Mitt sätt att säga Gott nytt år!

Hur glad är jag inte för att jag kan sitta hemma hos mamma, lagom juldäst utan att höra en endaste granat explodera? Hur glad är jag inte för att det är varmt, min familj skrattar i bakgrunden och jag överhuvudtaget behärskar bokstäverna? Tjej och allt som jag är. På många håll i världen skulle jag behandlas som en utbytbar produkt. Även i vårt eget land är kvinnor inlåsta i lägenheter, tvingade till sexhandel som någon annan tjänar pengarna på. Företrädelsevis en så kallad man.


Jag har långt mycket mer att vara glad för än vad jag har problem. Pinsamma problem som en bonusbilring, en förstående flytt där jag måste bära saker någon timme och en uppsats jag måste skriva. Det känns lindrigt mot den skit runt om i världen som andra tvingas utstå.Ibland skäms jag om jag klagar. Under julen känns det extra mycket så.

Julen är en tid för mig då jag träder tillbaka, där mejl och mobil inte längre spelar huvudroller i kontakten med omvärlden. Jag sitter mest i ett soffhörn, sträcker mig lojt efter knäcken och försöker lära mig vilket smeknamn på folket i hembyn som hör till vem, det kan ha dykt upp några sedan sist. Vi byter snuskigt många julklappar, så många att min syster i år blev lika överraskad av de paket hon gav bort som av dem hon fick. Inte ett enda intetsägande möte på över en vecka. Det gör till och med mig snudd på religiös och det kan ju vara lämplig i dessa tider. Hela året längtar jag efter den här veckan när jag kan låta chokladdimman ta mig och intet behöver presteras.


Just tacksamheten över att inget saknas mig gör bilden av världen som orättvis extra tydlig. När det inte finns en endaste människa på orden jag skulle vilja byta plats med. Människor som inte vet var deras barn finns, barn som är sjuka i AIDS, ungdomar som drömmer om att få gå i skolan. Detta vansinne att några ska ha så mycket och andra nästan inget.

Då julen följs av ett nytt år där tanken förflyttas framåt stärks kontrasterna. Jag mår illa av att läsa om folks funderingar kring nyårslöften om att inte äta choklad, inte dricka en latte dagligen och börja träna. Var är de stora tankarna, var är visionerna för världen och funderingarna på vilken del varje priviligerad person kan ha i förbättringsarbetet?

Ska pengarna för den sparade latten gå till att köpa en get till kvinnan vars liv skulle kunna ta en ny vändning? Ska den insparade chokladen betala vaccineringar mot malaria? Förmodligen handlar det inte om det, utan om att få snyggare hy och samtidigt spara ihop till någon charter som i sin tur saboterar miljön.


Jag blir stundtals så ledsen på mina medmänniskor när tanken inte sträcker sig längre än till dem själva och de sina. Världen är stor, men inte större än att alla människor ryms på Öland. Alla människor firar inte jul, men jag unnar var och en den sköna julron i kroppen.. I flyktinglägren där spädbarnet just dött blir det inte mycket sämre. Vi är många i Sverige som inte skulle kunna ha det bättre. Under nästa år är det vår förbannade medmänniskoplikt att verka för att fler får det bättre.

Ledare i Kuriren 30/12 2008.

Mejl igår:

Hej Elin!
Tack för din ledare "Julen borde få oss att tänka lite större" i Söderhamns-Kuriren 30/12 2008!
Jag läser alltid dina texter med stort intesse, på grund av alltid lika angelägna budskap. De ger mig tankeställare, som ibland blir en smäll i magen eller om det är i hjärnan eller i hjärtat eller någon annanstans - strunt samma. :-) Dina reflektioner berör. Du har också en förmåga att hitta rätt nyans av ord och formuleringar, vilket skapar en välskriven helhet som är en njutning att få ta del av. Stort tack!
Med vänlig hälsning och önskan om ett givande nytt år 2009
xxx


Förgylla dagen?

Vad kan vara ett bättre sätt att slappna av från allt praktiskt än att gå och de uppföljaren till "Vi hade i alla fall tur med vädret". Den första är ju en älskling som rullat i videon hemma många gånger. Fast på bandet är slutet överspelat av Bodyguard. För övrigt har jag kört han som spelar pappan i karusell på Gröna Lund när det begav sig. Som kuriosa.

Jag har inte förväntingar alls, och det är hela poängen. Jag ska bara sitta där och NJUTA av popcorn och inte lägga en tanke på vilka glasburkar i kylen som är värda att spara. Dessutom är uppsatsen inskickad... Hurra hurra!

Crash boom bang

Jag vet inte hur gamla Roxette stavade sin låt, men anyway.
Det här med raketer och skit.

