Sego

Sån har jag varit idag. Efter två lektioner och sex utvecklingssamtal ska jag nu åka hem och lägga mig och vila tills kvällens möte.

Otäcka Färjan

Jag har aldrig gjort någon hemlighet av att bland det sunkigaste jag vet är att åka färja. Att folk som nöje packar in sig på en stinkig båt övergår mitt förstånd. Ja, jag har åkt färja själv. Det var hemskt varje gång. Två av tre gånger handlade dock om transport. Det tredje var en studenkryssning.

Nu har jag sett sista halvtimmen på programmet Färjan och inget känns bättre. Olika tanter som verkar bo på båten eftersom de känner igen båtvärden. Olika fulla människor som förmodligen inte ens förstår problemet med att framställas i extremt dålig dager på TV.

Varje gång en person berättar en den ska "kryssa till Finland" gör jag kräkstecknet inom mig. Ibland är det verkligen skilda världar.

Jag tänker elitistiskt att om man ser färjetripper som maximum kul har man provat för lite. Det är därför det är så viktigt att vi har kultur att erbjuda. Som är utvecklande och inte bara ... tragiskt.

Stressad?

I morse gick jag till jobbet med skjortan ut och in. Stackars kollegan som ville säga det till mig blev nästan dissad för att jag inte hade tid att prata med henne.

Scrappat



NBVs lokaler var helt underbara för scrapbooking i gäng.
Jag gjorde fem sidor, här kan man se två. Med ett klick blir de större.

Använde faktiskt Hasse för att ta mig och prylarna fram och tillbaka.
Hasse funkar fint!

Gumman

Ett sådant ord är helt förbjudet att kalla mig för. Om man inte är min mamma. Hon kommer undan med det mesta.

Varför, varför kallar tjejer varandra för gumman? Det är högt upp på min löjlighetstopp. Där är det i och för sig trångt.

Söndag förmiddag


Ovan ses en av blommorna som ingick i en av de fem vackra buketter vi/Markus fick i går. Uppiggande färg. Försökte ta en bild på godisskålen men det gick inte för den rymdes inte i bild.

Om 2,5 timme måste jag vara redo på NBV-lokalen. Då kommer typ tio stycken och vi ska alltså scrappa ihop. T vå olika gäng som vi tänkte bygga ihop och ha kul! Min stora vånda som jag strax ska ta itu med är hur jag ska packa. Vilka saker jag ska ta med, och hur. Men en sak vet jag, det kommer att bli en kanonkul eftermiddag.

Det här inlägget bekräftar att jag fyllt trettio. Skriver om blommor och använder ordet kanonkul. Dessutom har jag känning av en hälsporre. Mycket vanligt bland lärare ska sägas.

God natt och tack!

Dags att lägga sig efter en lång och trevlig dag. Och kväll. Precis lagom många som dök upp och i princip förstod alla vad det betyder att inte vilja ha presenter. Minst förstod Peter, Joela, Carina och Tommy detta som gav oss mer godis än Karamellkungen kan producera på en dag. Men när jag tänker efter känns det ändå helt okej.

I morgon är det också en rolig dag för då ska vi scrappa ett gäng. Roligt!

Vad som hänt i politiken i dag vet inte jag.

Vackert



Jag vet inte om tårtliknanade saker verkligen är vackra eller om det är
magen som lurar hjärnan. Hur som helst var det gott.

Jag och min syster Jessica har enats om att människor som inte lämnar
respons på inbjudningar till kalas av olika slag är lite onda.

Skånskan

Markus pappa och bror har varit här. Då pratar de skånska. Jag förstår faktiskt inte. Det är en helt annan melodi så jag måste hela tiden göra ett arbete för att förstå och får alltid en fördröjning. Samma sak när hans mamma var här förra veckan. Det är inte det att jag är dum, det är bara ett nybörjarspråk för mig.

Markus bemärkelsedag

Markus fyller 29 år i dag. Jag hade förberett med att gömma paket och göra en karta i går. Tråkoigt att jag glömde bort att han fyllde i morse. Jag var mitt uppe i frukosten när jag kom på det. Då hade han VERKLIGEN hunnit börja undra. Lärdom: jag är en dålig flickvän. No news.

Å andra sidan har han nu åkt bort på sin födelsedag och överlåtit till mig att möta delar av hans familj på stationen. Det är minst lika dåligt.


Svar från TBS

Hej Elin, Tack för ditt mail och för att du tagit dig tid att skriva till oss. Jag vill med dessa rader bekräfta att vi fått ditt mail och be att få återkomma inom kort med ett detaljerat svar. Jag uppskattar att du tagit dig tid att skriva till oss och just därför vill jag också ge dig ett personligt svar med svar på just dina specifika frågor och funderingar. Med anledning av Råd & Röns granskning är det många som hört av sig till oss och vi kommer att svara alla. Men eftersom vi inte vill skicka ut ett standardsvar utan faktiskt ge svar på just det du undrar över tar det lite tid för oss att få ut de detaljerade svaren. Men jag återkommer inom kort. Tack än en gång för att du hörde av dig.  

Vänliga hälsningar Maria Ros Jernberg PR & Values Manager The Body Shop

Strategistorhandlat

Hushållet behövde storhandla i kväll. Kändes lysande efter en vecka vi då kan kalla intensiv. Strategin var att handla strikt efter lista och göra det sent fredagkväll när inte barnfamiljer är ute. Funkade helt okej.


Vackra Hälsingland

Fast det var tidigt njöt jag av Hälsingland under bussresan upp i morse. Snö och sol.


Årsmöteshandlingar

En fin lunta ligger och väntar på mig när jag kommer hem. Handlingarna till Socialdemokraternas Distriktskongress som stundar. Tre människor finns på framsidan. Samtliga män. Tråkigt. Därför orkar jag inte läsa dom nu.

Bidragande faktor är att jag varit i Bollnäs på Regionfullmäktige hela dagen. Jag gör mycket tråkigt jag, men det här var bland det tråkigaste.

Även där var det många män som syntes längst fram.


Syjunta

Det har vi haft i kväll. Det var mysigt.

Annars var det här årets slitigaste dag hittills.

Framåt

Dagen har gått framåt kan man säga! Nu är det två utvecklingssamtal kvar idag. Av sådant som jag har betalt för att göra. Sedan kommer en massa annat kul.

Nu pasta och pastasås

Det är det enklaste och godaste jag vet. Blir en bra lunch.
Men måste äta snabbt för jag har mycket att göra. Två lektioner och två utvecklingssamtal kvar.

Tvärdag

Bläddrade lite i Tvärdrag medan jag åt jordnötssmörsmackor. Tvärdag är bra. Skitjobbigt att läsa vit text tryckt ppå ljugrönt. Som värsta tanten tycker jag det är orimligt.

Många mycket kompetenta skribenter.

En sån dag

7.30    Upp och duscha
8.00    Hämtning
8.15    Mötesstart
11.00 Lunch
12.00 Gruppmöte
13.15 Nämnd
17.05 Promenad till nästa möte, tele med mamma, mormor på sjukhus, vet fortfarande inget mer
17.25 Hämta nyckel
17.30 Gruppmöte
20.55 Promenad hem

Nu inväntar jag besked angående mormor. Det är inte hipp hipp det ska ni veta.

Värd bonus?

Det närmaste jag kommit bonus har gällt olika typer av tärnings- eller brädspel där jag lyckats få ett extraslag. Och då har man glatt sig åt det, glatt sig åt det lilla. Men bonus betyder för andra något helt annat. Andra är högt uppsatta chefer av olika slag. Inom banker, pensionssbolag eller företag. Instutitioner som förvaltar våra pengar. Meningen är att de ska göra det så att vi tjänar på att sätta in våra pengar hos dom. Men med det kapitalistiska system som finns i dag kan vi i händelse av finanskris lika gärna förlora våra slantar. Känns det bekant? Förra året försvann pengar som nyss hade funnits, i någon typ av värdeminskning som jag som vanlig sparare egentligen inte greppar. Att ekonomisk förvaltning kan vara lurigt för oinsatta är inte ett skäl till att låta insatta parasitera på våra pengar. Särskilt inte när de inte lyckas med hela poängen, värdeökning. Ni vet hur det har varit, i detta läge när ekonomin är som ett svart hål vill bossarna inte nöja sig med ett extraslag. Istället ska deras bankkonton fyllas med pengasummor av gigantiska mått. För vad är oklart för mig, för att de trots allt gjort sitt bästa?


Många ojar sig över höga politikerlöner. Ett riksdagsarvode idag ligger på knappt 55 000 kronor. Jag vet att det är långt över en genomsnittlig lön, men upprörs inte över det. Jag ser vilket otroligt engagemang i form av tid människor som ägnar sig åt politik på olika nivåer lägger ner. Att dra ihop ett gäng av mina vänner som är politiskt aktiva, sitter i nämnder eller olika styrelser och driver frågor kring förskola, miljö eller företagande som de brinner för, måste göras med minst tre månaders framförhållning. Det finns inga luckor i kalendern tidigare än så då alla kan.


