Vad är problemet?

image373

Här är när jag var en grym hemmafru häromdagen. Folk säger att det är svårt att hinna med med små barn... ha, baka var då ingen konst. En unge på varje ben bara.

Att vara konstnärlig ledare någonstans, vad är det egentligen för skit? Är det ett riktigt jobb?

Motgångar

Mina motgångar i livet ha rinte varit så stora.
Nu visar det sig att jag bara kan skyll amig själv när alla foton efter oktober 2007 till det årets slut är borta.
För att jag trodde jag hade spart fast jag inte hade.
På olika sätt måste jag nu försöka rädda hem lite saker och sånt från allehanda, men jag vet inte.
Pierre, kan du skicka åtta bra bilder från nyår som du tror att jag kommer att älska?
Till exempel.

När man är så less

Idag har jag haft möte halv nio till halv nio.
Först nämndens individutskott.
Sedan nämnd.
Presskonferens när jag var ganska kort mot journalisterna men ibland är frågorna på samma självklara nivå som till sådana som vunnit nån sport. Hur det känns. Fast här är det alltid frågor om pengar helt utan spännande ingång. Kanske därför som de sedan måste hitta på lite spännande vinklingar... Det är lärorikt när man har haft med media att göra ett tag, man vet hur lite man kan lite på de vinklingar som de anlägger.
Sedan möte med fullmäktigegruppen. Bara en promenad mellan.
Ibland undrar jag att jag var en saggig brud som inte tyckte nåt och bara kollade på TV. NU får jag aldrig vara hemma känns det som och jag är så less.
Fick påminna mig ikväll om varför, jo för att jag tycker saker. Därför bryr jag mig. Därför väljer jag att lägga tid på det här.


För sånt här:

En varm och skön söndagskväll i februari är jag på väg hem efter ett tjugoårskalas hos en kompis. Magen är full av olika tårtor och pajer, toppat med chips och läsk. Efter flera timmars prat med människor jag tycker om promenerar ett gäng av oss ner mot stan för att ta oss till våra respektive ombonade lyor. Några ska bada lite som uppladdning inför en arbetsvecka, andra ska surfa bort tid fram till midnatt. Bara softa sådär. Jag pratar med en som är bättre än mig på området om hur jag ska klippa och färga håret påföljande dag. Några pratar om sin nya lägenhet. Glada och mätta och med alla möjligheter i världen. Skön stämning helt enkelt.


Så passerar vi migrationsverkets lokaler i Gävle. En byggnad där det också på en av skyltarna står "Förvaringsenheten". Vi blickar upp mot fönstren och ser in i små, påvert möblerade rum med främst våningssängar. En ostrukturerad röra av saker där inne. Samlingsrum med stillasittande människor. Jag har aldrig varit där inne men jag föreställer mig att stämningen är något avslagen. Att en frånvaro av uppsluppenhet och söta bakverk råder.


Jag skulle aldrig i mitt liv vilja byta min tillvaro mot deras. Så länge det finns sådana tankar hos mig när jag hör om andras situationer kommer jag alltid att drivas en vilja att förändra. Att så uttalat förvaras någonstans i väntan på kanske svåra besked och en oviss framtid med små möjligheter, vilket helvete. Och då vet jag ändå att de här människorna ändå har valt att fly sitt land för detta, istället för något annat ännu sämre.


Jag tänker på ett samtal med en avlägsen släkting för många år sedan då min förmåga att diskutera ännu inte hade blivit det den är idag. Han körde den gamla vanliga grejen som är paradoxal som katten men tydligen fortfarande gångbar. Å ena sidan kommer de hit och tar våra jobb, å andra sidan kommer de hit och lever på bidrag. Invandrarna alltså, svartskallarna. Jag gjorde mitt bästa för att vara retorisk och frågade hur han skulle göra om det blev krig här och hans familjs liv skulle vara i fara. Då var det inget att snacka om, då skulle väskor packas och han skulle ta med sig sina kära för att sätta dem i trygghet.


