte, men man får om man vill.

Var inte avis på dem som får mycket gjort. Det ser inte snyggt ut.

Kamouflera Lasse



Det står ju på bilden vem som äger den.

Okej. Precis så här ser min Bob ut. Fastän han aldrig skulle sätta sig så här just när jag skulle vilja fotografera. För han är inte så trevlig. Förbannat söt, men inte så social.

Det kändes inte så bra att ha den där bilden på sunk-Lasse högst upp.


Snoddsunk

I går på Bönderna var det killar som hade lädersnoddshalsband (Det här gäller svart lädersnodd) med något fult hänge i. Jag tycker det är så galet fult och osexigt när killar har det. Ja, där hanterar jag inte könen lika. Jag blev så provocerad att jag tänker på det dagen efter ...

Och jag vet att smak och stil är subjektivt, och därför spyr jag här ut allt jag inte står ut med att se. Svartlädersnoddshalsband, namnskyltar på barnvagnar, hårsnoddar med en massa tyg som på 90-talet, foppatofflor, stora hår, hål i ögonbrynet, ärr efter hål i ögonbrynet, krossad sammetskläder, huttrande tjejer i för lite kläder, tjocka guldkedjor, bismarcksmycken och säkert massor massor med annat.

Och det är ju skitviktigt att världen anpassar sig. Efter mig.

Här är två saker jag inte gillar på samma bild:

 Från aftonbladet.se

Jessica, det är kanske därför jag har så svårt för honom?


Fin kalender



Gästrike Katthem har producerad en kalender som Markus hade köpt i går (skönt att vara ihop med någon med ett hjärta som bankar för annat än TV-spel) och det här är min favoritmånad. Katten Niklas som smyger i terrängen.

Katter är okej. Men de hårar och är fullständigt galna. Söta när de vilar. Katt inne, nej. Olika skäl. Ett är att det luktar så illa om kattlådor. Ofräscht som tusan. Jag är dock inte sämre än att jag kan se förbi det om någon katt behöver min hjälp akut.

Bonde söker fru, kommentarer

När man äntligen får se TV på sitt modersmål, är det talat av en fånig man. Generellt, varför hade karlarna inget mål i mun. Roger är ju normalspeciell på ett skönt sätt så av något skäl låter jag honom komma undan, plus jag gillar honom. Men de andra två...

Mesen som hävdar att han inte kan välja, oj oj oj. Och på slutet kommer det in en riktigt rolig kalastjej som varit avbytare och allt och hon går bort. Vilken annorlunda smak. Vill män ha mesar?

Thilde däremot är den enda som förberett sina dejter noga och lotsar snyggt igenom dom. Får tjejer lära sig socialt vett för att killarna ska slippa? Messade med Ellinor under programmet och både hon och jag skulle lätt välja att vara ihop med Thilde.

Och Roger, han har inte hunnit tänka så mycket för ensilageskörden. Skrattade så jag sprattlade med benen likt en seriefigur. Vet ni vad man gör när man skördar ensilage? Man kör främst traktor ... Har mage att säga att de saknar gnistor och glimt i ögat. han själv sprakar inte precis (citat Ellinor).

Hälsingemannen kräver att kvinnorna i hans liv ska ha mål i livet, och det har han rätt i. helt obegripligt att folk lever sina liv med att följa strömmen och ta dagen som den kommer. Liknöjda liksom. "Det här duger åt mig". Men det tragikomiska var ju att han själv inte kunde besvara frågan.

I love socialpornografi. I love Thilde, hon är en klart lysande stjärna.

Bra pappa

Sitter mitt emot en pappa och hans tonårige son. Pappan hjälper sonen med matte, typ matte A på gymnasiet och förklarar negativa tal. Jag älskar föräldrar som engagerar sig.

Det är inte ovanligt att föräldrar i sjuan på allvar hävdar att de inte kan hjälpa sina barn med matten. Och verkar ganska nöjda med det konstaterandet. Och så säger de att skolan var bättre för ...


Vad vi gjorde på jobbet i dag.

Det kan ni läsa om hos Linda.



Så här stökigt såg mitt skrivbord ut när jag gick. Och nu det värsta, mitt tåg skulle gå 16.30. Annonserades till 16.40. Så jag (och många andra) gick och fixade lite annat. Men sen! Så rullade det på ursprunglig tid i alla fall. Alltså, hann inte med. Är det ens tillåtet?

Lånemugg



På mitt jobb är det gruppfika främst onsdag morgon. Jag deltog med choklad. Och den här opersonliga muggen. Gick bra.

Har jag bloggat om jobbmuggar?

Om inte så kommer det här.

På jobb där det jobbart många finns en förkärlek för att ta med en mugg hemifrån för att få en personlig känsla. Egentligen vet jag att det handlar om att man inte orkar diska ur den när man druckit och bara det är äckligt.