Våra riksdagsledamöter tjänar drygt tretton procent av vad Per Strömberg, VD för Lantmännen, gör. Då har jag inte räknat Strömbergs bonus (en och en halv mille per år) eller andra förmåner.


Att vara fritidspolitiker lokalt, handlar bara det om att nästan ge upp sin fritid. Man förväntas att vara disponibel tre kvällar i veckan och ett antal helger. Så ser min vardag ut. Jag gissar att riksdagsledamöternas ter sig än tyngre. Den ersättning de har för det är relevant. Också med tanke på den skit som politiker oförtjänt får ta. Någon ska fatta de jobbiga besluten och styra Sverige, kommuner och landsting. Inte alltid lätt när pengarna inte flödar som i en VD-plånbok. Att då leva med mordhot, livvakter och att ständigt bli hejdad av otrevliga personer på stan känns nog sådär.


Klart vi ska ha chefer som kan klara jobb de är tillsatta för och de ska göra jobbet efter allra bästa förmåga och precis som vi andra som sköter våra helt vanliga medelmåttiga jobb, få ut sin månadslön. System med bonusar måste vara till för människor som inte väljer jobbet för att de vill prestera bästa möjliga för att det är kul i sig utan för att de vill bli snorrika. Skit i om den "kompetensen" försvinner. Det finns andra, goda människor som kan göra jobbet. Som är fullt nöjda med en månadslön och ett extra slag i fia med knuff.

Söderhamnskuriren och Ljusdalsposten idag.


Broder!

Broder Jan-Eric och Broder Staffan sitter i Debatt och säger helt galna saker. Att katoliker inte gillar kondomer och aborter och annat som är självklarheter är inget nytt alls. Men man blir så jävla förbannad när man ser dem sitta i rutan och glatt säga att han lever i celibat och därför har han inget HIV heller. Jag lever inte i celibat men jag har inte HIV, så jag kan inte riktigt se kopplingen.

Det är absurt av katoliker, och andra, som hävdar att det är kondomers fel att HIV och andra sexuellt överförbara sjukdomar sprids. Absurt.

Religion är svårt. Ibland vansinnigt.

Inte sosse!

Läser Aktuellt i politiken (jag älskar att läsa tidningar) och ser en notis kring ett uttalande Anna Book (hon har aldrig tidigare förekommit i min blogg, ganska säker på det) gjort i GP.

Här kommer det:

-Jag har alltid varit Socialdemokrat, men senast röstade jag på Moderaterna. Jag gillar Fredrik Reinfeldt, men jag vet inte om det egentligen har blivit bättre eller lättare nu. Jag ville ge Moderaterna en chans, men i själv och hjärta är jag alltid Socialdemokrat.

Nej, Anna. En som är sosse i själ och hjärta vill aldrig ge Moderaterna en chans just eftersom inget blir bättre. Eller jo, om man är jävligt rik från början blir det förstås bättre för då blir  man ännu rikare. Men vi som har en ideologi där vi vill att alla ska ha det bra röstar ALDRIG på Moderaterna. Jag tror inte Book är varken sosse eller särskilt slug.

Talfel?

Dags för folk att förstå ett egentligen INTE uttalas ejenkligen.

Idag har jag suttit fyra timmar på ett möte där en annan som också satt där ständigt hävde ur sig detta, och det slutade med att jag fick stora röda utslag på hela kroppen av det.

Matteprovet

Förutsom att jag rättade det , sammanställde och mejlade mentorer slängde jag åt sambon A-delen (den lättaste om bråk, vikter och volymer). Han funderade och fick en del rätt, en del fel. Sedan sade han att det är ju lite svårt med nians prov. Visst, kanske det, men det här vad sjuans. Då såg han lite moloken ut. Men han kan vara ett exempel på att man kan ha ett bra liv utan att vara expert på att förlänga bråk.

Kasst och lite

Sov kasst och lite i natt. Därför är jag trött nu. Väldigt trött. Bidrar också att jag just kom hem från ett förvisso trevligt möte. Ska rätta en fet omgång matteprov efter jag har ätit tänkte jag. Det lär hålla mig sysselsatt. Men det är ju å andra sidan så jag gillar det bäst.

Jävligt dåligt facit

Det enda positiva med den hör söndagen är att jag har sovit middag och promenerat i mer än två timmar. I övrigt överväger jag att sluta med söndagar. Jag ska gå upp halv åtta (i dag halv nio) och jobba med rättningar, bedömningar och liknanade samt avbryta med ett träningspass och hålla på till 18-tiden. Jag ska skriva texter och läsa dokument och så vidare. Man mår ju dåligt av att "slappa". Dålig antienergi genereras. Man ska nog jobba jämt.



Glada påsen

Och då menar jag inte en skabbig påse från Systembolaget utan


SSU-nördar

Jag läser boken Vi som hade alla rätt (Thulin & Östergren) och fnissar småroat åt hur de beskriver det vi ibland kallar rörelsen, det vill säga alla ingående organisationer i den socialdemokratiska arbetarrörelsen. Boken handlar egentligen inte alls om det utan är en bok av många som handlar om "vardagen" där folk inte orkar, kan, vill hålla ihop sina familjer.

Låt mig citera:

Låt vara att det den här gången är Bommerviks matsal, den anrika SSU-kursgården, där flera generationer broilerpolitiker fostrats och parat ihop sig och där de mest inbitna till och med gift sig med varandra. Hur fasen kunde man ens komma på tanken att gifta sig på en politisk kursgård?

Det kanske är ett riktigt spritparty där fyllesanningarna viner i luften. Ett Crazy Horse i hemmamiljö.

SSU har aldrig alkohol på sina överläggningar. Det är därför de festar så hårt när de är lediga.


Tja ...  jag förstår ju att författarna har någon närstående som liksom fört över den anda som råder inom SSU till dem, för att de har kunnat fånga det i boken. De här citaten ger ingen rättvis bild av hur  brade har gjort det, men ändå.

SSUs nuvarande förbundsordförande lär ha gift sig på Bommervik. Anna Sjödins förehavanden på Crazy Horse är så kända att de alltså används i romaner och alla förväntas känna till historien. Och det sista ... Alla SSUare festar inte hårt. Somliga dricker inte alkohol all´s. Men alltför många gör precis allt de kan för att kunna få supa både under verksamheten och annars. Annars bestämmer de väl själv. Men i verksamheten är det skrattretande när de på samarrangemang plötsligt väljer att förvandlas från SSUare till kanske facklig under kvällen för att kunna supa till. Patetiskt.

Hatar jag SSU? Absolut inte. SSU har fantastiskt potential och är det ungdomsförbund med den bästa ideologin. Samtidigt har tyvärr inkomptetens förstört otroligt mycket. Inkompetensen består i oförmåga att styra upp och planera, intern maktkamp istället för den politiska kamp som borde bedrivas och lite annat.

Parabener

Okej, ser på nyhetsmorgon och Body Shops hudkrämer är värst i Råd och Röns test, när man ser till eventuellt farligt innehåll. Tråkigt, eftersom det är vad jag smörjer min lekamen med. Nu måste jag mejla till Body Shop.

Dupontarna -lite mer


Du!


Han har stajlat sitt hår till kalaset.



Näsgnugg. Fast mostern fattade inte riktigt det. Men så är hon inte
alltid så slug.


Jag leker som värsta öppna förskolan.

Church Street

Vi har varit och ätit. Så gott som vanligt. Sjuk mycket folk, också som vanligt.  Nu ska vi se överlevnadsprogrammet som saboterat regnskog. Aja baja.




Kiddiestajl


I dag har jag varit på tvillingarnas tvåårskalas.

Jag gav dem en rosa dammsugare vars handtag skymtar. Jag tror de älskade den. Här leker vi lite tittut elle rnågot annat oklart för mig under bordet. De har inga tröjor för de har ätit tomatsås precis innan. Klok mamma.


Darin.

I admit it. Han rockar lite. Fast det är väl hemligt. Plus jag har viss förståelse för varför småtjejerna skriker.

Skruvbloggen

Vi har besök i helgen. Markus mamma och hennes Arne är här. Med betongborr. Detta har gett fantastiska resultat. Till exempel sitter nu min stringhylla (alltså, den från tiden det begav sig) uppe i min pysselhörna och det ger guldglans till livet. Även lite andra viktiga saker är uppe. Det är svårt att vara ledsen då.

Senast i världen

I bet att om jag skulle gå ut och leta på skolan nu skulle jag inte hitta en själ. Här är nog bara jag.