Trots det, trots att han så snabbt kunde ta ställning till hur han skulle göra fanns ingen förståelse för att det här händer människor hela tiden. Varje dag. Människor lever som flyktingar i sina egna länder, flyr över gränser. De flesta flyr inte till någonting, utan från. Alternativet att stanna finns helt enkelt inte längre. Väpnade konflikter, svält, politisk förföljelse, idel karameller som tvingar människor att bryta upp.

Min mormor som var med vid tillfället sade det kloka, det som jag bär med mig - Jag skulle aldrig vilja byta med dom så jag missunnar dom inte.


Jag vill att vi ska forma ett samhälle där människor inte förvaras, där alla har en plats och kan bada varma bad och äta kakor och mysa. Där alla kan längta till jobbet eller skolan påföljande dag. Där vi och dom inte finns. Vi måste jobba på alla fronter och börja med att aldrig sparka nedåt, aldrig sparka på någon du inte vill byta livssituation med. Tisdagens ledare.


Och förresten, om allt går vägen den 17 mars kommer Peter Hasch att bli ordförande i arbetarekommunen (efter Ulrica Messing), och jag vice. Det blir spännande på riktigt.


Jag är redan uppe

fastän jag hade kunnat sova hur länge som helst till nästan och ändå hinna med att åka till Söderhamn. Idag ska jag träffa de vackraste syskonbarnen. Och syster såklart. Men det har jag flera av så jag kan inte kalla henne vackraste för då kan det bli dålig stämning och så.
Jag ska duscha och sedan försöka återskapa frisyren.
På tåget ska jag läsa handlingar och DN. Och förbereda anfördandet jag ska ha på SEKOs s-fackklubb ikväll.

Ledig måndag



Kom hem efter frisörbesöket. Vi gick en promenad till jag och Markus.
Handlade, lagade mat. Hade fritid.
Jag har bakat tre sorters kakor, bland annat de fantastiska muffins som ni ser på bilden.
Och dammsugit. Moppat fläckvis.
Jag är en fantastiskt hemmafru.

Med en frisyr som känns bra igen. Jag ska inte ha hår modell längre. Jag är inte gjord för det.

Strålning

Solen bara strålar och strålar.
Det kändes lyxigt att före lunchtid gå en promenad på en timme.
Nu har jag duschat och ska gå och fixa frisyren.
Eller barret som man kan säga dialektalt.

Joodå

Jag är i hamn igen. Ledaren blev helt okej till slut.
Fast först började jag på en, men sen kom jag på att jag nog skrivit en på samma tema nyligen. Det hade jag, ungefär. Så jag bytte.

Min mage är så full av pajer och sånt som Daniel bjöd på. Hjälp liksom.

Imorgon ska jag klippa håret. Och Markus är ju kvar.

Hos Daniel

I flera flera timmar har det varit kalas hos Daniel. Så trevligt det var. Gick dit och hem.
Dags klämma ur mig en ledare nu.

Solsöndag

Gick upp för en timme sedan. Ätit bananfrukost och läst DN. Synd för Jytte att en söndagsintervju med potential bara blev slätstrukten, varför utnyttjade DN inte henne bättre?
Vädret är soligt och varmt så saker åker ut på min stora balkong på vädring.
Bob har fått buren städad och han är väl sådär glad, men han är i alla fall uppe nu och fixar. Om någon timme ska vi promenera till Danil som firar 20 år idag.

Igår spontantgicks det på bio kl 22. Morgan Pålsson. Skoj. Tre av fem.

Startfält

Jag har mest lagat utsökt indisk mat när skiten har gått på tv.
Vilket svagt startfält. Helt otroligt.
Vi ska gå på bio.

Alkomamma

Igår i Aftonbladet testades en typ av grej där man som mamma kollar av om bröstmjölken är tjänlig efter att ha finsippat vin. Det är ju fånigt såklart, drick för fan inte alls. Våga avstå liksom. Väljer du barn väljer du att bli småbarnsmamma, håll dig nykter.