Det betyder att det finns en samling skitlöjliga muggar med lagtryck, älgar, namn och annat på. Som det skämtas hejvilt om, om det passar. Helst om lagtrycken. Det är att ödsla tid mina vänner.

Sluta drick det stinkande kaffet som på många ställen inte är ekologiskt och rättvisemärkt och jobba istället. Och använd muggar som finns till hands. Och våga diska dom själv.

OBS!! Inget problem på mitt nya jobb, stort problem på mitt gamla. Kanske mest för mig. Jag har den självinsikten.

Ryser

Ryser ni inte av välbehag ibland för att livet är ganska härligt och fantastiskt? Det gör jag.

Fråga Ellinor



Min tuffa kompis Ellinor svarar på frågor om relationer och sex i SSUs tidning Frihet. Hon har också skrivit en fab artikel om uppväxtvillkoren i min hemkommun, i SSUs andra tidning Tvärdrag. Den läser du om du har ett samhällsintresse på riktigt, och inte bara låtsas. Här kan man ladda ner den.

Här är jag och Ellinor för några år sedan.


Bästa mormor!

Pratade just med mormor i telefonen. En riktig partyhöjare! Hon hade sverkat ett köp hon gjort i maj och fick då betala 20 kr för mycket. Det hade hon ordnat till i dag. Toppat med lite Toblerone som Albin gav i present i helgen. Disken diskad.

Alltså, det jag försöker säga är att somliga kvällar får jag några timmar över som jag inte är bergis på hur jag ska fylla. För jag har inga matteläxor att rätta, jag har ingen lektionsplanering att göra. Och det är inte meningen att jag ska jobba hur mycket som helst på mitt nuvarande jobb. Det får ändå vänta tills jag sitter på tåget tidigt i morgon. Överväger att gå in i pysselrummet. Eller lägga mig med en bok i badet. Fast det är så mycket inte jag att bada. Det är klart överskattat. När vattnet har slutat rinna i är allt kul slut och man vet inte vad man ska hitta på, plus att miljön hatar när man badar och jag bryr mig ju lite om sånt. Bok i sängen kanske. För det var mest skit på TV såg jag i tablån.

Sjukan då? Jodå, lite snuvig bara. Fick gå ut från KS två gånger för att snyta mig, men jag har hade knytblus och kavaj i dag så jag verkade nog seriös ändå.

Off to ...

New York. Jag gillar ju egentligen inte att resa, men om jag får gott om tid att vänja mig vid tanken så kan det vara ett alternativ. Nu har bossen sagt att jag får åka, så för att fira Markus jubileumsfödelsedag nästa år så åker vi dit. Jag ska åka dit med tom väska och komma hem med den full av papper och annat pyssel.



Så här såg det ut i Japan, jag grät av lycka.

Pengarna eller djuren?

Den senaste svenska djurskyddslagen kom 1988. Det är 21 år sedan. Nu utreds den under ledning av Eva Eriksson, landshövding i Värmland. Hon ska presentera sitt resultat i januari 2011.

Och det behövs, Sverige ligger inte i topp vad gäller omtanken om våra djur. Enligt Djurens Rätt ligger flera länder före Sverige, med Schweiz i topp.

Den minister, jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) som är satt att ansvara för djurens välmående ser inte det som ett problem. Till Djurens Rätts tidning säger han -Det är ingen tävling om vem som är världsbäst.  Det är ett intressant sätt att se på problemen med att många djur vanvårdas och på andra sätt är eftersatta. Den som har ansvaret för anda levande varelser borde ta detta på större allvar, än att nöja sig med att inte vara bäst i världen. Ett sådant uttalande kommer man enbart undan med när det gäller djur. Kan ni tänka er skolministern uttrycka samma sak om skolan? Det är ingen tävling så vi nöjer oss? Knappast.

 

Att värna om djurens väl ses ofta som mjukt och blödigt alternativt alldeles för militant. Påståendet om att så länge det finns människor som lider så kan man lämna djuren därhän förekommer ofta.

Kanske är det också därför, eller för vinstintresset, som en del områden lämnats utanför regeringens översyn av djurskyddet. Pälsfarmning, kastrering av smågrisar utan bedövning och djurcirkusar är kontroversiella områden som Erlandsson inte vill peka ut. Och det är klart, vem är Eskil att mucka med de bönder, de sina, som vill slippa fördyrande förändringar i verksamheten? Inte man nog, för pengarna pratar. Djur är tysta.

I Sverige föds fortfarande minkar och chinchillor upp enbart för sin päls skull. Något som är förbjudet i exempelvis Storbritannien. Erlandsson säger att om utredaren anser att dessa områden behöver ses över kan hon göra det. Att han själv inte ser problem med att elefanter kuskas land och rike runt för att dansa för popcornätande människor är häpnadsväckande.

 
Från http://www.animationusa.com
Hur glad var Dumbo på cirkus?