Fredagar. Egentligen slutar jag tolv. men i flera veckors tid nu blir det lääänge. Lagt lite utvecklingssamtal där. Idag hade jag dessutom extra tid för omprov. Det tog nästan 1,5 timme. Sedan tycker jag nästan det är skönt att sortera papper i lugnt och ro. Jag kanske är världens bästa arbetare.

Folk skiljer sig

Ser på Debatt. Gudrun är drottning. Hon talar klarspråk hela tiden.

Även andra debattörer gör det enda rätta, nämligen lyfter bristande jämställdhet som en orsak till att förhållande går i stöpet.

Nu är det en "speciell" kille som tycker att politikerna ska ta hand om "jämställdighet", hävdar att det inte har något med förhållanden att göra, utan bara jämställda löner och så. Ja, visst. Inte.

KDUs galne förbundsordförande och någon annan galning påstår att kärnfamiljen (mamma, pappa, barn) är det enda rätta. Mm, visst. KDU är ett jäkla skitförbund som talar om att tid och pengar ger problem i förhållanden så därför ska föräldrar ges mer tid, LÄS: kvinnorna ska vara hemma.

Vi lever på 2000-talet och trots det ska kvinnan vara avelsko.

Lars-Einar Engström är bra han. Säger att massa män inte sköter sig, lägger inte ansvaret på männen utan på kvinnorna som accepterar det. Klokt.

Kladd

Så här blev det nä rjag lyssnade på Socialtjänstens fantastiska verksamhet Grinden, för barn som växer upp med föräldrar som missbrukar, är psykiskt sjuka, har vårdnadstvist eller slåss.


Valet kommer!

-En ungdom, en ungdom! viskades det glatt och överraskat när jag vi EU-parlamentsvalet 1999 gick in i Norralas sockenstugan för att avlägga min röst. Det var tomt på andra väljare när jag gick in och jag mötte ingen på vägen ut. Jag gissar att det såg ut ungefär så i resten av Norrland också. I den mentala geografin är Europa det som tar vid söder om Skåne, och vi hör inte dit. Europa är mer liktydigt med när nere på kontinenten.

Illa har det sett ut i valen sedan dess. Knappt 40 procent av alla svenska väljare väljer att säga sitt om vilka som ska representera Sverige i EU-parlamentet.


Det är lite drygt tre månader tills nästa val. Valet till EU-parlamentet. Mellan tummen och pekfingret är jag rädd för att hälften av väljarna inte har reflekterat över det. Sedan folkomröstningen om EU-inträde 1994 som hade ett lika högt valdeltagande som till riksdagen det året, är det tyvärr så att många lägger bort alla tankar på EU.


Då 1994, handlade rösterna om ja eller nej till EU. Idag handlar det om något helt annat. EU-utträde är inte en punkt på agendan och det kan man tycka vad man vill om. EU handlar om andra saker än det som hånfullt lyfts som exempel på EUs administration, böjen på gurkor och storleken på jordgubbar.


Jag är inte den största EU-vän som kan skakas fram. Långt ifrån. Jag är en sådan där bitter skeptiker som när jag under hösten besökte Bryssel inte kunde uppbåda mycket till entusiasm där jag traskade runt vid maktens högkvarter. Men jag förstår att EU påverkar oss massor. Jag har förstått att över 40 procent av de lagar om styr oss stiftas i EU, och inte i Sveriges riksdag. Det ger en tydlig hint om att även om man vill låtsas som  EU-medlemskapet  påverkar det dig i din vardag.


Jag ser möjligheter för EU att ta stora grepp om miljölagstiftning och att kunna göra något gemensamt kring jobbpolitiken. Jag ser negativa bitar där beslut i EU lett till att vi har farliga ämnen i godis igen och där alkoholen flödar fritt över våra gränser med fler sjuka som följd. Jag har varit EU-medborgare i halva mitt liv. Det börjar bli en naturlig del. Därför är det också naturligt för mig att vilja påverka vilka det är som styr där, vilka som styr min vardag.


Parlamentsvalet kräver inte att folket vet precis hur många som ska åka från Sverige, om man jobbar i utskott eller nämnder och vilket land som just hu har ordförandeskapet. Det är inget val som har med EU-kunskaper att göra. Det handlar om vilken ideologi vi vill ska styra Europa. Idag är EU högerstyrt, med tung majoritet. För mig smärtar det att veta att där nere sitter ett gäng konservativa jävlar som vill inskränka aborträtten. Det smärtar mig att det är en grupp mörka kostymer som styr. Läs män.


Jag vill att EU ska styras av socialdemokratiska värderingar, precis som jag önskar att Sverige ska göra det. En ideologi där rättvisa och alla människors lika värde utgör grunden. Inte främlingsfientliga idéer och marknadskrafter.


Vilka vill du ska representera dig? Vi ses vid valurnorna den 7 juni.

Ledare i Hälsingetidningar den här veckan.


En blondinbella



SSU säger ett sanningens ord.

Sun is shining

Kul det, för de som är ute.

Lagom svårt

Nu har jag konstruerat ett lagom svårt prov om krafter.

Montera

Jag har monterat två likadana skåp. Det första tog en timme. Det andra tog sex minuter. Att utveckla rutin kallas det.


Har förbannat ont i det kidsen skulle ha kallat fuck you-fingret, eftersom jag klämde det under transporten av skåpen. Stackars liten mig.


Under den första ilskna timmen med skåpet hyperventilerade jag över slasken ett tag. Då saknade jag verkligen min gamla lägenhet.  Nåt så förbannat.


Skola again

Då är jag tillbaka på jobbet efter ett möte på soc på förmiddagen. Har ordnat och fixat en del pappersarbete.

Ska gå igenom lite läxuppgifter med sjuan nu, som de tyckte var svåra i matten.

Sedan ska jag och åttorna titta på Al Gores film.

Kvällen


Fikade på stan med Daniel efter jobbet. Vi gick tillsammans till Folkets Hus och hade möte med gruppstyrelsen. Sedan jag kom hem har jag mest filat naglarna som är besvärligt trasiga. Måste nog måla dem nu när jag kollar Mästarnas mästare.


AK-årsmöte

Anledningen till den sena hemkomsten i går stavas arbetarekommunårsmöte. Det var ganska segt, ganska hetskt och vid ett tillfälle blev jag så arg att jag lämnade salen. För mitt eget bästa.

Men mycket var trevligt också, fick heja på personer jag tidigare bara hört talas om samt träffa många goda människor på samma plats.

Så kallade möteserfarna borde dock veta att man aldrig skriker nej ... och att man ska skriva i motioner vad det är man menar. Inte ungefär vad man menar.

Måste bli bättre på rast

När jag är på mitt jobb tar jag i princip aldrig rast. Så blir det när man inte dricker kaffe. Nu har jag jobbat som besatt ett tag.

22.53

Då stämplade jag ut från Folkets Hus igår. Tapper och lite bitter.

Nästa lektion

Börjar om 20 minuter. Då ska vi tala om matsmältningen! Hurra!

Parlamentet

I kväll vann röda laget med 70 procent av rösterna.
Precis så ska det vara.


Jag menar, det finns ju alltid några som inte bryr sig om allas bästa.


Ingen skillnad

Det är ingen skillnad på den här söndagen och de tidigare. Det känns bara väldigt väldigt jobbigt.

Burit lådor

I dag var det dags! Vi har burit upp alla flyttlådor som bott på balkongen tills nu. Det gick bra att ha dem där eftersom balkongen är inglasad men inte så snyggt. Men nu ska svärmor komma på besök så då vill nog sambon att det ska se piffigare ut. Han vet kanske vad som väntar annars.

Dagens förmiddagsfika.


Observera den giriga lilla armen. Jag högg snabbt därefter. Galet gott vetebröd!


Kvällen

Först var det halvgod mat, sedan god efterrätt. Sorbet I love.

Kollade melodifestivalen på duk och jag är mycket nöjd med folkets röster. Hade gärna sett att Ugglas vunnit, men är nöjd med att den som vann varken är flickfavorit eller barbiedocka.

Slängde ett öga i Aftonbladet i går och Ugglas hade talat lite om detta med att folk älskar eller hatar henne. I så fall är jag definitivt på älskasidan. Vi talade lite om henne igår och konstaterade krasst (men om det är sant vet vi ju inte) att de som inte gillar henne är människor som aldrig tänker utanför boxen. Det är tråkmänniskor som är rädda för att sticka ut eller andra som sticker ut. Typ.

Mattias småviskar



Mitt under passet!

Muffinsmage


Skärmar



Minns att jag drog lite efter andan på det första möte jag var på där någon satt med en dator. Det är väl kanske... 10 år sedan. Minns att jag drog efter andran första gången någon satt på ett möte med uppkoppling.

Nu har "alla" datorer och alla har uppkoppling. Det tycker jag är lysande. Och berikande.