Men det fånigaste av allt var den kvinnliga krönikören som i spalten bredvid tyckte ungefär samma sak. Men som också berättade att hon under sin graviditet druckit "nåt glas vin", och bara man använder det sunda förnuftet så.. Det förutsätter ju att man har något.

Very nice tavla

image367
Det här var min present.
Den ska nog hänga i sovrummet.
Det var mkt tråkigt med UEFA.
Värkte i hjärtat.

Jag älskar reflektionen i glaset...

Present och mycket mycket flitig

Efter mitt möte på soc gick jag en runda på stan och skickade diverse saker i ett kuvert till Lina i Tyskland. Det vägde en hel del och över två kilo blir det tydligen paket och kostar 300:-. Det var mer än värdet på innehållet det. Grattis älskade syster.

Markus kom hit och jag hade gjort min paradrätt tacos. Efter det en promenad till Bajs-Eken efter post innan finalen i På spåret. Jag kunde ungefär Blå kongo.

Sedan har Hjälp! och Robin rullat på TVn och jag har jobbat som en myra med min Geografiuppsats och den är faktiskt klar. ett härligt rus när jag obbar med flyt. Jag har inte så höga krav på rus som ni vet. Det betyder ju att man blir glad för det lilla.

Inte illa pinkat tycker jag. Jag är relativt nöjd med den, åtminstone med tanke på var min ribba ligger i sammanhanget. Ganska lågt that is.

Imorgon gör jag finputs och mejlar in, med förhoppning om att vara först. Som den goda student jag är.

Idag fick jag en mycket vacker present av Markus. Bild imorgon.


Plötsligt händer det

Sportlov!

Så skönt.
Stannade extra länge på skolan för att prata extra med vår duktiga specialpedagog. Bra att ha gjort det innan lovet. Om en timme är det ett möte på soc och sen ska jag bara fixa lite innan Markus kommer.

Arbetat stenhårt

Efter en timmes hård promenad har jag nu suttit två timmar med mitt arbete till geografikursen. Det ska nog landa någonstans på godkänt i alla fall. Men två timmar räcker ju inte. Det blir mer i helgen.

Regular skolarbete

Efter lunch har jag mest haft grå tid på jobbet. Det innebär att då ska man hinna all planering och pappersarbete.
Jag har skrivit en massa lägesbeskrivningar och omdömen. Jag har sorterat papper.
Föreberett lektioner och mentorstid imorgon.
Gjort krysslistor för vad elever har lämnat in.
Jag har kollat av en massa frånvaro och mejlat och ringt föräldrar.
Jag har helt enkelt fett gjort rätt för min lön.

Mellan två

lektioner just nu. Pratat om kolets kretslopp och nu är det matte om en liten stund. Median och medelvärde kommer då! Mycket spännande!

När man tvättar

Talade lite med mormor nyss. Sa att jag tvättade, men att det väl inte är sån big deal.
Då berättade hon hur jobbigt det var när hon var som yngst, typ 18 med två småbarn och först fick hämta ved, sedan elda och sen gnugga och skölja och krama och hänga.
Jag tror inte det var bättre förr.
Tack vetenskapen för alla framgångar.

Återkommer med tvättning

Nu har jag återkommit till stan.
Åkte med Stefan och Krister och så åt vi lite på stan här innan de åkte hem.
Nu ska jag sortera tvätt och sen tvätta skiten.

Idag Moderater

Om nån timme ska jag på ett slags seminarium som Moderaterna ordnar om ersättningsdroger.
Stefan, Sergio och Krister är på väg i bilen nu och jag ska möta upp dom i Stockholm. Blir bra.

Igår var det kommunstyrelse på em (efter en jämställdhetslunch) och sen åt jag lite på stan innan jag var på första steget till rekryterings(rektors)utbildningen. Det var helt okej. Först i början ringde en persons mobil, hon skämdes och stängde av direkt och sade att hon har ensamma barn hemma. Då förstår jag inte alls, då borde hon väl ha svarat.