Jag tycker att inte privatpersoner ska få hålla på med sådant alls.  Bara yrkesmän med licens. Bara!

Det är ingen lek att flytta

Det kommer att bli över 20 kartonger. Stora kartonger. Kläder får vara i säckar. Och ja, jag har slängt saker. Till exempel har jag sparat alla nummer av Accent sedan den kom ut i litet format. Alla. Nu åker dom. Tre årgångar av SOLO från början av 2000-talet. Bye bye. Komplett samling av Damernas Värld 2006 detsamma. Klenoder liksom.

Jag är väldigt mycket mina saker. Man kan nog inte leva så. Har väldigt svårt att skiljas från saker, det vill säga lägga dom i högen som jag hoppas Röda Korset ska hämta. Särskilt när det är sådant jag fått i present av andra. Och det är ju ganska många saker när man tänker på det. Väldigt många. Men jag förstår att man inte kan ha hyr mycket saker som helst. Sista fattade beslutet av mig är att jag inte ska ta med alla blomkurkor som det just nu inte finns någon blomma i. Det verkar inte normalt att behålla dom.


Men det är ångestframkallande.


Och grädden på moset, uppsatsen. Satt med den en timme igår kväll. Nu ska jag skriva ut senaste varianten och kontrollera skit som rubriker, sidnummer och innehållsförteckning. Det är härliga grejer en nyårsafton det.


Tröttsamt

Att flytta är mycket tröttsamt. Ur flera perspektiv.
Främst för att jag tydligen har mest saker i hela universum.

Vilket helvete.


Ledare från dagen innan julafton

"Jag minns att jag hade ont i magen mest hela tiden och att jag på jullovets första dag bara ville sova och sova, så att det skulle vara över när jag vaknade igen". Orden är författaren Hillevi Wahls, när hon talar med tidningen Accent om hur julfirandet kan kännas i en familj med alkoholmissbruk. En annan kille som föredragit att vara anonym berättar på samma tema "Så jag lämnades ensam eller med min pappa, som tog hem sina polare. De brukade gapa och skrika och spela hög musik. Då låste jag in mig på toaletten".


Julen är den högtid då vi förväntas prestera maximalt i lycka och lugn och ro. Det är inga problem när förutsättningar som lugn, god mat och trevlig samvaro finns. I september i år rapporterade Statens Folkhälsoinstitut att cirka 20 procent av våra barn växer upp i en familj där den ena eller båda föräldrarna dricker för mycket alkohol. Det betyder i praktiken 4-5 barn i varje skolklass. Där saknas många gånger förutsättningarna för en fröjdefull jul.


Det är mycket höga siffror och borde ge varje vuxen en klump i magen. Som lärare ser man innan lov när avslutningen ska vara en glad tillställning att blicken hos några är långt borta. Där väntar en längre period utan den stabilitet, trygghet och kanske den mat som skolan erbjuder. Hemma finns ingen vuxen att luta sig emot. Tvärtom lutar sig de vuxna mot barnen och de får ansvaret för att ta hand om småsyskon och praktiskt hemarbete.


Det som kallas riskfyllt alkoholmissbruk är individuellt och därför svårt att ange exakta gränser. Enligt Folkhälsoinstitutet är allt berusningsdrickande det vill säga för män mer än motsvarande 6 dl vin eller för kvinnor 3,2 dl vin eller mer vid samma tillfälle en medicinsk risk. För mig är det allvarligt att människor väljer ett skadligt drickande, men inte lika allvarligt som hur närvarande barn, andras och egnas, upplever det när vuxna är fulla.


Barnläkaren Jörn Delvert uttalade sig mycket elegant apropå vuxna, barn och alkohol genom att i en artikel i Söderhamnskuriren ställa sig frågan om hur mycket alkohol man vill att barnets barnvakter ska dricka. Svaret måste bli ett sunt ingenting från vilken förälder som helst. Därför är det märkligt att barnets båda föräldrar stundtals inte har några som helst problem med att själva dricka sig berusade och ha ansvar för både små och flera barn, trots vetskapen om att vad som helst kan hända med barn, när som helst.


I veckan kom också en rapport från TT om att barnfylleriet accelererat.  Under föregående år vårdades 507 barn mellan 0-14 år för alkoholintag på sjukhus. Om föräldrarnas drycksvanor är omfångsrika sätter det en standard för barnen. Lulliga föräldrar har svårt med tillsynen av barnen och spriten som finns hemma. Föräldrar som dricker mycket på helgerna har annat att göra än att sätta gränser för sina egna barn. Problemen fortplantas.


Jag är bergis på att kön inne på Systembolaget kommer att ringla som lång dagarna före jul. Tomten kommer i många hem att lukta aningen skapt. Den som tar emot paketet kommer inte att uppskattar detta.