Konferens på Runö



Nu talar Östros ("han behöver väl ingen närmare presentation") om finanskrisen. Just nu fokuserar han på att alliansen fokuserade på jobben i valrörelsen, men nu har de ändrat det till att jobb kan man inte göra så mycket åt. Det påverkas av andra saker ... Det passer när det passer som vi säger.

Medan Bob sprang i sin boll



Medan Bob sprang runt i sin rosa motionsboll så scrappade jag lite. Det här gick ju fort och blev ganska okej. Det bästa är förstås killarna. De är de sötaste jag vet.

Hörstadius

Han är verkligen antikul. För att använda hans eget ordbruk. Redan innan han gick på sade jag till Markus att han kommer att dra skämt med sexanspelning. Tyvärr slog vi aldrig vad. Jag har koll. Rätt som vanligt. Han är en mansgris av den vanliga sorten herr Hörstadius.

Män som hatar kvinnor.

Se den, eller läs den. I det här fallet funkar båda. Jag är inte någon som dör av lycka över triologin, har läst bättre, så jag haussar inte för sakens skull. Men det var väl investerade timmar i biomörkret, och Holmsvedensekvens är bonus. Inte riktigt värt att se filmen bara för det dock.

Om man anser att patriarkatet styr världen blir man inte gladare. Inte mer än ur aspekten att det går att ge igen. Förutom att man önskar att så många män betedde sig så att man inte ens skulle behöva tänka i de termerna.

-Hej, vi har varit ihop en månad och nu ska vi ha barn.

Typ aldrig gjort det förut med nu kikade jag på A. Schulmans blogg och ser att han ska ha barn med sin nya tjej. De var i vecka 24. De kan ju inte ha varit tillsammans så länge alls eftersom han nyligen skilde sig och nyligen gifte sig innan dess.

Jag har noll förståelse för varför man skaffar barn med någon man just träffat . Noll. Just är allt mindre än ett år.

Även till synes kloka människor gör sånt här.Men de har väl träffat den rätta/e förstås. Ha ha ha! För sen kommer facit. Då är det inte lika muntert och gosigt längre.

Ännu en bra tidning



Ramlade på dörrmattan i dag. Temat framgår tydligt. Häst utnyttjad. en av massor som pressas till max och sedan är inget värd. Just det här numret är det första sedan de gjort om formen på tidningen och det känns lyckat och fräscht. Trots att få tidningar har så otäcka bilder. Men det ingår ju i konceptet.

I de så kallade upplysta tider vi sägs leda i funderar jag ofta på hur det är möjligt att folk på allvar säger att de måste ha kött för att vara mätta, eller ställer tusen frågor fyllda av förakt till vegetarianer och liknanade i den stilen. Det är så märkligt att folk har djur hemma som de gullar med, hundar, katter och kaniner, sen glatt äter upp andra (minst lika roliga) djur. Som om det vore någon skillnad. Ska man äta kött tycker jag man ska ha jagat och slaktat det själv.

Jag har inte värsta glorian. Som alltid annars önskar jag att det vore så mycket enklare att göra rätta, etiska val. Att utbudet av skor utan djurhud i var större, att rengöringsmedel och hygienprodukter inte var djurtestade, att det inte vet vore gelatin i godis (försöker undvika) och så vidare. Dessutom äter jag ägg- och mjölkprodukter. Suck. Jag tänker att jag gör det kan kan just nu. Jag är kass på matlagning så det vore svårt utan om jag vill överleva. Jag får bli bättre.

Somliga vill inte ens bli bättre, utan tuggar med gott mod i sig kilovis med trådiga likdelar. Skiter i växthuseffekten, skiter i djuren ... skiter i sig själva? Sorgligt.

Idag sade ett kids på skolan att kycklingfilé och fläskfilé väl var samma sak. Vem har misslyckats? Föräldrarna, biologiläraren (jag) eller hemkunskapsläraren?

Det blir nog inget annat



Här kan man se ungefär hur mitt hår kan se ut när jag tittar ut genom mitt fönster. Bak alltså. Jag inser att jag aldrig någonsin kommer att satsa på långt hår. Det är helt fab med kort hår. Lätt att tvätta, torkar snabbt och är lätt att fixa till.

Bilden är ju ett tydligt exempel på att det dessutom är översnyggt.

Fredagskänsla

Sitter på grav övertid på jobbet igen på grund av utvecklingssamtal. Nu är det bara 17 stycken kvar ... Det går bra, jag gör som vanligt. Betar av lugnt och metodiskt. I alla fall metodiskt.

Älskar att det är fredag och nu ska jag åka hem och göra nåt kul! Ikväll ska vi äta ute och gå på bio!

Platt och fint



Jag har stått framför TVn en stor stund och strukit kläder. Det var nog före jul jag ens bemödade mig med tanken. Men nu var det liksom läge. En god bonus är ju att alla kläder när de blivit som IKEA-paket ryms så lätt överallt, där det är meningen att de ska vara.

Här kan man se min cherrytop med feminint snitt som jag verkligen gillar, men sällan använder.

Tittar på massor av nyheter och kulturprogram och sånt. I Gävle ska byggas en whiskeyby. Kluvet. Men så bestämmer jag mig för att inte gilla det, för jag tycker inte alkohol är någon bra kultur för oss. Stjälper många.

På ett inslag om att VAIF (Valbo Hockey) är på väg uppåt syntes mina elever i bakgrunden. Söta var dom.

Reinfeldt kritiserade SEB. Intressant. ROT-avdraget är klart. Jag tycker det borde gälla hyreshus jag så inte bara de som äger sitt boende kan få ut något av det. Allmännyttan till exempel.

Nu ser jag ett program om modeveckan i Paris. En modereporter med stort blont hår pratar så galet fånigt. Det finns väl massor av modeintresserade som kan rapportera coolt istället för bara dumt.

Bara killar?

Inte förrän i morse när jag läste metro fick jag insikt om att det i går var ytterligare en skolskjutning. Varför varför varför är det enbart killar som gjort sig skyldiga till sådana?

Gott!



Sallad med halloumi, stekta champinjoner och sallad.

Den är fin den här teknikboken.


Teknik är ett mycket roligt ämne.


Veckans Ledare, mer Di Leva. Sa ju det


-Ska vi öppna regnbågsbron? Den frågan är precis så abstrakt som den låter, men ändå i Di Levas värld inget konstigt. Jag hade förmånen att uppleva en föreställning med honom i helgen. Först vill jag göra klart en sak, jag är ingen tjej som blir glad av rökelse, valsång och annat som jag kategoriserar som flum. Jag är som jag inbillar mig att de flesta andra i publiken, helt vanligt mycket andlig, inte särskilt alltså. Det är därför vi mår så bra Di Leva. Han är totalt öppen och samtalar med oss om att vara människa på ett sätt som berör. Inte ovanifrån likt predikanter och Jesuspratare som tror sig sitta på sanningen.


Di Leva är en berättare som mycket precis sätter fingret på hur vi lever. Vi beter oss så att uttrycket "den ena handen vet inte vad den andra gör" fyller en funktion. Jag jämför det med att vi måste ha behandling för spelberoende för att vi tror att vi måste ha Jack Vegasmaskiner. Di Leva tar oss med i en saga. En djurvän köra på en fågel. Han tar med den till veterinären och lyckas rädda den. Fågeln släpps fri i skogen. Glad och uppspelt över hur bra det gick åker mannen till stan för att inhandla berusningsmedel, som kunde ha varit bedövningsmedel om fågeln dött istället. Men fågeln möter en jägare i skogen som skjuter, dödar speciella fåglar och den säljs i delikatessbutiken. Dit mannen går efter besöket på Systembolaget. Han köper ovetande hem samma fågel. Den sitter han under kvällen och tuggar på och prisar sig själv för att är en sådan god man.


Di Leva propagerar för statlig lön. Han vill att vi ska använda frigjord tid till att promenera ett par timmar tillsammans några gånger i veckan och äta frukt. Vi kommer att sprida fruktkärnorna och snart kommer Jorden snart att bli den prunkande oas den en gång varit och som vi så väl behöver. I en värld där den plastbit som kallas ID-kort är viktigare än vad vi själva är när vi vill hämta ut ett paket.


Di Leva fnissar, skojar, dricker vatten och sjunger sina välkända sånger som lyfts en dimension av hans prat. Han driver ofta med manligheten, att män är rädda för det mesta, särskilt att inte ses som riktiga män. Därför behöver män ut i skogen med vapen, penisförlängare och döda sällsynta djur.