Efter det fepplade alla på sina mobiler för att kolla att ljudet var avstängt. Men en liten stund senare ringer det på någon annans mobil. Varför är det så svårt för folk att lära sig? Det är ju inte ens svårt.

Väntar

Sitter i min enkla boning och väntar på att Maritha ska dyka upp så vi kan prata viktigheter. Det blir nog bra det. Sovit massor känns det som. Bra, så känns det nämligen sällan annars.
Det är inte alltid man ser sin lägenhet i ljus.

No more Jenny

På måndag har jag klipptid.
Tur.
Är så trött på att blandas ihop med Jenny Beltran.

Dagens

Först jobb.
Sedan träff med landstingets ansvarige psykiatrier (?) för ersättningsdrogsprogram
Köpa stor macka på Subway och snabbt gå.
Till möte med styrelsen för kommunfullmäktigegruppen.
En trappa upp för SSU Gävles årsmöte och lämna valberedningens slutgiltiga förslag.

Hem, byta väska. Traska till Willys. Bland annat köpa Bob-mat.
Äntligen hemma.

Bra/Dåligt

Bra: Ser Genusmaskineriet. Claes Borgström är så go att man kan äta upp honom.

Dåligt: Kläder med kamouflagetryck. Varför, oh varför?

Måste göra datagrejer

Jag tänkte gå upp tio. Tjugo i elva blev det.
Sitter nu med datorn och gör lite saker som måste. Verksamhetsberättelser t ex och lite sånt.

Markus är inne i stan på en jobbgrej säkert en timme till.


Två efterrätter

Idag har jag ätit middag hos Markus bror. Två efterrätter, härligt.
Också kollat Andy Warhol-utställningen på Moderna.

Tomtar

Det är fortfarande tomtar på mitt toapapper.

Debatt

Mycket skrattretande debatt på Debatt ikväll.
Peter Eriksson är alltid en hjälte.
Stackars Jenny Beltran, att behöva stå bredvid en våldtäktsdömd man.
Försvara med näbbar och klor.
Hur kan hon veta att Tito är oskyldig?
Kan det vara så att hon är lite partiskt och har en förståeligt stark önskan om att det skulle vara så?
Billys Butt har skrivit en text på sourze.se om att hon är årets starkaste kvinna.
Det är möjligt. Eller årets mest lurade. Jag vet inte. Enligt domstolen är hon det.
Butt skriver i sin text att han känner massor av män som är oskyldigt dömda
för våldtäkt. Hur är det möjligt, jag känner ingen som är dömd för det alls.
Kanske beror på vilka kretsar man hänger i.
Tydligen så har en av Stureplansprofilerna sagt att alla som sitter på hans avdelning
är oskyldigt dömda, alla på en våldtäktsavdelning. (enligt Stina D)
Vilket skämt.


Jag har lika frisyr som Jenny. Jag ska klippa mig.

Världssnygga

image366
Det kom precis ett stressat blombud och lämnade de här till mig.
De står i min fina vas med sosserosen på.
Tack Markus. (Markus är så bra)


En rejäl dammsugning på det här så

Nu har jag ägnat två timmar ungefär åt att plocka alla saker på sin plats.
papper slängs, sätts i pärm, flyttas.
Säng renbäddad, krukväxter ansade och fixade, fönster urtorkade.
Badrumsskåp sorterar, reseförpackningar påfyllda, tvättställ rent.
Diverse väskor urplockade och småpryttlar i rätt burk.

Snart är det dags för årsmöte med IOGT-NTO 21. Jag är revisor.

Hjärta

Lite choklad, en god bok, gamla Take That-hits och kompledigt.

Me and my homies

image364

Daniel säger att jag bara pratar om barn, det är verkligen inte sant.
Men det går ju inte att motstå de här.
Fastän det är barn, fastän det är killar.
Kolla vad glada de är -såklart, de älskar sin moster.
Kolla vad käck jag är!