Områden man däremot särskilt pekat för granskning är övergivna och förvildade djur, möjlighet till naturligt beteende, avel samt användning av djur för sexuella ändamål. Att det senare inte självklart varit tydligt utpekat är en gåta. Det är inte som att det inte behövs. På SSUs kongrerss i somras pläderade ett disktrik på allvar för att låta tidelag vara tillåtet. Om djuren själv gick med på det. Löjligt. Sådant sker inte med något annat än en människas intresse främst. Det finns en osmaklig mängd pornografi med djur inblandat och det visar hur hänsynslös människan är och hur viktigt det är att ha tydliga lagar.

I elefantens naturliga beteende ingår inte att dansa i en sågspånsfylld manege. I kornas ingår inte att stå uppbunden majoriteten av årets månader och i pingviners inte att plaska i en skitig damm. Därför finner jag det extra intressant att dröja tanken vid hur annorlunda vår djurhållning egentligen skulle bli om vi på allvar gav djurens chans till sitt naturliga beteende. Antingen har jag helt missbedömt Erlandsson som genom detta kuppar igenom en helt ny värld för djuren. Eller så har han inte ett enda hum om hur djur föredrar att leva. Låt oss hoppas på det första.    

Publicerad i dag i Söderhamnskuriren och Ljusdalsposten


Kommunstyrelse

I dag är det en kommunstyrelsedag. Enligt mig inte så raffiga ärenden i dag.

Efter det ska jag träffa UNF:s kassör Therese för att prata mer om pengar. Det är otroligt spännande och intressant. Jag ska bli riktig ekonom tror jag. Det är roligt med siffror. När det går ihop. Men det finns mycket att lära sig.

I morse fick jag ett sött mejl om min ledare som i dag handlar om djuren. Ni kanske kan få se den.

Kroppen är smart den

Jag vaknade förut. Hur kommer det sig att näsan känner av det på en gång och sätter i gång att producera snor? Som om den revolutionerar mot att ha varit preparerad under natten. Jag funderar ofta på det här!

I väntan på ett samtal

Väntar på ett jobbrelaterat telefonsamtal satt till klockan 14. Har förberett mig lite för det som kommer efter genom att byta mjuk tröja till klänning. Matchat med mjukisar. Om man inte vet hur jag låter vanligen skulle man inte förstå att jag är sjuk. Ser lika fräsch ut som en liljekonvalj.

Fortfarande skitsur på VPN-grejen. Det ville ju alltid funka förut. Vilken dag som helst utom i dag.

Måste ta ett parra när jag går. Annars blir jag dyngsur och på Stadshuset måste man vara proper. För att inte tala om de olika mötena med Gävle Arbetarekommun efteråt.

Beklaga no more

Jag ska sluta beklaga mig nu för jag är fett på bättringsvägen. Nu är det bara snoret som är ett problem. Resten funkar fint.

Förutom min VPN-anslutning mot Essingen som, förutom en hund, är det jag just nu önskar mig mest av allt i hela världen.

Ellinor har rätt

SMS: Lite löjligt att vara krasslig faktiskt. Sluta upp.


Komplett mix

Jag försöker se det från den ljusa sidan. När jag är så här skabbig tränar jag på att göra saker långtsamt. Har spontantvättat lite, läst ganska mycket i en bok, pratat med Sara, skickat lite jobbmejl, sett Wolter-reprisen och lite hästhoppning. Nu skrev jag grunden till ledaren som jag färdigställer under morgonen. Ska upp vid åtta och börja jobba. Nu har Markus ordnat käk till mig. Evigt tacksam.

Det gick bra!



Så här matt såg jag ut när jag kom tillbaka från vigseln (som var en överraskningsvigsel och gick fingemang ute på gräsmattan. Tur jag tog en skapligt snygg jacka) som Peter var snällast i världen och körde mig till. Litade inte på mitt eget bilköreri i dag och Markus var lite busy. Nös eller snörvlade inget under akten, men i bilen på väg tillbaka.

Under kan ske

Jag har i alla fall min röst. Och det räcker långt i dag. Att jag har ont i öronen kommer inte att synas.

En dödssynd



Markus har en vän på besök i helgen. Han har precis köpt en sådan här. Lite avundsjuk.

Asken luras



Den får mig att tro att sommaren fortfarande är här. Men så är det ju inte. Fast det är vackert ändå. Med två alvedon i kroppen gick jag ner på stan med Markus och Albin och åt lunch och hämtade saker på Stadshuset. Nu är jag helt färdig i kroppen och ska försöka vara still med lämplig sysselsättning.

Tretton

Jag har sovit tretton timmar. Inte vaknat av halsen. Mår marginellt bättre. Viktigt att försöka vara fit till vigseln om prick ett dygn. Känner absolut ingen press.

Kanske bara ska läsa och äta choklad i dag.