Di Leva är trygg i att han är den manligaste mannen i sin lila kaftan med mönster av fjärilar och regnbåge. Han snurrar runt över scenen, fnissa råt sig själv och får varje mungipa att lyftas mot himlen. Han talar om kosmos, om lycka och lugn. Hela tiden öppen och avväpnande. Ingen, absolut ingen kan se på Di Leva och säga att hans budskap saknar substans. Det innehåller ingen allsmäktig och straffande gud, det innehåller inga pekpinnar eller konstigheter. Han vänder och vrider på roller som vi själva valt att anta och leva efter, trots att de skaver.


Det Di Leva gör är egentligen bara en show, han lever på att ge oss en upplevelse av att må rätt igenom bra för en stund, även om jag är alldeles för stel för att skrika högt när vi förväntas göra ett gemensamt glädjetjut. Men det får vara okej, hans budskap till den stressande världen får kosta inträde, medan han väntar på den statliga lönen.

Ljusdalsposten/Söderhamnskuriren


Mår så illa

På fyran nu är det nåt charterprogram. Jag lyckas gå förbi TVn precis när någon ligger bredvid en hårt kedjad tiger och fotar sig mot betalning. Vilken odrogad tiger skulle finna sig i det. Det är äckligt det somliga svenskar gör utomlands. Utnyttjar djur är en grej. Aldrig aldrig fota sig med djur mot betalning. Hur djur mår är långt mycket viktgiare än en totalt ocool bild från solsemestern i fjärran land.

Släpp tigrarna loss.

Det är klart den ska vara i salen!



Det här är jag och min galna mamma. Ellinor fotade när jag fyllde 30. Nyss fick jag ett sms av mamma där det stod att hon fixat lite och gjort rent cowboysadeln och att den var i salen.

Cowboysadeln är precis vad det låter som. Mamma jobbade en hel sommar på Ranbogården (vore roligare om den hette Rambogården) för några kronor i timmen i sin ungdom för att ha råd. Den är fin och säkert exklusiv på sitt sätt. Man sitter som gjuten på hästryggen.

Salen, är det rum som gamla gårdar tidigare hade för fint. Där samlade man sina fina saker och sen fick man inte vara där. Annat än möjligen på jul och vid begravningar. Detta har i Närby luckrats upp en aning. Nu är det TV-rum och allmänt häng. Tidigare kunde det gå halvår utan att man gick in och tittade på fula vitrinskåp och gamla gitarrer utan strängar. Trots att rummet är positionerat på bästa stället i huset. Det benämns fortfarande "Salen":

Förstår ni hur nyskapande hon är som smyckar "Salen" med en gammal cowboysadeln. Somliga döda Närbybor lär rotera i sina gravar. Men det kan de väl göra.

Min mamma har också gamla sadelhållare som klädhängare i sitt nyrustade sovrum, som går fint i gult och svart, getingrummet. Min käcka mamma är roligare och mer överraskande än vilket inredningsprogram som helst.

Uppdatering: Tekniska Laila skickade en färgglad bild på resultatet:


Kanske om ni ljusar upp hela er skärm?

I min riktiga posthög



I dag kom skivorna! Den längst till vänster är en av mina favoriter, men någon har "lånat" den av mig så jag köpte en ny, och kompletterade med resten i gänget. Och Sophia.

Frukt, grönt och vatten




Sedan de där små påsarna gjorde inträde i mitt liv (Markus äldre kvinnliga släktingar tackar jag för det) har det blivit åtskilligt mycket mer sallad än innan. Nu förstår jag till och med varför det finns vanlig tråkgrön sallad.

Observera att inläggets titel är en Di Levasång. Jag tänker bara på honom nu för tiden. Det kommer mera.

Väldigtmycketgjorteftermiddagen




När jag kom tillbaka efter lunchen såg det ut så här på mitt skrivbord. Alltså, det är inte stöket som är grejen utan att gulliga Susanne försett mig med ett överlevnadskit. Cola och apelsinkrokant. Anna Skipper, hjälp mig!

De allra flesta av mina kollegor är på en annan grej än att vara på skolan, eftersom vi har halv studiedag om en framtidsgrej. Eftersom jag inte är en del av framtiden valde jag att stanna och det gjorde jag helt rätt i för jag får galet mycket gjort och mitt skrivbord börjar se ut som ett sådant igen och jag börjar få koll på alla papper och annat jag måste ha koll på. När det är period med utvecklingssamtal blir resten lätt eftersatt och det börjar direkt. Den här eftermiddagen har verkligen varit välbehövlig för mig. Än är jag inte klar, så vem vet. Det kanske blir stordåd.


Samtal samtal

Jag har 27 charmiga elever i MIN klass. Det är verkligen MIN klass. Jag är mentor för alla själv. Det blir många utvecklingssamtal det ska ni veta. Mitt uppe i det nu. Har gjort fem... Det blir cirka 22 to go. Ett samtal börjar om fem minuter. Efter i morgon är jag under 20 sträcket. När alla är klara ska jag kanske äta glass. Efter påsk alltså.


Inte varje dag

Inte varje dag som snön står som spön i backen.
Men i dag har varit just en sådan dag.
Di Leva säger det är okej, allt blir okej.


Få saker konkurrerar med att lägga sig i skaplig tid och medtaga ny bok! Varje bok är ett äventyr. Somliga kan vara riktigt ruttna äventyr dock. Det jag tror är mest ruttet, fantasy, befattar jag mig inte med. I stället tar jag foton på sådana böcker i bokhandeln och skickar som skämtbilder till folk. Det borde jag intensifiera. Drakryttare ... visst, sure.


Cut!

Efter eftermiddagsmötet klippte jag håret. På ett nytt ställe eftersom min vanliga tjej inte hade tid just nu. Skylla mig själv när jag inte  bokat i tid. Det blev bra men skiter i bild på det för ni har sett det så många gånger förr, nyklippt Elin. I princip ser det likadant ut som då, bara mer pagekänsla.

Tjejen jag träffade nu kom från Söderhamn och även om hon var några år yngre än mig hade vi många gemensamma bekanta. Det hon tog upp (inte jag!) var hur hon märkt och stört sig på att söderhamnsborna lägger sån tid på att skvallra om varandra och fundera på hur andra har det, istället för att göra sånt man själv tycker är kul. Hm ... kunde inte annat än hålla med.

Kvinnan i stolen bredvid mig pratade oavbrutet om sitt barn och sin nuvarande graviditet med frisören som såg ut att dö långsamt. När hon ojade sig över gamla kompisar som inte förstod svarade frisören att det kanske inte är så konstigt ... lite spydigt. Då hade hon just fått veta läggtider och matvanor på ungen som var ute.

Kom hem och tog itu. Med ett bedömningsarbete som fått ligga alldeles för länge. Hade tänkt traggla hälften men gjorde allt när jag ändå var igång så nu kan kidsen få det i morgon. Längtar lite efter dom!
Nu ska jag powerstäda 20 minuter innan det är möte inför parlamentsvalet.

Att skriva för hand

Jag sitter och förbereder för morgonens fyra utvecklingssamtal. I det ingår bland annat att skriva början till individuella utvecklingsplaner. Efter två stycken (inte särskilt mycket text skriven av mig) har jag redan ont i handen. Vad hände med den tiden då jag obehindrat kunde skriva tio sidor utan att känna något? När min skrivhand är otränat, då är jag verkligen otränad ... Illavarslande.

Pratade med en elev i fredags, och vi skrev en sak tillsammans, och hon sade att alla lärare skriver så fint. Jag tackade men sade att det nog inte gäller för mig. Min stil är de allra flesta dagar mycket tafflig. Den är snabb framför snygg, men å andra sidan extremt snabb. Hon framhärdade och det är ju positivt iofs.

Om man fick önska en egenskap skulle jag gärna önska mig en mycket vacker handstil. En sådan som mormor har till exempel. Vackert skrivna texter är en konst för mig. En underbar handstil kan nästan uppväga särskrivningar. Nästan.

En del av Gävle, Slottsmuren


Änderna



De är så små och söta och lite frusna idag. En hade snö på sin näbb. Här är jag på väg från ett möte, har nu en liten paus innan nästa.

Något ovanligt

I kväll ska vi se film. Det gör inte vi så ofta för jag tycker det är ganska S K I T T R Å K I G T. När man kan läsa böcker.

Mycket rolig fråga

Jag har blivit tillfrågad av Centerkvinnorna i Norrala att komma och prata på deras kvinnofrukost i maj. Jag får välja lite vad jag vill prata om. Jag blev föreslagen "att vara lärare idag" och "från Närby till ledarskribent". Det senaste var helt klart roligast. Faktiskt hur kul titel som helst. Jag kan redogöra för hela mitt liv. Som jag har väntat på att någon vill lyssna!

Men självklart åker jag till Altorp när Centern kallar!

Bokslut/Jobb

Större delen av dagen har jag varit på teknikparken på Bokslutsdag. Fick avvika tidigare för att åka till jobbet. Har haft lite ledningsgrupp, lite lönesamtal och lite plock med papper. Mycket att göra hemma ikväll!