Marknadsfört min skola

I Gävle ritas skolkartan om och nya områden uppstår. Till vårt område, Valbo, ska Hagaström tillfogas. Idag har jag och rektor Camilla träffat Hagaströmsföräldrar, till år fyra tror jag det var. Jag skulle berätta lite om hur det praktiskt fungerar på 7-9 och det gick väl bra. Glömde säga att vi läser ju språk också... men det påpekade en vänlig själ. Det är inte alltid lätt att minns allt.
Resten av föredragningen höll jag på tyska för att visa hur bra vi är.

Mer Världen idag

På Världen idags hemsida har publicerats en ledare skriven av den ansvarige utgivaren Ruben. I artikeln finns en mängs sakfel, bland annat min titel där det påstods att jag var IOGT-NTOs ordförande i Gävle. Jag mitt spån ringer upp Ruben för att få detta korrigerat.

Det vore lätt att säga att det skulle jag inte ha gjort, men jag är glad att jag gjorde det.

Plötsligt är min bild av vilka personer som sprider galna grejer runt sig ifrån tydligare.

Rubens sätt att tala med mig är aggressivt och otrevligt, för när jag ringer passar han givetvis på att fråga andra saker om vad jag tycker. Jag är ju genomsnäll så jag svarar.

Lite highlights:

Elin frågar Ruben:

-Men hur kommer det sig att det finns kristna som inte har något problem med homosexuella?

Jag kan inte citera svaret men det gick ut på att det är präglat av tidsandan. Under andra världskriget spreds sådana budskap att folk var med på att döda judar, idag sprider bla s-kvinnor budskap om att familjen inte längre är lika viktig, vilket leder till detta

-Du jämför alltså judeutrotningen med att inte ha några problem med homosexuella, eller har jag missuppfattat det då?

Det hade jag missuppfattat, det var mer principen. Lustig jämförelse dock.

Ruben tycker också att man kan tala om för- och nackdelar med homosexualitet. Det fick mig att skratta, det är ju liksom inte ens en fråga.

Helena Karlsson har på Sobernet (IOGT-NTOs interna) skrivit om det speciella i att det hela framställs som någon hetsjakt på kristna. Den tesen drev Ruben också. Jag svarade naturligtvis det enda rätta, att religionen är ovidkommande. Det handlar om rätten att leva ett fritt och rikt liv utan att bli kränkt av andra. Han köpte det inte.


Han har citerat min absolut sista mening från ledaren nedan i sin ledare, alltså helt ryckt loss den ur sitt sammanhang. Han verkade dock inte tycka att det var opassande på något sätt, jag poängterade att jag står för att homofobi inte är förenligt med våra grundsatser, och att jag önskar att vi inte hade homofobi någonstans. Men han undrade om jag ville fängsla Åke.


Ruben ville också prata mycket politik och kallade mig marxist och annat som om det vore det värsta i hela världen. Skillnaden på mig och Ruben är att det som står i hans gamla skrifter verkar ska gälla utan någon modernitet i det, medan politiken för mig följer med i sin tid och vad de gamla grundarna sade inte följs slaviskt. Dock ska politik och religion inte sammanblandas för det ena är demokratiskt och det är inte det andra.


Sammanfattningsvis är jag förvånad över Rubens enorma ilska och otrevlighet. Pratade med en kollega om samtalet vid borden, hon är aktiv i Pingstkyrkan och tog helt avstånd från Världen idag och från Åke Green. Det kändes skönt. Att de allra allra flesta kristna är helt sunda människor, precis som jag alltid vetat. Som har tagit till sig att om någon ska döma så är det Gud, inte dennes lakejer.

Inlägget skrivet skitsnabbt på lunchen så det kan vara lite otydligt på sina håll.