Hemma i Gävle igen

Har lite lite småångest över detta med flytten. Eller mycket. Faktiskt. Tyvärr. Det är egentligen inte alls mycket som ska bäras. Faktiskt. Egentligen.
Men ändå. Jag ska också vara hård mot mig själv när det gäller att gallra ur saker till andra ändamål.
Idag ska jag och Björn lämna gammal elektronik samt köpa flyttkartonger.

För nu är jag ju hemma i Gävle igen. Gick smidigt eftersom jag fick åka bil med syrran och Stefan. Bra med alla saker man fått... en jordglob är ingen miniklapp.

Syskon är bra till mycket.


Markus gästbloggar



Min käre Markus ska nu få chansen att med egna ord rapportera från sin julvecka i Norrala:

Nu ska man egentligen börja med något klämkäckt citat...Men jag vet inte vilket jag ska använda mig av.
Låt mig beskriva julen med tre händelser.

Julafton: Hela släkten samlas hos mormor, jättetrevligt. Det var en incident som var speciell, nämligen att man applåderar när man får en julklapp. Kul. Men fick bara en vid det tillfället. Så applåderna var lätt räknade. (fick fina grejor sen, så man ska inte klaga).

Glassbilen: När man hör glassbilen då utspelar sig en pjäs av Lars Norén hos familjen Engman.
- Glassbilen kommer!
- JA JA JA JA (Alla skriker och gapar)
- Du får gå ut!  (alla till Bertil)
- NÄ! (Bertil svarar)
- Du får gå ut! (Alla igen till Bertil)
- Jag får alltid gå ut ju!!!  (svarar Bertil)
Mamman går ut, på vägen ut hörs ett intermezo - Köp dubbelnogat, Köp Vaniljglass etc
Mamman köper ett familjpaket med blandade grejer.

Orden: Man böjer orden på något konstigt vis här. Man lägger till :er på allt. Lovar blir lover, passar blr passer osv...
Ganska enkelt när man väl förstår det.

Men en mycket trevlig jul har det varit i alla fall

Körslaget -en analys

De två teamen som låg sämst till leddes båda av en kille i linne. Jag har alltid sagt att det är fult med killar i linne. Inga undantag. Inte går det bra för dem i körslaget heller.
Trots det var Snygg-Eriks kör min favvo.

Jag och trevlig ko


Den här kon är lite lurig och det har specialtillverkats en sprint till sommarens lösdriftsmjölknng Hon listade nämligen ut hur hon skulle öppna den som ingen annan någonsin klarat av.
Människor som säger att djur förstår inget, djur har inga känslor eller sånt... gör mig galen. En sådan människa kan inte ha haft någon kontakt med djur i hela sitt liv. Djur är inga massproducerade varelser. Vart och ett är en individ med sina särdrag.
Och inga borde födas upp enbart för att ätas. Eller för att bli päls på någon blåhårig kärring.

Monika spanar


Sara bakar cup cakes


Jag och Anton på julafton


Fullt av spännande

Det händer så sjukt mycket hela tiden så man hinner knappt med. (Ironi)
Snart ska jag och Markus åka in till staden för att promenera bland gamla hus i det fortsatt underbara vädret. Därefter fika med Cissi som är hemma från London. Efter det kanske göra eftermiddagsstöket i la´går´n.

Jag, Sara och Lina



Foto: Pierre Andersson

Ledsamt Söderhamn

Lina, jag och Markus åkte in till Söderhamn för att komplwettera julmaten. Det första som händer är att vi möter männen på väg till bussarna som ska ta dem till Brobergsmatchen i Sandviken. Ullie berättade igår att det skulle bli sex bussar. Hennes bror organiserar. Hur som helst är det otäckt vingliga män som skriker enstaviga ord. Välkommen till Söderhamn liksom!

Det blir inte bättre. Hemköp ser förjävligt ut, ursäkten att det byggs om finns inte. Godiset är utplockat, magasinen på hyllorna är de gamla numren.

Mannen efter mig i kassan är klart berusad men får ändå handla mer öl utan problem.

Det röks överallt där det är möjligt. Utbudet i affärerna är lamt eller så är de stängda. kanske därför folk har så fula kläder på sig. Vi åkte snabbt tillbaka till Norrala. Det bästa med den här kommunen är långtifrån centralorten. Pärlorna ligger utanför stan, helt klart. Där strålar de å andra sidan.


Once again

Självklart ytterligare en dag med den vackra snön och den strålande solen.
Min goda, lilla mamma fyller 48 år idag. Första gästerna har anlänt.
Markus borde väckas och jag har lovat Lina att föja med in till "stan".
Så slappt är det.
Snart är det dags att hugga in på den där uppsatsen...