Söndagsskit



Är det kanske så att söndagar som egentligen har grym potential blir trista för att de kommer direkt efte rlördag som alltid är bättre? Jag har ju hellre söndag än måndag egentligen.

Gick upp lika tidigt som en pensionär (mormor räknas inte) eftersom ... det lät en massa. Skrev ledare, och läste "Aprilväder". Lärn sätter fingret på hur idiotiskt ungdomar kan bete sig mot varandra, för ingenting.

Bläddrade i scraptidningar och liksom bara hängde... Efter lunch, Hundviskaren och choklad (se ovan) somnade jag i soffan och sov mer än två timmar. De timmar jag skulle ha sovit i morse.

Sedan startade problemen. Vi skulle ta bilen och handla. Vi fick gå. Hasses avgassystem hade tagit mark om jag säger så. Stor bekymmersrynka!

Jobbigt väder också, var regnblöt när vi kom tillbaka efter matshoppingen. Jobbigt jobbigt. Vad skulle Di Leva ha sagt. -Det är okej!

Kvinnodagen

Varför har vi den? I alla fall inte för att "man" ska få en dag att gubbigt gnälla över att det inte finns någon dag särskilt för dom.

Kvinnodagen handlar om att uppmärksamma sådant som är gjort för att främja jämställdheten. På morgontv nämndes kvinnlig rösträtt, p-pillret och dagis. Sådant som har behövts för att kvinnor ska ha en sportslig att också kunna göra något annat av sina liv än att serva män och barn.

Det kan också vara ett bra tillfälle att visa att det är lång väg kvar att gå. Kvinnor får inte sitta i bolagsstyrelser, tjänar inte  lika mycket pengar som män och har huvudansvaret för familjen. Det är fortfarande skit i systemet.

Vad jag har gjort i kväll

Jag har suckat och fotograferat genom att hålla upp dem vid en lampa för att få ljus, men ändå ingen reflektion från lampan. Inte vidare snajdigt men livet är ju ingen tävling som du brukar säga Erik. ... Vill man se bilderna större klickar man på dem.

Några på sötaste Lill-Elin (det är alltså jag)



Från Elins bröllop (det är alltså inte jag):



Uppdatering: Alltså ... det är nog lämpligt om jag korrigerar det där med Pirre ...

En typ skylt med löv-motiv att hänga i klädkammaren, samt en kul sida:



Det här har varit en mycket bra kväll. Om livet alltid vore sådant vore jag genomlycklig.

Charmigast i stan



Det var jag nog igår, i min prickiga scarf. Elskåpet i bakgrunden är också en babe.
Prickiga kläder är typ det snyggaste jag vet. Det syns inte men koftan är också prickig.
Min gamla blå mössa (som jag för all del gillar massor) får tjänstgöra våren ut
eftersom jag lämnat den grå på ett tåg.
Jag gillar också Ugglas turkosa stövlar. Fortfarande.


Insett att jag har en fobi

Jag har aldrig tänkt att jag har en särskild fobi, men jag har nog det för stora hår. Fobu är väl olustkänslor av olika slag. Spindelfobiker skriker och grinar ofta, så den fobin är nog starkare och mer jobbig än min.

Min handlar om huvudhår. Extremt långa hår har jag svårt för, det tycker jag känns äckligt.  Då brukar jag försöka att inte titta. Frissiga, oskötta hår känns också helt otäckt På konserten i går satt jag bakom en kvinna med tjockt, oredigt hår. Det fick mig att vrida mig i stolen. Luggar som väljer rikting helt själv, oftast flera eller rakt upp känns helt läskigt. Dreads, rasta och sånt är hemskt. Faktiskt får det mig att rysa. Eller män som har sån kort frisyr som är jämnlång överallt och liksom står ut som fluff från huvudet.

Korta, snygga hår, halvlånga raka hår. Det är det jag klarar utan att tänka på någons frisyr.

Jag är ändå glad att det är sånt här som jag har svårt för. Inte typ insekter eller sånt. Det verkar skitjobbigt. Eller fåglar som Ullie mår illa av. Men äta dom kan hon.

By the way ... första gången jag ser Lili&Susie. Jag gillar det. De är snyggare nu än förr. Förr hade de trolldegsläppar. Så långt det gick på den tiden utan att ha sprutat stjärt i dom. Fast å andra sidan, då tyckte jag det var snyggt. Barn har inte så gott omdöme alltid. Jag älskar Lili för att hon jobbar med och värnar om djur. Sånt ger respekt hos mig. Och glitterögonskugga som de har, det är festligt och snyggt.

En annan älsklingstidning


Bra som insipration när jag pysslar i kväll!


Andra ingredienser: apelsinkrokant, cola light, melodifestival, mysbyxor.


Hämta igen missat

Jag var i Bollnäs när Lyxfällan rullade i veckan. But lucky me! I dag vid 19-tiden kan jag hämta igen det. Syster Jessica var fascinerad av veckans show, så då lär ju jag vara det.

Vad gäller pengar så lever jag så snålare än jag brukar nu med målet att kunna köpa en ny dator även om jag blir arbetslös.

Jag hoppas det kommer att gå bra för mig.

Uppdaterat: Jag skriver inte det här för att jag själv har läppar tunna som papper (eller glanspapper om det är gloss på), men varför måste alla "brudar" kleta på så mycket geggel på sina förmodligen förstorade läppar så det ser ut som om de talar med en rosa trolldeg?

En halvtimme

En halvtimme traskade jag omkring på Brynäs och insåg att vi har en blomsterbutik jag dittills inte sett i centrum. Bra! Ska gå dit någon dag. Mina fönster behöver nya karameller.

Jag har dammsugit. Markus har så mycket lägre toleransnivå än jag vad gäller att vänta med det, så hittills har han hunnit före mig hela tiden. När man pratar runt lite inser man att dammsugandet är väldigt olika. Somliga gör det varje dag, någon var tredje, en gång i veckan är vanligt. Själv kan jag nog vänta tre veckor innan jag känner något större behov. Om det gör mig till en lortgris så fine, men tänk vilken massa tid jag får över till annat.

Nu dammsög jag bara för att jag har tid, och för att kunna säga det till Markus när han kommer hem. Inte för att jag tyckte det behövdes precis.

I små fack



Att förvara smycken (många i allra högsta grad väldigt oäkta så ingen tror att vi pratar juvelsamling) är ett problem när man ska leta i olika boxar och hålla på. Nu har jag ordnat i fyra sådana här lådor. Genomskinligt lock. Hur bra som helst. Fast jag skulle behöva köpa några till innan det är fulländat. Och somligt är för stort, men ändå! ♥
I högra hörnet syns en bit av en trasmatta mormor vävt särskilt till mig.

Nu ska jag ta en promenad och posta vykort till just mormor och faster Anna. När jag blir gammal vill jag ha släktingar som mig själv. Som skickar saker med jämna mellanrum. Och besöker så klart, men Anna bor så långt bort! Hon skcikar ofta tillbaka, till skillnad från mormor som skickar julkort om man har tur. Men hon är bäst i alla fall för det handlar ju inte om skicket.

En bra typ av tidning



Nu är den läst och ska återvinnas.

Häng

Efter föreställningen i gårkväll så smsades vi in till Mc Gill´s för att hänga med några av mina kollegor. Det gjorde vi en timme eller så. Det var självklart mycket trevligt. Bordet bredvid bestod av "tuffa" killar i snygga skjortor som skrek mycket högt åt varandra när de drack små glas sprit. Sådana grabbs är ju väldigt eggande ...

Jag begick en dödssynd, tvättade inte bort ögonsminket minutiöst noga ... Det betyder att här sitter jag morgonsaggig och ser eventuellt lite sjuk ut. Rödögd och skabbig. Men andra har nog röda ögon av alkohol, så det hade kunnat vara värre för min del.


DiLeva

Kvällens föreställning på Spegeln var faktiskt oemotståndlig. Jag är inget stort Dilevafan men kan tillräckligt för att sjunga med högt i de flesta låtarna, och det är meningen att publiken ska sjunga. Vid andra tillfällen ska man blunda eller skrika ut sin kärlek. Sånt gör inte jag. Vill inte syssla med sådant i grupp, rycks inte med.

Ingen, ingen kan argumentera mot Dilevas kärleksbudskap. Han är avväpnanade och så antimacho att inte ens de räddaste männen kan provoceras.

Jag tänker att om alla skolor hade en kamratstödjare som Dileva i korridorerna ser Sverige annorlunda ut om tio år.

Lo

Lotta Lotass ska väljas in bland språkhögdjuren. Bra det. Men vem gav henne namnen. Hur kul som helst. Fast inte lika kul som paret som tog namnet Cramizar, och sysslar med kramakademien. Men ändå.

