Bara plötsligt

Långhelgen bara var över mig. Innan jag hann längta ihjäl mig ens. Jag ska träffa två (eller tre beroende på hur man räknar) av mina bästa i morgon. Jag ska också bevista huvudstaden. Det första är roligast.

Ser sannerligen fram emot detta. Redan nu ligger ledigheten som en färgglad slöja i mitt sinne. Det är tur att man jobbar så man kan vara glad när man är ledig. Jag ska passa på att glädjas åt det så länge jag kan!

Max 1800-tal handlar nu om hur kvinnorna behandlades tidigare. Det var ju som bekant som skit. Det har blivit bättre, mycket bättre, men bra är det inte. Ännu.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0