Kvällshäng



Killen i närbutiken på hörnet berättade att jag måste dricka något varmt. Jag sysslar vanligen inte med sånt. Kaffe och te smakar skit och när bemödar man sig att göra choklad? Jag tar typ aldrig fikapaus på jobbet så det är inte min kultur. Men det händer att jag måste dricka honungsvatten och det är nu. Jag har en politiskt korrekt mugg jag fått av Sara som när den fylls med varmt innehåll visar hur jordytan kommer att te sig vid en ökad växthuseffekt. Jag hör inte till de en av fyra som "inte tror så mycket på" växthuseffekten. Jag är beredd att göra en skillnad. Till detta läser jag en bok som jag gillar ganska mycket. Fast har kanske bara hunnit hundra sidor ännu.

 


SMS från mamma

Inte kul när halsen spökar. Ta det joint bara.

Man häpnar.

Fake Free

Anja och Simon jobbar som projektledare på Fake Free och ska snart dra till Sri Lanka och jobba med detta spännande UNF-projekt där vi ska lära oss mer om förebyggande.

Följ deras snygga blogg, och missa inte filmen.

Önskan

 Elise Flannigan

Jag önskar mig den här väggen. Och en hund. En riktigt söt en. Eller en fin.

Grym kille

Jens

Fantastisk kille från Norrala.


Spikrak lugg

Nu spanar jag på Top Model och är avis på en tjej som fick håret klippt till spikrak lugg. Hon är inte nöjd, men hon blev skitsnygg. Så ska jag noga också göra nästa gång jag friserar. Om Malin tillåter det.

Klings fel

På eftermiddagen har jag nu börjat på sämre. Jag blir slapp liksom. Sprättade plasten på Glamour som kom i går och ligger nu och slötittar på bilder och ingresser och annat enkelt. Läser om Elin Kling som svarar på frågor. Gudrun Schyman frågar om hon tycker alkohol är en nödvändig ingrediens för att på modevärlden att snurra.

Elin svarar -Inte mer nödvändigt än i någon annan bransch. Vilket skitsvar. Jag blir förbannad. Men det hör ju till några gånger om dagen. Men det kommer mer.

Anna Lund, varit med i Robinson, frågar om vad Elin anser om pälsmodet. Det tycker Elin är lite "tricky" för hon är djurvän och tycker egentligen inte att man borde bära päls. Men eftersom hon har skinn på kläderna så tycker hon inte att hon kan säga något. Åh, det är jobbigt när folk man hoppas ska veta något är obildade. Det ÄR skillnad på päls och skinn. Varför är det svårt att fatta?

Elin får byta namn, hon är inte värd det.

Lilla lyckan

Det är när man är sötsugen och hittar en bortglömd Dumle-klubba.


Halsen då

I natt vaknade jag flera gånger av att halsen sved ilsket. Svälja vill den ju inte. Det är inte halsfluss, det vet jag. Då hade jag legat bortdomnad och verkligen inte kunnat äta sushi på lunchen. Jag köpte Strepsils och några mer piller som ska bedöva. Provade de första, funkade okej. Men det kommer snabbt tillbaka.

Halsen är en sådan olämplig del att hugga av också.

Men jag behöver inte ömkas med. Jag är rätt pigg i övrigt, så jag kallar mig inte sjuk. Bara lite halsont.

I love igelkottar

 Från nyhetskanalen.se

Tyvärr bor jag på ett geografiskt ställe där man sällan ser dom. Första gången jag såg en var i Östersund när jag var 20 år. Blev chockerad över hur stora de är.

Soffsunk



Av bilderna kan man tro att jag fått intet gjort. Det är självfallet inte så. Jag har precis haft ett intessant telefonmöte med Roger på Markör. Och gjort massa beräkningar och nu sitter jag och letar saker i vårt ekonomisystem, men nu ska det ligga nere en stund så jag ska gå och äta med Markus. Och köpa halstabletter. Först ska jag klä mig ganska ordentligt.

Spännande jazz.

Pratar de om på morgon-TV. Det är en paradox.

Lyckträff

I dag hade jag bestämt mig för att arbeta hemma, redan i början av veckan. Har massor att läsa och fundera över. Och ska ha ett telefonmöte med en försäljare (som jag kontaktat själv) och mejla och kolla allt i Baltzar innan helgen.

 Varför var det sådan tur att jag planerat för det och därför tagit med mig rätt saker hem? För att jag är lite vissen. I halsen. Den gör jätteont. Jätteont!! Jag ska gå ett ärende som inkluderar postande lsenare under dagen och då ska jag köpa lämpligt bedövningsmedel. Fast jag är pigg, det är alltid något.

Dagens mat

Åt lunch på Karin på ön med Vidar och Andreas. Jag åt hälsotallrik. En timme senare var jag hungrig igen. Köpte mellanmål (pucko, energibar) med Ellinor på eftermiddag. Klockan sex träffade jag äntligen Jenny och vi åt på Lams terass. Gott! Och ja, vi toppade med banan och glass!

Nu ser jag som vanligt på torsdagar den här tiden Lyxfällan. I dag från Söderhamn. Jippie!