Världen idag

har ringt mig två gånger idag. Inte lämnat något meddelande. Jag har inte ringt upp. Tur det eftersom om man pratar med dom kanske de inte bara skriver en artikel utan även lägger upp det som ett klipp på sin hemsida, som de har gjort med en personal på IOGT-NTOs medlemsservice. Men vad mer begära av några som tror att man säger upp sig från en organisation. Det gör man väl från jobb. En organisation lämnar man. Eller går ur.

Det var väl nåt med Åke Green kan jag tänka. Jag är själv ganska nöjd med den här ledaren som publicerades i Söderhamnskuriren förra veckan (det här är den okorrade versionen):

Människovärdet alltid grundläggande


-Tydligen är homosexuella medlemmar mer värda än de kristna, sade Åke Green purket efter att ha blivit utesluten ur IOGT-NTO. Detta för att han åsikter helt enkelt inte rimmar med godtemplarnas, där alla människors lika värde är grundläggande.


Åke har på något sätt missat att det inte främst handlar om en nykterhetsorganisation som många tror, utan målet är värld där alla människor har lika rätt till frihet, personlig utveckling och lycka.


Hans uttalande gör det tydligt att han ställer olika grupper av människor emot varandra. Något som förekommer skrämmande ofta. Det är ett ständigt vi och dom tänk. Det är vi svenskar och de där invandrarna. Det är vi som minsann tar han om oss själva och dom där som går på bidrag. Och så det här med dom där bögarna.


Bögar och flator som verkar skrämma livet ur folk. Äktenskapsdiskussionen har fått kristdemokrater att säga att de är beredda att spräcka regeringssamarbetet om de inte får som de vill. Ord som onaturligt och de kan inte få barn på vanlig väg och det där unkna ni känner igen, bara sprutar ur fördomsfulla människor. Män och kvinnor som passerat barnalstrande ålder verkar få ingå äktenskap utan att det är något hinder, så även par som inte har möjlighet att skaffa barn på grund av fertilitetsproblem. Jag har inte hört en kristdemokrat och knappt någon annan heller vända sig mot provrörsbefruktning fastän det torde vara ett grovt påhopp på den normala naturen.


Jag vill lägga mig ner och sparka och skrika för att det tar så lång tid för folk att komma förbi sina rädslor. Okej att mina elever ibland ställer fördomsfulla frågor om homosexuella för de har aldrig träffat någon. När jag var fjorton trodde jag inte att jag hade det heller. När man är fjorton har inte så många av ens vänner vågat komma ut ännu.


Men män som Åke, som passerat pensionsåldern borde ha stött på en och annan homosexuell i sina dagar. Hur beter sig Åke då? Säger han bögjävel lika spontant som en trångsynt femtonåring?


Åke verkar inte på något sätt kunna förstå grunden till varför han inte längre kan vara med i en människorättsorganisation som IOGT-NTO. Han förstår inte att IOGT-NTO, bland många andra, är en organisation som bygger på en ideologi. Till skillnad från kyrkan som bygger på religion. I religion kan man tolka budskapet lite utifrån egna intressen, antingen fäster man sig vid texter som styrker ens egna skiträdda inställning till bögar eller så ser man kärleksbudskapet som överskuggande. IOGT-NTO är en modern organisation som inte behöver någon utnämnd tolkare av moderna texter.


Det handlar inte om att kristna medlemmar är mindre värda än de som är homosexuella. Det handlar om att alla, oavsett sexuell läggning, ska känna sig välkomna till IOGT-NTO för att kunna kämpa för alla människors rätt till lycka. Då kan där inte finnas surgubbar som talar om människor som cancersvulster på samhällskroppen.


Jag önskar att vi slapp Åke Greenar i resten av samhället också.


Längtar till ikväll

Jag längtar sällan efter saker, för det inte finns så mkt att längta till, alternativt att jag alltid gör så mycket bra saker.

Men jag längtar efter att se Klass 9A ikväll.