I övrigt såg jag Debatt om lodjursjakt igår. Jaktföreträdarna är fantastiska. De är typ hundra år gamla och tycker verkligen inte man kan prata om fångstmetoder som är så gamla som tio år. Människor som för tio år sedan inte hade skrupler med att fånga djur med onda fällor lyssnar jag inte ett skit på i någon fråga. De har förlorat allt mitt förtroende. Om de nu tycker att jakt ska ske snyggt, varför har de inte drivit det för 40 år sedan? Varför talar de aldrig om minskat lidande för djuren? De hävdar att lodjur lägger sig och sover om de blivit fångade i fälla. I verkligheten har de gnagt och klöst allt de orkar för att ta sig ut.

Marschen kommer att fortgå

By CK

gomorron gomiddag gokväll o gonatt
en fråga till Sverige nu: hur är det fatt?
det verkar som att glöden är svunnen
o många har svårt att dra uppåt på munnen
när jag går med hunden ute på mitt torg
så ser jag nåt som bringar mig sorg
ingen har skoj alla bara stirrar
livlöst framför sig när de irrar
osäkert fram i svenska vardagen
piskas på ständigt o vi tar slagen
o så jantelagen vår bästa vän
får vi gratis med första vällingen
så hur är stämningen ute i landet?
vi lever i dvala o när vi väl kan det
så töcknar vi bort mer i piller o fylla

är detta verkligen ett liv värt att hylla?
NEJ är trött på att få höra
"du är en börda, allt du ska göra
är att va tyst, jobba o konsumera
o följa mallarna som konstruerats"
gör du ej det är du onormal
tänka själv? (prt) kommer inte på tal
alla de kval vi lider för pengar
visst är allting bara guld o gröna ängar?
NEJ det är dags för oss att vakna
lämna det livet ingen kommer sakna
det enda raka vi är för fina
för att stå längst bak o då aldrig få skina
jag vill ju att mina barn ska växa upp
i ett land där det inte läxas upp
med att få höra att du inte duger
vi måste se till att livet inte suger


ja gott folk, vi måste lösa problemet x 4

så vad ska vi göra då med våran pest?
måste först ändra den vi känner bäst
som betyder mest nämligen jaget
o det blir det helt klart svåraste slaget
för vi skyller gärna på politiken
men glömmer att se oss själva i kritiken

så fatta nu piken DU är din ikon
sätt dig o syna dig själv inifrån
det vi kommer behöva vid rodret
i vår ändring är först o främst modet
för förutom att knipa o knega
så är vi alla bra på att fega
springa på utan klagan i hjulet
håller vi tyst så slipper vi strulet

det som kommer att tända vår låga
är den dagen vi börjar att våga
våga stå upp mot chefen som är taskig
våga påpeka när kaffet är blaskigt
våga gå fram till ett underbart span
våga sjunga jättehögt mitt i stan
våga låta ditt barn testa vingarna
våga äta mera mat med fingrarna
våga säga när du är väl är kär
våga tycka om dig själv som du är
för varje gång du vågar något
så kommer du själv att växa något
många frågor du har får svar
o världen kommer te sig mer underbar
o då såklart växer vårat hopp
o när vi väl fått upp modet på topp
o vi ser oss själva i ett bättre sken
så löser vi resten utan nåt problem

Jag dyrkar hiphoptexter. Det är annat än Gessles bajs om att gå och fiska och kärleksskit.

vakna upp, o våga leva ditt liv nu x 4

Möjligheter?

Japanska forskare har kommit fram till en koppling mellan ungas mat- och sexvanor. Studien gjort på flera tusen japaner visade att de som i sin ungdom inte ätit frukost hade sin sexdebut två år tidigare än de som åt frukost. Japans familjeplaneringsorganisation tror att det kan bero på att de som är missnöjda med sina föräldrar, till exempel för att de inte lagar frukost, hittar ett utlopp för sin frustration genom att ha sex. De här forskningsrönen redovisades strax före nyår som en nyhet.


Lyssnade på hiphopmusik och fastnade på artisten CKs fras "om ingen hör får jag väl höja rösten och om inte det funkar får jag börja visa brösten". Jag kan lätt att koppla ihop det med frukostnyheten. Ungdomar som inte har det så väl förspänt, där frukosten får vara en symbol för det, väljer forum där de kan bli någon på ett annat sätt, till exempel genom att ligga sig till en titel av något slag. Tyvärr lever det gamla kvar, att en kille med många brudar är kung, och en tjej som varit med många killar är slampa. Då är man i alla fall en slampa och för den som innan det var inget är det alltid något.


Boken "I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer" av socialantropologen Fanny Ambjörnsson från 2004 är intressant. Ambjörnsson hängde under lång tid med tjejer i två skilda gymnasieklasser. En yrkesförberedande Barn och fritidsklass som precis som hemma drogs med ryktet att inte attrahera de mest studiemotiverade eleverna. På min tid brukade vi elakt skämta om att det var tur att de lärde sig att ta hand om barn, eftersom de själva snabbt såg till att skaffa sig egna.


Den andra klassen var en studieförberedande samhällsvetenskapsklass där många siktar på att plugga vidare på universitetet. Jag hittar ingen statistik men min känsla är att Ambjörnssons avhandling stämmer väl var som helst i Sverige. Har man föräldrar som pluggat vidare, lärare, tandläkare och annat fint folk (ana ironin) så har man det automatiskt lättare att hitta i tillvaron. Man upplever att man har fler val och att alla är fullt möjliga. Med en ensamstående, sjukpensionerad mamma har man lärt sig att veta sin plats och hamnar på ett program med inte fullt så gott rykte och där alla som vill kommer in, inga högre krav ställs.


Allt det här vet vi har med klass att göra, hur ogärna vi än vill kännas vid det. Men följderna, vad är det? Min tolkning av slutsatsen i Ambjörnssons bok är att underklassens tjejer använder sin sexualitet för att bli någon, till skillnad från medel- och överklassens som istället profilerar sig på ett annat sätt.


Nya siffror visar att mer än var fjärde gymnasieelev har haft oskyddat sex på fyllan. Jag fiskar nog inte i djupa vatten när jag gissar att det är ungdomar från de hem där frukosten inte står framme som drabbats hårdast. Det är oroväckande. Hur ska vi möta våra ungdomar och ta tillvara deras hälsa? Vi måste tala om att det är mer riskabelt att vara född av föräldrar med taskig ekonomi. Kidsen får ligga hur mycket de vill för mig, men aldrig av andra skäl än att de faktiskt känner för det.


Vi måste ta rejäla tag mot klassklyftorna. Det här är ett skäl. Så att ungdomar slipper visa brösten.


Ledare i SöderhamsKuriren/Ljusdalsposten i tisdags  


Upplyftande värld


Den tunga dagen är slut

Och så klart har det gått ganska bra. Det är bara lite surt att vara här 3.5 timme efter att jag har slutat. Trekommafemtimme där jag hade kunnat läsa en god bok. Men, möjligheten kanske finns att göra det i april. Maj?

Men det jag gör blir ju bra, och det kanske är värt nåt. Haha... nä, jag är ju ändå sparkad. Något bitter för det nu. Men det får man vara. Bara man inte börjar skära sig i armarna. Och det ligger inte för mig!

Idag tung dag

Idag igen är det en tung dag! I bemärkelsen mycket att göra. Om en kvart rullar första lektionen igång. Sedan är det i ganska snabba stötar tre stycken. Sen skulle jag egentligen sluta, men för att ha en rimlig chans att hålla mina 27 utvecklingssamtal så väljer jag att jobba över ett gäng fredagar.

Ska också förbereda för vik nästa vecka. Man kan tro att det är "skönt" att vara borta, men det är mest problem. Dubbeljobb med planeringar och uppföljningar av lektioner som gått mycket lättare om man själv var där. Sånt kan livet som fritidspolitiker vara...

At home

21.41 satte jag nyckeln i dörren. Då hade jag först jobbat. Jobbade tre gånger så snabbt som är vettigt mellan lektionerna. Och lektionerna var faktiskt skitbra om jag får säga det själv.

Åkte in till stan, hoppade av vid SOS-kiosken, drog en veggieburgare och 3 dl mjölk i väntan på kamraterna. Möte i Bollnäs kring parlamentsvalet. Viktiga grejer.

Jag är så trött. Trött. Ser fram emot helgen. Blir en mångfacetterad dag i morgon med, så det är mycket att se fram emot.

Rött är bäst!

Regionalt

Jag är så glad över att på där jag bor för att ha chansen att se vårt lokala Eftersnack några halvelvakvällar. Det är som skol-tv ungefär. Högt underhållningsvärde.

Annat med högt underhållningsvärde är att jag nyligen frågade en centerpartist varför den var det. -Jag vet inte.

I dag sade också en charmig moderat (paradox?) att det är kommersialismens fel att djur kan behandls illa. Fint sagt.