Strul strul

Många saker har gått rätt i dag. Men några har gått fel också. Både för mig och för andra, men det verkar lösa sig till slut. Det är en jobbig känsla när det plötsligt känns som att allt hänger i luften och man inget kan göra.

Bland annat försvann det HELT ur mitt huvud att jag skulle på GS-nätverk i dag. Trots att jag hejade på kursledaren och allt. Jag är vanligen verkligen inte den som glömmer saker. Jag roade mig glatt ovetandes om att jag saknades på annat ställe med att tejpa kartonger i källaren för att skicka ut tröjor till hugade spekulanter i UNF-landet.


Svettig

I dag har jag haft arbetsuppgifter som gjort mig svettig!

Glädje + sorg på promenad



Jag gick runt Brynäs på min promenad. I Gasklockorna hade frigymnasierna information så det var många kids på väg dit. Två av dem var J och M som går i den klass jag lämnade före sommaren. Jag har haft dem vansinnigt mycket. Som ensam mentor och som lärare i nio ämnen under förra läsåret och så sjuan så klart. Vi har brottats, skrattat och labbat ihop. Förra veckan fick jag reda på att de nu ska få byta lärare igen, och efter jul eventuellt igen. Jag blev låg i flera timmar. Jag hade jobbat upp en härlig grupp med mycket schwung i och jag tror att mycket av det är raserat. J och M kramade mig och sade att "alla" ville ha mig tillbaka.

En extra sjuk grej är att läraren de har nu inte tidigare varit anställd av kommunen, så nu har de sagt upp lärare så att de ligger på minus... alltså sades jag (och säkert flera) upp i onödan.

Jag vet att jag en dag är tillbaka i skolan. Jag trivs med eleverna. Men för just de här eleverna ger det ingen glädje just nu, att jag lever high life i Stockholm och förvånas över att få betalt för sådant jag tidigare gjort på fritiden.

Jag bryr mig så mycket om dem, jag vill dem så väl. Men jag kan inget göra.

Clara är vitsig

Clara är snygg, smart rolig, och mycket mer kristen än mig (det krävs inte någon större mängd tro för det).

I dag skriver hon:

Dagens citat Sofie Fahrman
Jag är ingen superfeminist, det är jag faktiskt inte.

Nej för vem vill ha jämställt? Lagom mycket kvinnoförtryck är ju bäst.






Fina Linda - Fula gubbar

 Från svt.se

I dag ringde P3 till Linda Nyberg och gjorde Moraltestet på henne. Jag tyckte hon svarade väldigt bra på många saker, att hon var klok, genomränkt och resonerade väl.

Med det som bakgrund vill jag bara säga att jag hyser en galen kärlek till människor som vill vända och vrida på saker, och som inte är så fucking enkelspåriga.

Jag formulerade i går ett uttryck, att vara djupt nere i den obildade svenssonfåran. Det betyder inte att man inte har pluggat tusen år, det betyder att man inte av olika skäl hamnat i så många situationer så att man inte förstått av vilken mosaik världen består. Och som därför inte orkar eller förmår att tänka längre än vad den omtalade näsan räcker.

Jag tycker inte som Anna Kinberg Batra att lantisar är dummare. Men jag ser en stereotyp framför mig som är döden att träffa för mig. Som inte kan resonera något om sånt som den blir sjukt provocerad av som har med mig att göra fastän jag inte ens snackar om det. Nästan alltid är det en man. Nästan alltid har han inte har ett brett kontaktnät. Nästan alltid är han äldre än jag. Nästan alltid läser han inte böcker. Nästan aldrig har en en tillvaro han själv verkar särskilt nöjd med. Som inte kan prata nyanserat om kättätande, jämställdhet, alkohol, politik eller liknande som han tvingar mig att prata om fast jag sannerligen inte bett om det. Men jag är så vansinnigt provocerande när jag äter svamp istället för kött och dricker cola istället för öl. Nu orkar jag dessutom inte längre dalta med folk utan svarar ärligt och inte undanglidande på frågor. Åldergrej. Tacksam.

Linda var inte så, hon var klok och utgick inte främst från sig själv utan hur världen blir bättre för alla. Noll ego alltså. Jag hatar egoism i rättvise- och frihetsfrågor. I love Linda!

Roligt SMS

Är det Elin som jobbar på Pigalle?

Svar: Nej, men jag äter ganska mycket Pigall.

Roligt mejl

hej elin.

blev inspirerad av hollywoodfrun med läppstiftet(om du ser?) och tänkte mjukstarta med läppglans. nu har jag provat och du är nog min mesta läppglansvän så nu undrar jag ska det va så kletigt? lär mig- hollywoodfrun säger ju att man bara tar på sig läppstiftet så är man liksom klar låter fantastiskt praktiskt.

tjing!

Svar: Vilket märke använder du?

Hittade snyggingar



Kolla vilka fina jag hittade i vårt materialskåp!