Inget gott tecken

Det är inte helt okej att jag ofta får huvudvärk av att vara på ak-styrelsemöte.
Nu är jag skittrött.
Låg uppe elva-ett och läste hela Familjegraven, som är fortsättningen på Grabben...
Sen vred jag mig och tänkte på en himla massa saker och det känns som att jag inte har sovit alls.

Å andra sidan så gjorde jag i halvslummern upp med en person. En som är ihop med (och som jag inte känner) en kille jag varit ihop med förut, och i drömmen var hon helt svartsjuk och konstig på mig. Fastän jag inte hade några alls konstiga avsikter, men hon var liten och inskränkt. Fram tills morgonkvisten då hon förstod att jag inte på minsta vis aspirerade på hennes liv.  Vad sjukt. Jag tar inget ansvar för sånt, annat än att det blir en trött jobbdag.

Grått Gävle

Det finns dagar som kan vara riktigt fula. Halvsmält snö med avgaser på, bara grått, fula människor och tjocka fula vinterkläder (jag är inte oskyldig). Allt är bara trist trist.
Eftersom Söderhamn var lika så gör det inget att åka därifrån.

Igår var jag och hälsade på Jessica och hennes pojkar. Väldigt charmiga killar det där. Intorkat slem på byxorna när jag åkte därifrån.

Igår gjorde mamma pizza och Linus kom också över. Tittade på Grabben i graven bredvid (fast jag orkade inte hela utan lade mig halv tolv och sov som en stock nästan tolv timmar) och åt glass. Mycket trevligt.

Det är en bra film. Första gången jag såg den rös jag av en mix av skratt och äckel, då den bondgården är snarlik så som det såg ut i Norrala när jag och mamma flyttade dit när jag var liten. Samma känsla av gammalt. Lika kyl och frys. Exakt likadana glasdörrar, absurt igår när TVn står bredvid dörrarna så det blir både i rutan och IRL.

Det som är bra är också skildringen av olika människortyper och hur svårt det kan vara för olika grupper att vidga sina vyer och se annat. Alla tycker ju att man själv lever på det sätt som är bäst. Jag som upplevt  båda världarna kan säga att det är skönare stämning på landet, men gränserna för vad man får och inte får är snävare. Fler på -landet-människor som bott där alltid har färre aspekter på saker och ting än många som bor på större ställen.

På landet orkar man med att gnälla mer och fundera över varför andra gör som de gör. I stan skiter man i det. I alla fall större städer. På landet är man mer genuint intresserad av vad andra gör.

För- och nackdelar. Men jag tycker det är skitjobbigt med inskränkta människor, det tycker jag. Som själva sitter på den enda sanningen.

Idag har Sara och jag varit hos mormor innan hon släppte mig vid tåget.  Snart ska ajg träffa Segio och äta sushi med honom.

Ikväll ska jag skriva ledare och plugga.

Romantiiiiik

Musiiiiiik
Romantiiiik
Lugna favoriter (inte jag som rattat in kanalen från början)
Charles and Eddie
Would I lie to you

Jag sjunger så högt jag kan när jag kör bil.

Jobbig natt

Halv fyra lade vi oss, jag och Sara. Vi har producerat massor av snygga sidor. Har ändå sovit lite dåligt och konstigt. Vaknade av mig själv redan halv tio. Gick upp en timme senare. Nu har jag duschat och ska iväg på möte om timme.

Sara och jag scrappar

Vi kom igång strax efter klockan åtta och än ska vi inte sluta.
Sara scrappar i litet format och jag gör stora som vanligt.
Håller nu på med en sida om kongressen till mitt årsalbum.
Roligt är det.

Klarar nog att hålla mig uppe ett tag eftersom jag sov halv fyra till halv sex. Som en liten flodhäst i sängen. Skönt.

I love the helg

Ska snart mixa en smoothie. Senare ska Sara komma. Det är också kul.
Ligger fortfarande ganska bra till på jobbet.