Vänbesök

Nu inväntar jag tre av mina bästa vänner. VI har en julratdition att träffas på juldagen för att byta klappar. Ny tradition sedan förra året är att de ska vara egentillverkade.

Sara lägger frosting på cup cakes. Det ser lovande ut.

Gnistrande snö, strålande sol

Laddat med julgröt (det heter inte tomtegröt för fan) hos Landströms så nu ska vi ut i världen på promenad.

Snö på jul

VI har i alla fall snö på jul.

B

Nu ska jag vara helt ärlig och några blir säkert ledsna.
Men jag tycker det är beigt att skicka julhälsningar elektroniskt.
Hade en bunt i mejlen idag.

Jag förstår att det är bra för mijlön men det är inte rackarns kul!
Men jag ska tänka så, att man väljer det för miljöns skull.
Inte för att man är lat eller snål eller sent ute som är mina
första tankar.

Disneygran

I år har vi en riktigt fet disneygran. Att Sara köpt polkagrisar att hänga i den gör den inte sämre.
VI klär alltid granen dagen innan julafton. Vi gör förresten nästan alltid på precis samma sätt med saker.

Tjuvöppnat

I morse tjuvöppnade jag och M några paket vi fick av hans mamma. Det var bra paket!
Nu har jag haft hårmoussen Too sexy i håret, så det blir farligt att gå på stan en sväng.

LO och alkoholpresenterna

Förra året gav LO sina anställda en karaff för vin. I år fick de fyra vinglas. Nästa år kommer de att få alkoholism i julklapp.

Ordbehandlingsshit

Jag har nu ägnat eftermiddagen åt (förutom träning) att förbättra min uppsats efter Gunillas gedigna respons. Och det som stör mig allra allra mest är detta med tekniken. Jag klarar för fan inte av varken sidnumrering från där jag vill eller automatisk innehållsförteckning. Det är så B. De som hanterar det lär spara många timmar till förmån för innehållet... Nu skriver jag ut lite artiklar om Folkpartiet. Bara för uppsatsen. Jag har också citerat ut Min Väg, mina val. Det gäller att passa på.

Skön duns

Det är roligt att bli upplyft av massa julkort som ramlar in när jag i övrigt gör tråkigheter.
Som att skriva ett dokument om vilka av mina jobbtimmar som ska faktureras annan förvaltning.

Vi älskar läppglans


Så här glad kan man vara när man får hålla i sin mosters läppglans. Så här sur kan man bli om brorsan tar det...

Som tur var hade jag (så klart)  två burkar så de kunde ha varsin. Killarna har god smak.


Solbak

Det är soligt som katten ute, och här är det ju snö med.
Men jag är inne och bakar. En liten stund till.
Kolakakor och matbröd.

Tre-Ett

Tre sorters kakor och ett bränt finger.

Något stel lekamen

Efter idrottandet igår är det smärtsamt att vakna upp. Jag var fullt förberedd och redo inför uppgiften. Ändå känner man sig väldigt gammal när allt gör ont. TIll råga på allt hade jag legat konstigt med en hand så den var död vid uppvaknandet.

Men jag är ändå glad!

Softisch

Jag är nu glad på mig själv igen. Sedan jag skrev här sist har jag slitit i mitt anletes. Och nu har jag skickat iväg en geografiuppsats för respons till min handledare. Jag är inte stolt, mer på gränsen till att skämmas. Men jag har gjort det. Det var mitt mål med kvällen.

Jag förstår inte varför folk är ute med sina vänner sådana här dagar när man lika gärna kan sitta på två madrasser och skriva härlig uppsats. Mitt liv är mitt öde.


Nu ska jag käka lite ost och titta på Kim Nowakfilmen. Boken var bra, förmodligen är filmen sämre. Jag tänker att jag kanske tom har sett filmen utan att komma ihåg det. Återstår att se.


Måste också hitta på nåt bra att göra framför filmen. Svårt nu utan uppsats och färdigpysslade julklappar.

Förresten är Markus snart i Sverige igen. För gott.


Skapligt nöjd


Jag vet att det INTE betyder otur eller något annat fånigt att visa paket innan jul.

Ikväll har jag tillverkat de här snygga presentpåsarna till mina vänner.
Första gången jag gjorde påsar, blev rätt bra.
Om innehållet kan jag bara säga en sak, det är också bra.