Jag gillar bullar



Ellinor fotar mig med mobilen åt fel håll.
Hon skulle fota mig med våra mellanmålsbullar.


Intressant från Ellinors utbildning



Ellinor läser psykologprogrammet.

Skäms lite

Nu kan jag öppna sitt sinne och säga som det är. Det är någon vecka sedan som jag sprang sist. Jag ska inte skylla på tid, alla har lika mycket. Jag har medvetet valt bort det för andra saker. Hade 1,5 timmes fritid i går, då hade jag kunnat. Men jag lurade mig själv med att om jag gör andra jobbiga saker, som att packa in ren tvätt, så är det okej ändå. Det är det inte. Jag borde ha promenerat istället. Det kan jag göra i evigheters evighet.

Äntligen lite Maria

Nu får vi veta mer om Maria. Den sympatiska av fruarna over there. Jag gillar bäst när hon berättar att hon blev fast i USA för att det fanns fem olika sorters frukostflingor. Den biten kan jag så mycket förstå!

Det var otäckt när hon var hos läkaren i går. Jag hörde inget av pratet för jag hade telemöte samtidigt, men jag såg hur fumlig han var.

Maria är cool. Anna Anka är läskig och osympatisk.

Små, gulliga hus

När man åker med tåget så ser man små fina hus som ligger enskilt i en skogsdunge. Då tänker jag att jag skulle bo där, och göra kottkransar hela dagarna. Men ser ni mig flytta till ett torp? Icke!

Kvällsjobb



Medan mörkret föll såg jag och Therese över budget 2010.

Var är svininfluensan?

Nu skulle vi ligga däckade allihopa. Nu skulle alla välskrivna pandemiplaner sättas i verket. Men nej. Inget sånt.
Minns ni alla insändare från folk som ville skjuta upp skol- och dagisstart. Vilket waste det hade varit.

Olika inställning

Läste på en blogg där en tjej skrev att det är helt normalt att somliga dagar ha ångest. Som om man har det lite nu och då. Det har jag aldrig varit med om. Och jag tror mig känna väldigt många där ångest inte tillhör någon form av vardag. Eller inte tillhör alls.

Eller handlar det om att missbruka begreppet. Må dåligt kan man väl göra, men det är något annat. Är det verkligen så att ångest är vanligt förekommande? Alltså vanligt? Det tror jag inte.

Massor av post-it

Det var så jag inte ville ha det.

Nu drar jag ut på dåligheter



Bra skämt va!

Me and my homies


Jag passade på

Eftersom jag ändå tråktvättar och behöver fylla upp med likvärdigt mellan nedgångarna har jag
1) dammsugit 2) skurat badkar, handfat, spegel.

I dag är jag drömsambon. Det händer inte ofta. Markus är på match. Det är nytt för mig, jag har aldrig varit ihop med någon som haft matcher att spela. Det är lite spännande.

Jag vill bara att ni ska se



Handlingarna inför s-kongressen. Ett antal häften. Jag ställde ett colaglas där som referens. 7.8 kg stod det på paketet. Det var inte det värsta. Det värsta är att man inte kan hämta paket fram till tolv på kvällarna. Jag vill ha dygnetruntservice på allt.

Jaså, det var okej?!

Att vara på fisketävling istället för att vara på gårdagens möte var tydligen okej. Då hade det nog varit okej för mig att gå på scrapmässa också. Det ska jag komma ihåg.

Underhållande tjej

http://burriburr.se/

Pierre tipsade mig om spetsig person. Allra bäst är det hon skriver i den korta presentationen om sig själv: 

Jag heter Sonja och är 24 år. Jag är socialt inkompetent men det märks inte här, det här är en blogg.

Jag önskar jag hade kommit på det själv. "Träffa  nya människor" tycker folk är roligt. Jag tycker inte det är skoj alls, bara jobbigt. Jag tycker om människor mest när vi är lite bundis. När jag vet vad de går för. Innan är allt ett problem.

Vet du något om landet?



I somras när jag skrev om jakt och jägare i en ledare fick jag ett antal hatmejl. En hel del ifrågasatte vad jag som citybrud egentligen kunde om landet. De första 20 åren av mitt liv så bodde jag med den här utsikten som jag visat tidigare också. Så här såg den ut i morse, regntung. Det är riktig skog man ser. Där det bor djur. Kanske en björn.

Glatt överraskad



Krog i Söderhamn gör reklam för alkoholfri drink.

-Tycker du det är så farligt?



Lillasysters rum.
-Hänger man in kläderna i garderoben är det inga problem!

Alltid på väg

Sover jag? Knappast. På väg vill ombudsträff i Söderhamn. Grattis Elin.

Mobilhjälp

Jag är inte entusiastiskt om mobilen. Jag har klämt mig på den tre gånger, den är seg och knapparna är jobbiga. Dessutom, trots att jag trodde jag sparde på rätt sätt får jag tillbaka en massa gamla kontakter och förlorar nya.