Braveisar

De som cyklar i världens moddigaste väglag, är de modiga eller dumma? kan inte bestämma mig. Mötte ganska många av dom på min timmespromenad jag tog efter jobbet. Nu är jag hungrig som en varg och vill att Markus kommer snart så vi kan äta! Risgrynsgröt får vi idag.

Idag hade jag glömt att niorna skulle skriva nationella prov och att de därför inte skulle ha någon matte. Jösses vad jag hann saker. I princip kunde jag bocka av saker som jag inte ens skrivit upp, då ligger man bra till! Det värsta är att det kan vända snabbare än du anar.

Såg på Uppdrag granskning igår. Älskade när de talade om programmet om nian som börjar på tisdag. Och lärarna presenteras som coola superhjältar i stil med rymdfarare. Äntligen lite välförtjänt uppmärksamhet till världens bästa och tuffaste yrke.

En till

Nu så...  ytterligare en glödlampa har blivit energilampa.

Jag har blivit antagen till kommunens rektorsutbildning. Vilken ära. Börjar om mindre än två veckor.

Det finns bättre

Ibland när man har haft en lektion så tänker man:
Tur att jag vet att det kan vara bättre än så här.

Hurra!

Idag fick jag leverera skvaller till Sergio som gjorde att han nästan dånade. Det var kul, det är liksom inte varje dag det händer.

Jag har också gjort en bra sak. En organisation jag tidigare inte haft uppdrag i har tillfrågat mig om en grej. Men idag tackade jag nej, jag har inte tiden att göra det tillräckligt bra. När jag förklarade förstod han och sade att det var ett moget beslut, men innan sade han
-Men... vad har du så mycket att göra?

Bara för att jag är tjej som inte passerat trettio utan familj betyder det inte att jag har lediga kvällar. Men det var ändå en bra grej, att jag fick frågan, att han var snäll och att jag lärt mig säga nej.

Djurens Rätt

Någon elev har tapetserat skolan med affischer från djurrättsorganisationen.
Vad härligt!


Inte så trött

Gick upp halv sju och tog tåget till Gävle.
Är på jobbet nu och får massor gjort.


Kungligheter på TV

Av nåt skäl kollar jag på det nu när vi har datatid.
Maddes besök i Gävle har skildrats vackert, mer Gävle i TV. Jag är stolt över att bo i denna vackra stad. Det är nästan så jag längtar hem lite.

I mina dialogrutor på msn står det bredvid bilden på mig "Hon äter män!.
Vad menar de egentligen?
Jag är väldigt sparsam med sånt.

Long time no see

Idag har jag verkligen lyckats träffa några som jag skulle vilja se oftare. Dels min kompis Daniel från gymnasiet. Dels Åsa Hagelstedt. Och jag tycker så mycket om dom båda två!

Ätit ärtsoppa. Det rimmar på fjärtsoppa.

Ut på äventyr

Sitter ensam i Markus lägenhet och äter frulle.
Kollar lite på byggjobbarna som är på taket utanför.
Om två timmar ska jag träffa Daniel på stan. Det längtar jag till!


Stiltje i huvudet

Ikväll var det den svåraste gången hittills att klämma ur sig en ledare.
Men nu är det klart.
Skönt.

Har inte gjort särskilt mycket av värde idag. Snackat en massa om Japan.

Bittrat

Igår läste jag ut den fantastiska boken Bitterfittan.
Ni måste läsa den, alla tjejer och helst alla killar. Kanske främst killar.
Det värsta med mig är att jag alltid blir så arg och uppjagad.
Var på SOUK idag och på Top Man ligger Slitz-tidningarna utanför provrummen.
Pattar rätt upp i ansiktet.

Jag köpte två par jeans och fyra pocketar samt en guidebok över Tokyo.

SnyggAnton

image363

Fredag

Jobbade som besatt de timmar jag jobbade idag. Är ganska nöjd.
Tyvärr är gårdagens fina väder nåt grått idag. Tråk.

Nu stundar tre sovisar! Tack högre makter!

RSS 2.0