Gult och gott

Ibland är man lite småsugen när man kommer hem. Kan vara för att man inte ätit middag för att man har haft möte på möte på möte.

Då är det jättekul när det finns en färdig supergod hemmagjord mangosmoothie i kylen. Det gjorde det idag. Det var inte jag som skapat. Det kan alltså finns fördelar med samboskap som man inte förutsett.

Egentligen, varför finns det ingen bok om hur människor som lever sjukt oregelbundet ska hantera det hä rmed mat.


Länets museum

Kvällsbesök där med Markus. Kollade in utställningarna om alla anrika märken som är från Gävle.

Innan var det utbildningsdag med min nämnd. En mycket engagerande föreläsare, Erik Johansson, berättade om Västerås Ida-projekt. Det handlar om hur man höjer barns prestationer i skolan. Otroligt viktigt och otroligt intressant. En av de största sociala utmaningar vi har.


Hann med en snabb fika med Eva på flanörfiket och sedan satt jag nästan tre timmar (nästan hela mötet) på Arbetarekommunens styrelsemöte.


Är glad för att de har så fina presenter i museumshoppen!


När segheten nockar mig

Det händer. Det hände idag. nu. Efter maten har jag bara legat och läst Lundell och nu kollar vi på MM. Vad värdelös sån här ställtid är. Inget blir gjort.

En maskin

Likt en maskin har jag jobbat idag.Ordnat och fixat med tusen papper och liknande inför utvecklingssamtal och förberett för morgondagens vikarie.

Kom hem nyss. Och i kväll är det inget jag måste iväg på. Det känns konstigt. Annrlunda. Tur att ordningen återställs i morgon.

Spanade in lite stringhyllor på Designforum. En ny till köket i svart.

Diplomaterna

På morgon-tv talar de nu om TV-prgogrammet Diplomaterna. En kollega till dem talar om att det finns element i serien som inte representerar den värdegrund de ska jobba efter. Det var ju lite precis vad man trodde efter att ha sett. Jag vet inte men jag känner mig rätt övertygad om att hade man följt kvinnliga diplomater kanske inte riktigt samma klipp funnits att hämta.

I går talade jag i ett sammanhang om ett gäng chefer där en person talade om att man gjort felrekryteringar och behövde avveckla chefer. Då föreslog jag att om de anställer kvinnor får de bara aspiranter som verkigen klarar jobbet, inte som bara tror sig klara jobbet. Det visade sig att samtliga som de var missnöjda med var män, ingen kvinna.

Och appropå täcken

När Gavlegårdarna firade jubileum för ett tag sedan så vann jag två set med sängkläder för jag var så bra på tipsrundan.. De använder vi första gången nu i våra sängar. Men vilka kassa påslakan.
1. De har inte små hål så man enkelt kan dra igenom täcket, bara ett stort på en sida.
2. Och det stora hålet är på den kortsida som man har upppåt. Vänder man täcket för att få öppningen nedåt som man ju vill, blir trycket upp och ner.

Jag brukar säga att om man ändå ska göra något kan man väl göra det bra från början. Här ser jag ett förbättringsområde för mitt bostadsbolag. Min gamla granne Hilda vann vid samma tillfälle en pizzagrill. Jag har inte hört att det skulle vara något fel på den.

Nu ska jag titta på mer om det här med IF Metall och den unika uppgörelse som de har gjort, och bestämma mig för vad jag tycker. Om du tycker nåt, dela gärna med dig.


Vackert täcke

I kväll är Gävle vackrare än vackrast. Ett mjukt snötäckte kramar om hela staden. En del av det hamnade i min lugg och smälte ner i chokladkoppen här hemma.

I lördags när jag kom hem vid 18-tiden var det vackert på ett annat sätt. Himlen innehöll precis alla nyanser av blått beroende på var man tittade. Beströdd med lagom mängd stjärnor och en månskära. Jag tror den här strofen om en djupblå himmel i julsången kommer från en sådan kväll.

Sån här blir man av att ha fyllt 30. Tycker om vackra himlar och barnsång.

Bilder från mötet


Här sitter jag och faktiskt lyssnar skitnoga när vi pratade om vad kommunen kan göra för att hejda finanskrisen.


Så här såg det ut på bordet framför mig. Körsbär till läpparna idag och min viktigaste grej, kalendern.


Vid ett tillfälle behövde jag piggas upp å det grövsta.

En ledamot från ett mindre parti i opposition förnekar sig aldrig. Ständigt hänvisar han till andra orter och deras förträfflighet, men om någon annan yppar något om ett annat ställe än Gävle, är han genast där med fingret och påpekar att här pratar vi om Gävle. Somliga är lite för mer än andra.

Rapport från Fullmäktige

Sverigedemokraterna förnekar sig inte utan hävdar att mångkulturen är för dyr. Jag tycker det är dyrt med alla rätts- och poliskostnader för hatbrott och bevakning av rasistiska arrangemang. Inget hårt argument från mig eftersom jag bloggar med mobil. Men det är samma nivå ungefär. Nu pratar vi om torget och gatsten. Det är en tuff debatt och jag är stolt över vår Jörgen Blomkvist. Han är en mycket duktig kille. Ni som sitter hemma i vardagsrummet nu... Välj politiskt arbete istället. Hej!

Hemma kortis

Är hemma för att äta och packa om inför fullmäktige. Nöjd med den halva arbetsdagen. Först gjorde vi det vi skulle och lite till och sen hårdjobbade jag med omdömen och det blev så bra så. Några kvar, men allt håller tisdplan. Nu ska jag fräscha upp mig innan jag går iväg till mötet.

Senaste numret av SOLO



Den här köpte jag i går när jag åkte tåg.

Intressant insändare från en tjej som i ett tidigare nummer haft en annan insändare där hon beskrev sitt problem med att förhålla sig till sin killes porrkonsumtion. Hon hade fått över 300 svar från tjejer som också dom var besvikna på sina killar. Tappade lusten osv. Förmodligen är det ett större problem än vad som talas om i allmänhet.

Massa skittråkiga bilder på kändisar som promenerar med sina barn och sånt. Utan poäng.

En intervju med delar av Take That som är skriven på fråga-svarsätt och där journalisten fokuserar texten mer på sig själv än på de förmodade huvudpersonerna.

Tre sidor om "rumpan". Olika former och så vidare. Snuskigt ointressant.

Riktigt roligt är det när en artikel om att skaffa sitt drömjobb dyker upp. Skildare jobb är Makeup-artist, läkare och modekarriär. Inte precis de vanligaste jobben.  Och så typisktt tjejiga grejer.

Två par går på blind date, och får betygssätta varandra.

Kändisars märkliga sexminnen.

Ja, ni behöver inte läsa den nu. Det var inte så kul. Insändaren var bäst, och den hade inte tidningen stått för. Det är sånt här som gör mig rädd, är det så här vi tjejer är.

Värka ledare

Ibland, somliga söndagar (i undantagsfall andra veckodagar), är det bara så svårt att veta vad jag ska förgylla hälsingarnas tisdagsmorgon med. Andra söndagar är det i princip klart i mitt huvud innan jag kommer till tangentbordet. I dag har det varit det första och då är det bara att fila på någon idé som ligger i röret. Men det längre tid och jag måste surfa fram en massa för att få till nåt. Då tycker jag lite synd om mig själv.

Dagen gått

Klockan är över fem. Elin och Molly har åkt. Jag har saker jag måste göra. Men jag känner inte för nåt av det. Jävligt trist. Söndag är ingen bra uppfinning.

BorgarBaloo

Jag fattar inte hur man klistrar in filmklipp (och lider inte av det) så jag länkar till syrrans blogg och hennes inlägg med det här klippet. För övrigt var det särskilt till mig. Om ni kollar måste ni kolla så långt som till där Baloo härmar Göran Persson. Jag tyckte i alla fall det var rätt kul.

Ljus på lådorna


Här är balkongutsikten. Ett rätt: solig dag! Ett fel: Flyttkartonger. Tidigare har det inte varit nåt problem för mig att flyttfirman Markus lejde fortfarande inte har hämtat sina flyttkartoner som därför ligger staplade på balkongen. I en tid av is har det spelat mindre roll men nu går vi mot ljusare tider, som tanterna skulle ha sagt, och då passar det sig inte.

I dag blir en kul dag (igen) för idag ska Elin komma. Kanske har hon Molly med sig. Här är jag och Elin (och Pierre) på Elins (och Pierres) bröllop i somras.



Elin hade den vackraste Ida Sjöstedt-klänningen vi kunde leta upp för cirka ett år sedan. Tog tjugo minuter! Behöver någon annan mig och Ullie som personal shoppers inför ett bröllop så tveka inte. Nu måste jag baka kladdkaka till den gamla bruden.


RSS 2.0