Anna, Lina, Mamma, Peter, Ellinor, Sergio... plötsligt är era fräscha nummer inte längre hos mig. SMSa och skicka kontakter som du vill försökra mig om att jag behöver. Det kan ju vara lite blandat. Skriv Hej! Och ert namn bara så är ni tillbaka igen. Jag skulle bli gladast.

Nu är jag surast.

En studiecirkel kan vara lösningen



Från: http://aehandmade.files.wordpress.com/2009/01/l1000198.jpg

Jag skulle så gärna vilja vara bra på att sticka (kan jag det allra enklaste) och virka (kan inte ett skit). Men vem ska egentligen lära mig? Mamma kan allt. men av någon andledning kan hon omöjligt lära mig. Det blir oftast bara konstigt. Vi pratar olika språk liksom. Problem!

Djup bekymmersrynka



När jag får sådana här papper vill jag ha en personlig assistent. Någon som kan berätta för mig om min pension. Vad händer om jag inte väljer nåt här? Då kasnke jag får leva på kanter i ålderdomen. Nu ser jag en ljusning eftersom jag fått tips på Susanne om en bra bankkvinna. Marianne är inte klockren för mig. Vi connectar inte.

Nya visdomsord inför helgen.



Andreas och jag har typ tävlat i att vara kortast mot försäljare i dag. Jag sade till Com Hem att jag absolut inte vill ha några gratis filmkanaler i tre månder för jag är inte "en sån som lever för TV-soffan" utan jobbar hellre. Då blev han sur. Alla försäljare är lättstötta.

Give me heaven

http://i48.photobucket.com/albums/f232/eileeninpleasanton/Donuts.jpg

Jag har blodsockerfall + tycker synd om mig själv. Nu fantiserar jag om besök på Dunkin´Donuts. Paradiset på jorden. Jag skulle sluka var och en av de där med kärlek.

Provocerad

Jag blir sjukt provocerad av människor som inte verkar ha särskilt mycket att göra. Typ ett jobb. Och klagar över hur mycket det är. Läs EvaEmma, hon tycker lika. Få fingrarna ur för fan.

Change of plans

Jag är irriterad. På två saker. På mig själv för att jag trots min fina almanacka och min idoga läsning av mejl fuckat upp min lördag. Trodde att jag hade en ärlig chans att gå på scrapmässa i Bomhus och har ett längre tag fantiserat och drömt om vad jag ska köpa. Så inser jag att jag kanske inte kan det och lägger ett mejl för att dubbelkolla, och jag hade haft rätt från början enligt det mejlet. Sedan visar det sig att jag inte alls hade det så nu kan jag inte åka till det enda roliga (på fritiden) jag hade tänkt göra på länge.

Två gånger har jag nu på grund av att saker kommer emellan fått ställa in en träff med Eva, då vi bara ska ha kul. Partisaker. Alltså, Partiet får lugna ner sig lite. Jag vet att när Partiet kallar ställer man upp. Och jag gör alltid det. Är på plats i tid och tycker nog att jag gör min del. Trots det verkar inget räcka, inget vara nog. Jag vet att INGEN styr över de situationer som dyker upp, men jag tycker att partiet har fel kultur. Man ska träffas jämt jämt jämt. Det tråkiga med dom träffarna är att de tar alldeles för lång tid för att en grupp medelåldersmän tycker alldeles för mycket om att höra sin egen röst. Det välkände fenomenet har slösat bort otroligt mycket av min värdeulla tid. Har de själva inte har någon rolig fritid att värna om?  Jag vill göra alla möten, men jag vill ha valfritt kul med. Nu är det nästan inget valfritt kul.

Äntligen lite krispighet

Att det varit lite kyligt några dagar nu har varit ett problem. För jag har haft för tunn jacka (även om den inte var papperstunn mot slutet) och för lite vantar. Men i morse hade jag min underbara Tensonjacka (den är en av mina bästa vänner) och nu är allt perfekt. Myskylig luft men jag är varm.

I dessa temperaturtider blir min kropp som fnöske varför det är extra viktigt att smörja in min annars fnösketrossa kropp efter dusch. Det betyder att det kommer att gå extra mycket hudkräm framöver. Men det är trevligt, att kanske botanisera bland hyllorna efter nya grejer. Men visst, okej... jag borde nalla på lagret först. Men av någon anledning är det inte riktigt lika kul.

Nu lyssnar jag på Kate Nash, och funderar på Markus som fixar med bilen. Och så åker jag tåg. Svarar mest på mejl

Sällskap i loungen



Ja, så här kan de se ut, farbröderna som huserar i SJs lounge på Centralen i Stockholm. Jag åt några snabba digestive med phillyost innan jag kom på att det var dumt för jag var inte hungrig. Då gick jag och köpte några böcker för att roa mig större.


More of the office dog!