Striden tas alltid på allvar



Detta är en detaljstudie av mitt högra knä.
Idag har vi utmanat eleverna i olik aidrotter.
Tjejerna i 7D tog vi med 3-0. Jag gjorde två av målen.
Tjejerna i 8? tog med med 4-2 i basket. Jag gjorde två poäng.
 Vi vann också volleybollmixen mot 9c. Jag gjorde inte poäng men jag missade inga servar.
Det betyder att idag har jag varit lite av en hjälte.
Men det var så grisjobbigt så ni anar inte.

Love Elias

-Jag fatter inte hur nånting kan växa här ja e.

Åh vad jag längtar hem. Han är en bra ambassadör för det han själv kallar "Mellansverige".

Duktig klass!

Idag har jag och klassen städat en massa på eftermiddagen. De var nästan sjukt duktiga och i princip lyser korridoren nu.

Jag har nu ätit risgrynsgröt till middag och ska småpyssla lite innan jag glider över på norra föreningens julmöte. Det är ju ändå cirka 20 meter bort. Älskar möten i min kvarterslokal.

Fånbonden förlovar sig

Har de känt varandra typ tre veckor?

Jag tror inte på det där.

Klippet



Jag ser lite sliten ut, det är korrekt. Det är jag också.
Jag skulle vilja kräkas över uppsatsen jag skriver nu.
Det är så  så trist.

Julstress?

Så här tänker jag när folk klagar på än det ena, än det andra med julen: Du har väl planerat dåligt!

Om man vet vad man vill ha ut av sin jul, är det bara att planera. Easy as that.

Döm mig inte

Lina säger:

och det står, att man inte får döma och peka ut den som väljer att inte dricka alkohol, hahahaha!!! kul va?

Min syster Lina som läser till kökschef i Grythyttan ska ha tenta om alkoholhantering. Det stod inget om huruvida det är okej att döma de "normala" som drogar sig på krogen. De som borde läxas upp. Sjukt. Jag får glädja mig med att det inte är tillåtet att sätta på mig en särskilt gul tratthatt på krogen för att markera att jag är vid mina sinnens fulla.


Friggebo säger

I Svar direkt nu, om finanskrisen:

-Det är ju inte normaltillståndet i en marknadsekonomi.

Jaså inte Birgit, det här är ju en naturlig del av den. Men visst, eftersom du är förespråkare vill du ju låtsas som att det här är en liten detalj. Att den så kallade börsen sjunker till hälften och människors resurser och jobb trollas bort. För att några i en helt annan del av världen ville fylla sina feta plånkor.

Maud Olofsson fick frågor också och hon kunde verkligen inte svara på hur folk ska överleva om man blir arbetslös och har gått ut a-kassan (borgarna gjorde den lite dyrare om ni minns). Lite tyckte hon att man kunde skylla sig själv då. Men KG var hård mot henne och bara konstaterade att hon inte ville svara på frågan. Hon bara sade- De ska i jobb!

Känsliga läsare varnas, otäcka bilder



Det här är min visdomstand som tidigare suttit i vänster överkäke. Trogna läsare vet att utdragning pga karies varit aktuellt ett tag. Alltså... jag var skitorolig innan. Kunde man vara orolig efteråt skulle jag vara det med. Jag har inget record av besök hos diverse sjukvårdare med ingrepp här och där. Jag har till exempel aldrig sytt. Inte konstigt då att jag var knäckt över detta.
Berättar direkt att jag är skiträdd och att de måste förklara allt de ska göra. Världens bästa sköterska och tandläkare. Är glad att de var kvinnor, lättare att relatera till det. Lägger mig och får tre olika bedövningsstick som alla var högst smärtfria. Sedan börjar ruckandet. Utifrån röntgenbild hade de sagt att det här ska gå så enkelt så. Men under ruckandet så visar det sig att mina rötter var väldigt lustigt formade och riktade åt olika håll. Tydligen väldigt ovanligt för det hade de aldrig sett för. Så Kajsa fick rucka lite extra. Jag spände mig så mycket att jag kommer att ha träningsvärk i axlarna imorgon. När jag fick resa mig och gå skakade mina händer. Stackars lilla, modiga mig!

Nu är jag glad och stolt över kvällens händelse.


Tanden

Om en timme ligger jag i den där stolen. Jag lider redan. Hemsk värld. Återkommer (eventuellt, om livet är i behåll) med rapport.

Igår berättade Peter om när det tog två timmar och sju sprutor för honom att dra ut en tand. Anna har idag berättat om när det gick mycket snabbare och lättare än så för henne. Jag hoppas på tjejsättet...

Pensionsspara

Jag har nu träffat kvinnan som utsett sig själv till min bankman (bankkvinna). Vi har pratat en himla massa om pengar på ett bra sätt och nu vet jag lite mer om pensionssparandet än innan. Hon fick mig inte att placera om något till bankens eget sparande av det som arbetsgivare/Stat spar åt mig, men däremot att starta privat sparande. Det var lite meningen, så det känns bra att det är gjort.

