:: elin

Den ena saken
Jag kommer imorgon att ha onådig träningsvärk. Ridningen tidigare idag har nu toppats med en snabb genomkörning av de träningsredskap (minus bollen) som jag fick i röda paket. Alla sakerna var jobbiga och nu är jag lite skakig.

Den andra saken
Det är mycket välbehövligt, för i en knapp vecka nu har jag ätit ungefär fett och socker toppat mednågra mandariner och äpplen. Ytterst några. Det är inte helt okej att ha en diet av kakor, choklad och mormors knäck. Det vet alla. Jag försöker kompensera med att komma emellan med ett glas vatten då och då.

Jag är en complete katastrof.

Landströms har varit här på brunch, som vanligt på juldagen. Däst i soffan. Fast jag åt inte så himla mkt igår. Det beror på att man i Hälsingland inte tar hänsyn till veggiesar till julborden. Och så full blir man inte på potatis och robetssallad. Mammas knäck har varit bättre så jag tankade inte ens så mycket sån.

Nu kanske vi tar en promenix.

Igår ramlade det in sk. mass-sms i mobilen. Schulman betackade sig för sådana i Aftonbladet i fredags. Klokt. Skicka inte såna till mig, det är inte kul!

Underbare Magnus pratade en hel del om detta med hur vi uppfostar till jävla könsroller.
Det var så skönt så man får vara lite arg på det igen.

Syrran messde exempel på att det finns rosa kläder med I love mom på och blå om man gillar sin pappa.
Era förbannade idioter som köper sån crap!

Vill ni era barn så illa att ni uppfostrar dem till att få färre val i livet? Vet ni att om tjejer på förskolan tillfrågas om vad de vill ha för yrke svarar de en sak. Frågar man om och säger -Om du var kille, vad skulle du vilja bli då? DÅ SVARAR DE ANNORLUNDA.

Och så säger så många att vi inte har några problem. Tack Magnus.

OM OM OM (villkoret är att det börjar suga i livmodern, jag inte är sugen på att sova längre på morgonen och det finns en pappa som erbjuder sig att vara hemma MINST halva tiden samt aldrig någonsin dricka alkohol inför vårt barn) jag någonsin får barn ska jag sy egna kläder till dom av brokigt gardintyg.

Magnus B är på femman.
Han är love!

Jag älskar när folk säger sanningar, när han dissar folk hela tiden.

Snygg är han också.

Robyn på radion.
Jag älskar henne.

Har bytt till julgardiner. Väldigt långsamt.

Ett problem jag har är att om jag inte är akut döende har jag svårt att vila. Jag tänker på det nu. Låååångsamt.
Om jag har feber är det ungefär som att vara döende för mig. Jag blir som en helt annan person då.

Den svenska folkhälsopolitiken fokuserar på elva mål. Ett är att minska bruket av tobak. Delmålen är en tobaksfri livsstart från år 2014, en halvering till år 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa, en halvering till år 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest samt att ingen ska ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning.

I rapporten "Rökning - produktionsbortfall och sjukvårdskostnader" av Bolin och Lindgren slås fast att under 2001 beräknas runt 7 000 människor i Sverige ha avlidit av sin rökning. 1 200 personer förtidspensionerades på grund av skadeeffekter av rökning.  För sjukvården medförde rökningen 73 000 vårdtillfällen och 570 000 vårddagar i sluten sjukvård. Detta ger en kostnad för Sverige på ungefär 26 miljarder kronor.

Om man någon gång hamnar i statistiska diskussioner med rökare är det svårt för många av dem att hålla sig sakliga. En av de vanligaste kontringarna brukar vara att idrottsskador också kostar samhället en massa pengar. Det och flera andra exempel som rökare kan komma på är helt irrelevanta eftersom idrott allra mest ger hälsofördelar och ett av fotboll brutet ben knappast är att jämföra med lungor som inte fungerar.

Eller så får man veta att alkoholen kostar också. Och fetman. Och bilolyckorna. Inga är så bra som rökarna på att låtsas som att två fel gör ett rätt. OBS OBS! Syns tydligt i insändaren ovan!! Det är en tjock vägg av förnekelse. Och kanske gjorde det inget om rökarna bara var ett problem för sig själva. Så är det nu inte.