Kolla örat. Jag gillar hundar med speciella öron bäst. Och kolla min klänning. Värsta nice. Och min fina röda anteckningsbok. Nu ska vi ha möte om den interna kommunikationen.

Plugga mera

-Afrika är det land det finns mest fördomar mot!

Kvinna på tåget berättar stora sanningar för vänner. På ett ironiskt sätt. Utan att förstå det.

Pappersnörderi

Från Ordning & Redas hemsida

Sitter och funderar på det livsavgörande, stora almanacksvalet inför nästa år. Den här gröna ser vacker ut. I år har jag en lika i guld. 2008 var den ljusblå. Men man kanske skulle variera sig. Fast jag gillar den här för uppslagen ser ut precis som jag tänker och det är gott om plats. Jag har valt att ha många saker på gång för jag älskar att göra grejer och jag är en förbannat viktig person.



Det är mossgrönt som gäller. Eller. Eller så använder jag det pysselkit som jag beställde från USA och pysslar ihop en egen. Tyvärr tror jag inte den kommer att bli alls så stabil (men galet söt) för jag har i princip alltid min kalender med mig. Suckar alltid tungt när folk går på möte UTAN sin planering. Orutin.

Suktar efter nytt

Det är nu knappt ett år kvar med den sittande regeringen. En regering vars senaste budget fortsätter att hålla vad de lovat. Mer åt de som redan har.

 

Vi vet att de som i dag inte har något jobb har fått sämre villkor. Enligt Moderaterna handlar det i själva verket om att de är hjälpta. Men vilka jobb? Den arbetslöshet vi har nu förväntas bli ännu värre. Köerna till socialkontoren blir längre. Alla kommuner, utom rikets mest priviligerade, rika överklasskommuner i Stockholm, spränger budgeten för ekonomiskt bistånd. En del av det handlar om att människor som inte fick sina utgifter att gå ihop med inkomsterna valde bort a-kassan som borgarna såg till blev mycket dyrare än innan de regerade. Ett val att på kort sikt minska belastningen på hushållets minuskonto jag kan förstå. De människorna är nu när de inte längre får jobba sina timmar, inte får sitt vikariat förlängt  hänvisade till socialbidrag.

 

Kostnaden lämpas lämpligt över på kommunerna. Som enligt regeringen har fått gott stöd då de pytsar ut miljoner efter miljoner för att rädda upp kommunernas många gånger kniviga situation. Vilket skämt. Med detta lockas många invånare att tro att regeringen är en räddande ängel. Nu behövs inga åtgärder med sammanslagningar av skolor eller neddragningar på personal inom omsorg. Jo, det behövs. Man kan inte jobba så kortsiktligt. Alla prognoser visar att skatteunderlaget i kommunerna kommer att fortsätta att sjunka och det måste man lokalt ta ansvar för. Det vore oansvarigt och kortsiktligt att inte nu göra strukturförändringar som behövs för att klara sig någorlunda de kommande åren. När regeringen då viftar med en säck pengar som täcker någon liten lucka nästa år är det att lura medborgarna att tro att detta inte innebär förändringar. Det tar tid, på grund av uppsägningstider och annat att ställa om en stor verksamhet, så det måste fortgå. Trots trolleripengar.

 

Dock är det självklart så att det är bättre att få dessa pengar än inga pengar alls, för fallet dämpas en aning. Men att fallet fortsätter står bortom allt tvivel. Att regeringen lägger ut dimridåer är inte snyggt.

 

Ingen vill mista jobbet, alla människor vill ha den frihet som en inkomst ger. Det betyder att arbetsmarknaden måste ha tydliga spelregler så man inte missgynnas för att man är gravid, sjuklig eller gammal. LAS är en viktig del av det. Centerpartiet hackar på LAS så fort de kommer åt. Hävdar att det hindrar ungdomar från att komma ut i arbete. Det är ett felaktigt sätt att sätta grupper emot varandra på arbetsmarknaden. Det är precis lika lätt eller svårt som innan att anställa ungdomar i dag som det var för tio år sedan. Det de egentligen företräder handlar om att företagaren fritt ska få göra sig av med obekväma medarbetare som stör verksamheten. Kanske är de fackligt aktiva, kanske går de igenom något svårt i livet och inte är högproduktiva just nu. Centern talar aldrig om vad alternativet till LAS är. Nämligen arbetgivarens godtycke.

 

Det är en olustig blandad kompott som den här regeringen bjuder på, men i grunden handlar allt om samma sak. Att värna om de sina. De skapligt rika medborgarna som inte har någon lust att solidariskt dela brödet med de som är hungriga.

Ledare publicerad i Söderhamnskuriren och Ljusdalsposten i går.


Tisdag kväll



Fokus på maten jag blev bjuden på. Mycket gott. Därefter guidade jag konsulenterna i Gävle. Gävle har ju så mycket att bjuda på. Trevlig kväll var det. Mycket trevligare än i går då vi lade en halvtimme på att röja i förrådet. Mer behövdes inte.

RSS 2.0