Jag frågade också efter etiska fonder. Hon sade att det inte var så vanligt. Ni som sparar i alkohol, porr och skit. Fy vad oansvarigt!

Vill du ha kontakt?

I så fall är det säkraste att messa ditt nummer till mig, för att... det har varit en incident, men jag brinner naturligtvis av längtan efter att ha dig under kontakter.

Gört nu!

Min kompis!

I nära två veckor har min mobil varit på rehab. Nu har jag fått sms om att jag kan hämta den igen. Det känns så skönt. Den jag har använt nu känner jag mig lite handikappad med. Typ kan inte ta emot mms. Värdelöst. När till och med min mamma skickar bilder från ett übervackert Närby. Trist.

Julstämning

Jag lyssnar på Gävle Symfoniorkester och gör julklappsetiketter. Mycket glitter!

Kommunfullmäktige ikväll

Orsakar också en frustration. Utan att nämna några namn är det sanslöst hur otroligt otrevliga vissa oppositionspolitiker är. En hånflinar alltid innan han sätter sig efter att ha varit uppe och sagt inte alltid genomtänka saker. En annan lyssnar aldrig och gör inget annat än framhäver sig själv och har ingen som helst känsla för hur hans framträdanden uppfattas.

Frustration

Jag är väldigt efter på datafronten. Just ikväll har jag känt en längtan efter att hacka sönder de två jag har hemma för tillfället i mindre bitar än vad atomer är. Missionen är att försöka skicka bilder och text till syster Jessica för att hon ska lägga ut lite av alla mina Hello Kitty-saker på Tradera. Väldigt modernt.

Helgen i glammiga bilder



Sara visar flaskan till barndrycken Kidibul. Mer sånt.



Vacker karusell på julmarknad. Inget man vill ha hemma men ändå.



God god god tomte från Leonidas.

Skäms

Naturligtvis skäms jag över att jag knappt bloggat nåt. Eller jag har ju inte det. Jag har varit i Bryssel igen. Denna top of the top av EU-stad. Fast nu tittade jag inte ett skit på något parlament och blundade vid åsynen av en EU-flagga.

Jag tycker annars att har man en blogg ska det skrivas minst en gång om dagen. Jag hade ju mer en en veckas semaster igår så någon hejd får det ju vara. I blame it on vila.


Landets bästa julklapp


Senap, saffran

Varför säljer Apoteket sådant?
Är det någon historik om någon mytisk nyttighet?
Och så har de fortsatt för att det ses som charmigt?

Julmat/julbord/julfika

Detta, om man får äta julbord av något slag eller inte på sin arbetsgivares bekostnad, verkar vara grymt känsligt. Hela svenska folket verkar springa runt i en masspsykos av avundsjuka kring detta och det är läskigt känsligt. Tidningarna skriver helsidor om fenomenet. Det suras om det blir förändringar, särskilt positiva för någon annan. Det är nästan värre än om det blir sämre för en själv.

Men ärligt talat. Hur kul är det att käka julbord? Hur fräscht? Och om man får välja, väljer man då att äta ute med sina kollegor eller med sina vänner? Lätt det senaste även om vän/kollega flyter ihop ibland.

Löjligt att värdera sitt jobb utifrån vad man får för julmat (eller hemska tanke... ingen julmat, obs! ironi). Förra året åt vi jultallrik på min nämnd. I år hade vi bestämt lussebulle. Och detta får jag svara på frågor om, det krävs större motiveringar för detta än för omhändertagande av barn.

Vi pratar inte om svältande människor. Vi pratar om sunda svenskar som inte borde överväga att byta jobb för att de inte får äta likdelar tillredda på olika sätt på arbetgivarens konto. Pinigt!


Ski or die

På allvar skickar någon mig en inbjudan till detta på facebook. Det är sjukt. Jag måste sända ut helt fel vibbar.

Another heldag

8.30-11.20  Individutskottet
12-13           Gruppmöte
13.15-16     Socialnämnd
16-17           Fika på stan med bok
17.30-20     AK-möte, fullmäktigegruppen
20-22          Äta ute
22-->           Betygsättning, det sista.

Halleluja

Måste jag ens kommentera?


Från gavle.se for your information

Gävle får inte fortsätta kandidera om att bli Europeisk kulturhuvudstad år 2014. Det beslutade juryn efter städernas presentationer under tisdagen den 9 december. Det blev istället Lund och Umeå som får fortsätta kandidera fram till hösten 2009 när kulturhuvudstaden ska utses.

Ansökningarna har granskats av en jury som består av tretton ledamöter, varav sju har nominerats av EU:s institutioner och sex av Kulturrådet i samråd med Riksantikvarieämbetet.