Barn föds med lägre födelsevikt än normalt eftersom deras mammor valt att inte avstå från tobak under graviditeten. De föds med ett nikotinberoende de inte själva valt. Varje dag ser jag vuxna om drar vagn på stan och samtidigt röker rätt in i vagnen. Jag trodde att rökning med barn i bil hörde till en svunnen tid. Icke. Föräldrar verkar fortfarande tro att en fem centimeters glipa i rutan räcker. Jag minns med äckel hur det var att sitta bak i bilen med en rökare fram. Hur jag försökte andas genom ärmen för att undvika kväljningar. Att utsätta barn för något av detta borde för länge sedan ha jämställts med barnmisshandel. Forskning visar tydligt se att barn som växer upp med rökande föräldrar och utsätts för passiv rökning i mycket större grad drabbas av astma och öroninflammationer.

Det ska vara besvärligt att röka. Inför rökförbud nästan överallt. Utanför entréer, på perronger och fotbollsläktare. Krogen var bara ett litet steg på vägen. Det vore härligt om de i runda slängar tusen personer som dör av passiv rökning årligen kunde få fortsätta skutta runt.

 Idag vet alla att varje cigarett gör skäl för smeknamnet giftpinne. Trots det finns så kallade vuxna som inte bara röker själva, utan utsätter sina barn för det och inte heller invänder när barnen själva som mycket unga börjar röka.

Att i annonser påpeka att rökfrihet är en fördel är inte diskriminering, det handlar om att skydda de andra på arbetsplatsen. Mer sånt. Markera hårt! Låt oss uppfylla folkhälsomålen. Faktiskt för vår egen skull.

Men inte hjälpte det.
Jag är ändå trött och grinig och sur.
Även idag finns konkreta skäl. Ett är kanske att jag valde att ha glasögonen. Jag borde ha lärt mig att alla jobbdagar med glasögon blir skit.

Det regnar, det finns gubbar och sånt.

Jag har fått order från ledningen om att fortsätta vara arg men också glad. Okej.

Tänkte släcka ner här rätt tidigt. Fick Damernas Värld med posten och läser en god Hassel-deckare från -72. Det finns alltså en härlig tillvaro.

Det är så många saker att fundera på nu att jag får lite taggar i hjärnan. Men snart är det jul och då kan jag förtränga allt ont ett litet tag.

Det finns mycket gott också. Vänner, hårdbröd med ost och nyplockade ögonbryn är nåt att le åt.

Ni vet hur det är, ibland har man skitdagar. Min senaste riktigt jävliga dag var i februari så jag säger inte att de kommer tätt. Men idag är det en.

Jag har haft fyra möten som gått i varandra mellan halv nio och halv nio. Bra möten i och för sig men idag kändes det bara som för mycket.

Det blir ingen jävla ordning på det här med mitt jobb, jag är missnöjd med hanteringen kring det (inte arg över att kommunen säger upp lärare) och jag har redan på förhand varit sur på mitt fack.

Dessutom är det en massa annat som jag inte tänker blogga om för det inte passar sig.

Alltså, okej, jag har tröstätit en del godis sen jag kom hem. Men när ska man göra det om inte en dag som den här?

Så otroligt synd om mig. Så vädligt. Dessutom var det jättemånga mammor med barnvagnar stora som hus ute på lunchen. En av dom körde in i min stol så allt skakade, sen tittade hon på mig som om det vore mitt fel.

En annan tryckte sin vagn som en dåre in mellan två fåtöljer upprepade gånger tills hon förstod att den faktiskt inte fick plats. Förmodligen slet hon sönder nederdelen av klädslen på fåtöljerna men hon kollade inte precis.

I det helvetet var det i alla fall ingen som hade registreringsskylt på knytet. Anar jag ett trendbrott?

Nu är det gjort, mitt första besök på Brunnsvik. Tidigare har jag passerat många gånger och så har nån pekat och lite lojt sagt  -Där är arbetarrörelsens... På väg till Saxenborg!

Det var rött och snöigt och backigt och mycket brieost.

Kurskollegorna har jag gott hopp om.

Nu är jag äntligen hemma efter lång bilfärd i snöoväder. Markus väntade hemma hos mig och hade också köpt blommor till mig!