Det betyder att min layout nu är lite gammeldags. Vi får se när Anna har tid. Tills dess står vi ut hur bra som helst.


Bästa lunchen

Lätt risgrynsgröt. Lätt!

hardworkingevening

Jag har gjort massor av olika skrivelser till jobbet, många med betygsanknytning. Sedan har jag suttit och läst handlingar inför socialnämnden på onsdag. Har ganska mycket kvar.

Fick SMS från biblioteket idag om att mina beställda böcker (old school läroplaner, 62, 69 och 80) har kommit. Ska hämta dem imorgon efter att jag varit på GG och skrivit på mitt kontrakt. Sedan är det alltså fritt fram att gå loss på geografiuppsatsen. Värdelöst ska ni veta att den ligger över jul samtidigt som man planerar flytt.

Jag är skitkass på att förhålla mig till olika projekt, som flytt. I min värld är det en stor, tung och jobbig grej.

Min kollega T är rolig. Idag när vi åt kollade han på min ketchupflaska som var hårt täckt av namnlappar med mitt namn (ja, lärare gillar att "låna" andras ketchup) och undrade om det var en förberedelse inför sambolivet. Ha! Om man vet vilket skräckblandad förtjusning jag har inför det förstår man också precis hur roligt sagt det var.

Nu ska jag lägga mig och läsa om gamla dagars stockholmsmisär. Det älskar jag, för det ger underbara perspektiv på vår så kallade kris.


Betygsätter

Det är sådana tider nu.

Varit på föredrag om Gävles internationella arbete samt också julmiddag med KS.

Utan soffa

Daniel har varit här i helgen och hämtat min soffa. Det fick han. Det betyder att fram till flytten får jag nu istället använda två madrasser med en filt på. Det uthärdar jag. Är så glad att soffan fick komma till någon som tycker om den.

Naglar

Jag är väldigt känslig för att ha ojämnheter på naglarna. Får jag det kan jag inte koncentrera mig på något annat. Ofta slutar det med att jag pillar bort allt som går av nageln för det är omöjligt att riva bort den jämnt. Det är en svaghet.

En gång när vi satt i ring med en relationskonsult med UNFs FS fick jag en ojämnhet och behövde fila lite diskret. Vilket hallaballo det blev då.

Glitter

Nu är det glitter överallt.

Nichts

Nästan inget har jag gjort hittills idag och det är okej eftersom det är en lördag. Duschat, läst ganska mycket i en bok, skrivit adresser på kuvert, pratat med Sara i telefon. Nu börjar det bli hög tid att väcka Markus.

Hannah Graaf

I Aftonbladets bilaga har hon en sida som heter Hannahs hjärtflimmer. Där har hon en amour-o-meter bland annat. Men den stora frågan är den lilla poetiska hörnan där hon varje vecka klämmer in vers med rim.

Kakelfirman stal våra pengar, har inte råd med nya sängar.
Hoppas ni sover gott, era as,
måtte era liv verkligen gå i kras.
Ni är dom vidrigaste jag mött,
hoppas Tingsrätten ser rött.

Det ger liksom en utmärkt bild av Hannahs liv. Och ger en stark påminnelse om att dikter på rim är enbart för somliga. Jag hör inte till de som kan hantera det. Inte Hannah heller. Men hon får betalt för det ändå. Orättvist.

Julkorten

Nu är jag igång och vad kan jag säga?
Jag blir inte lika nöjd som förra året. Det kändes bra i fantasin men sen...
Det blir vad det blir.
Det är julkort, inte hela världen.

Pudersnö

Det är Gävle idag.

Glad

Ikväll har jag haft den stora förmånen att äta middag med Kalle Larsson på Brända Bocken.

En del av Gävle, Rådhuset


Ålder

Efter 30 har det ju hänt spännande saker även om jag mest tror att det är en slump. Jag tror jag har delgivit tidigare om detta med att kissa på nätterna, vakna tidigt av sig själv och en gång höll jag på ramla ur sängen. Nu vill jag också lägga till gikt i stortån, blod i näsan varje gång jag snyter mig samt ett jävla tjat från banken om att jag måste pensionsspara. Jag ska till och med få träffa en tant och prata om det.

Gulle den elev som the other day sade att jag var 20, helt spontant. Men jag vet ju varför, för att allt över 17 var helt diffust för mig tidigare. Jag minns att jag när jag var elva räknade hur långt det var tills jag skulle vara 17 och jättegammal. Nu är jag nästan det dubbla och kan konstatera att det finns saker man inte kan lära av andra. Som att det här med att bli äldre är som ett skämt. Man har ju stånkat ett antal ggr åt de äldre än en själv, mycket äldre, som envist hävdat att de känner sig som 25. Men nu börjar jag förstå själv. Men sådant kan man inte förstå av någon annans berättelse.

Att vara 17 var heller inte att vara vuxen, det lärde jag ju mig. 17 verkade då vara en idealålder. Det var inget särskilt alls. Ingen ålder tycker jag varit bättre eller sämre. Fast bra med att få rå sig själv är att man får äta vilken mat man vill, det dåliga är att man måste laga den själv.

Sötaste lille killen

Bob fick en ny matblandning som jag har köpt hos en moderat jag känner. Han är verkligen sin mattes hamster för han gick direkt på den största biten. Resten, att han grävde runt som en vilde i maten har han nog från sin mamma. Hoppas jag.

Skäms

Ibland när jag tittar på Bonde söker fru skäms jag så mycket att jag måste byta kanal lite.

Vidare har jag konstaterat att jag inte alls har så dålig koll på TV som jag ofta säger. Mitt sätt att bekanta sig med TVn är bara inte det jag förknippar med TV-tittande. Jag sitter alltså aldrig rakt upp och ner i TVn och enbart tittar på TV. Det är trist och tråkigt och slöseri med tid. Istället sysslar jag alltid med något annat samtidigt som TVn är på i bakgrunden. Men jag är ju så receptiv så jag lägger märke till saker i alla fall samtidigt som jag städar, vattnar blommor, rättar matteläxor eller whatever. Tränar man kollar man också på TV eftersom apparaterna är lägligt på plats. Så jag ser nog rätt mkt ändå.

Julkakor

Det är lite mitt ansvar att göra julkakor. Jag vet att jag ska göra kolakakor och flarn. Vad mer borde jag göra?

Här ska vi bo:


Lägenheten är 68 kvadratmeter liten och ligger på Brynäs. Fast inte långt bort.
Det kan nog bli bra det här.

Bandet

Jag har idag varit på löpbandet på SATS i 60 minuter. Peter Hasch har sagt att det kommer att ta livet av mig. Återstår att se.


Matlåda

Det är ibland dags att samla ihop alla som dräller på mitt skrivbord på jobbet. Jag önskar mitt jobb innebar mer glamour. En sådan sak skulle kunna vara att oftare äta roliga luncher. Bestämma lunchdejter. Det är utanför mitt område. Det är off arbetarklass så att säga.


Samtal bokat

Om man har bokat ett samtal med en förälder i bråda dagar blir man ganska ledsen när det inte går i lås, utan särskild anledning.

Det är ett av de sätt som föräldrar slösar bort lärares tid. Genom att inte dyka upp. De borde också, precis som vi vill att dersa barn ska, ha en almanacka.

Däremot har jag bokat klipptid .

Det här med lägenheten.

Jag får olika frågor om detta med lägenheten. Just nu är läget lite Don´t mention the war. Eller hur det stavas.
Men imorgon kan det vara en ljusning på gång, återkommer så fort jag vet.

Grejen är alltså att Markus tycker sig vara så kär i mig att det är mycket viktigt att vi bor ihop. Jag är lika kär men tycker inte det är lika viktigt. Men jag kan förstå grejen så därför är nu projektet att flytta ihop och bonusen, att sova ihop ofta och inte alltid behöva diska och dammsuga ser jag som okej konsekvenser.

Han har fått ett lämpligt jobb i Gävle och det ska nog bli så bra så. Det jag hoppas på nu är en söt, liten lägenhet på Brynäs med nära till min buss till jobbet. Då är det flytt efter nyår.

Jobb/politik



Så här ser det ut när jag sitter och bedömer elevarbeten som energikällor bland annat. Det gör jag ganska bra måste jag säga. Fast det är tråkigt, men några är väldigt, väldigt duktiga. Det är också lite annat och snart ska allt vägas samman till betygen. 90 procent av alla betyg är lätta att sätta. De sista tio ger en ångest.

Innan dess hade vi möte med styrelsen för arbetarekommunen och vi fick bland annat en berättelse från de som besökte det amerikanska valet. Efter det diskuterade vi metoder ganska mycket. En stor skillnad som jag känne rär att i USA verkar man vilja berätta vem man ska rösta på, drämmer upp ett plakat i trädgården. I nästa val ska jag ha en affisch på Carina Blanck på min balkong. I Sverige är man så snorigt bortskämda många gånger och låtsas som att politik inte angår en, fastän politik är allt. Inget händer av sig själv, de tär alltid någon som har bestämt. Jag tycker det är läskigt tråkigt att prata med någon som säger att man inte bryr sig om politik. Då bryr man sig inte om hur själva livet ter sig.

RSS 2.0