Man kan inte älska alla.

Postat av: Katarina

Jaaa, du är så himla duktig! Får så mycket gjort alltid alltid alltid. Och är ännu bättre på att berätta om det. Zzznark....

2007-aug-24 @ 11:15
Postat av: Elin

Katarina - japp skitduktig, och jag älskar när det stör någon. Vissa har så svårt för att andr aär duktiga.
Fast ibland går det någon dag utan att jag presterar. Och det är inget fel på de dagarna heller.

2007-aug-24 @ 14:48


Postat av: Katarina igen

Well Elin, jag är också är jäkligt duktig på att prestera och hinna med att göra en massa saker. Däremot har jag inte något behov av att hela tiden påpeka det och tala om hur duktig jag är. För mig räcker det bra att veta om det själv. Kan inte låta bli att undra vad det är som driver dig att hela tiden skriva om allt du hinner med och om hur duktig du är. Stort behov av att hävda dig själv?

2007-aug-31 @ 15:02


Postat av: Elin

Hjälp vad du verkar otäck Katarina igen. Men ett tips... du skulle hinna så himla mycket ännu mera om du inte var buitter på andra människor som gör det. Jag storgillar andra som får mkt gjort och skulle aldrig i livet hålla på att bitcha om det. Men vet du, nu har du ändå fått sagt att du är minst lika bra som jag. Känns bra i magen va? Jag tvivlade aldrig. Jag vet att det finns många kanonbra tjejer, men har inget behov av att kasta skit på dom för det. Tvärtom.

2007-aug-31 @ 23:19

Nä man kan inte älska alla. Tur det kanske. Men jag älskar fenomenet att personer som håller sig anonyma -kanske inte ens nån jag känner för jag känner ingen Katarina- typ stör sig på att jag kan baka många kakor snabbt. Det tror man liksom inte. Men det kanske är lite som när jag har lite att göra och stör mig på att folk inte kan sopsortera som brukligt vore. Klart man blir arg över att folk är nöjda med sig själva... svenskt svenskt svenskt. Katarina, det är snart 6 juni. Då kan ni fira den svenska Jantelagen, du och dina kompisar. Bära plakat med texten "Tro inte att du är nåt" .

På PG-begäran

DUMLEKAKOR

INGREDIENSER
(24 st) 200 g margarin 3 dl vetemjöl 1 dl strösocker 1 tsk bakpulver 12 stycken Dumlekolor (original) 1 ask Noblesse (från rosa ask) 24 folieformar

Så gör du:

Blanda ihop margarin, strösocker, vetemjöl och bakpulver till en smidig deg. Låt degen stå kallt i cirka 30 minuter. Dela degen i 24 delar och rulla till runda bollar. Tryck ner en halv Dumlekola i varje degboll och lägg dem sedan i folieformarna. Grädda mitt i ugnen i 200 grader i cirka 10 minuter. Ta sedan ut kakorna ur ugnen och lägg på en bit Noblesse på varje boll, direkt innan de har kallnat. Chokladen ska smälta ut över kakan. Ställ kakorna i kylen så att chokladen stelnar ordentligt. Sedan är det bara att njuta!

Snickerskaka



1 burk jordnötssmör 2 dl sirap 1 dl socker rör ihop på svag värme Tillsätt därefter: 7-8 dl puffat ris 2 tsk vanillinsocker Bred ut smeten i en långpanna Smält blockchoklad och bred ut över smeten Låt det stelna, och skär kakan i lagom stora bitar.


Oj vad konstig stil det blir. Ja, just det kan jag inte göra nåt åt...
 


Inte nåt...

bra på tv är det. Inget liksom.

Skönt jobba

Hade tre bra lektioner i morse innan jag åkte iväg in på möte med kommunstyrelsen. Vi pratade bland annat om färdtjänsttaxor.
Slutade vid fyra och jag köpte några småskaer innan jag gick hem.
Ikväll har jag bakat dumlekakor samt en långpanna snickerskaka till. Måste ju ha till jobbet nästa fredag när det ska vara till all personal.
Nu behöver jag inte baka mer förrän till jul.


Baket idag

Snickerskaka
Cheesecake
Kladdmuffins
Kokostoppar
Småkakor doppade i choklad

Ganska nöjd.

Baka baka

Jag har köpt massor av mjölar och sockrar och smörar. Nu ska vi se hur det går.
Jag har tre dagar på mig.
Jag börjar lite nu.

Det var tider det...



Ja det var det faktiskt... den här sommaren. Hängmattor, bad i stugan, vackraste Norrala, tid med Markus... och så Alva självklart!

Nu kan man inte ens få ha sin sovmorgon i fred.


Rapport från fullmäktige

Tre spännande saker hände idag på ett i övrigt mycket trist fullmäktigemöte.

1. Inger Källgren Sawela (eller Svavela som Roger Hedlund Sd sa en gång) som är moderat sa att tyvärr så har ju Sverigedemokraterna ännu inte så många platser... Menade hon det?

2. Samme Roger verkade tro att det är helt nytt med angrepp på politiker, när de har fått sin vägg nedsprayad. Och tycker att alla kommunalråd och oppositionsråd ska agera kraftfullt vid varje dåd. Det Roger inte tänker på och kanske inte vet eller har insyn i, är att många många politiker i de mer atablerade partierna som satt i salen får diverse hot VARJE dag. Men de gör sig inte till martyrer vilket Sd ofta gör. Var är Sds kraftfulla reaktion vid varje dåd av hatbrott mot homosexuella eller mot invandrare? Aldrig sett, aldrig hört. Men just Sd verkar spela i en egen division.

3. Sd varnar också för västerextremister.


Smock

Idag är hela dagen ett smock. Men jag är inte stressad alls, bara glad att jag hann hem nu emellan för att äta och slipper äta en banan bara.
Nu stundar ett fullmäktige, som jag tror kan bli massa trevligt.

Markus sov hos mig inatt... därför är jag på så bra humör.

Läsk

Förresten drack jag en läsk hos Jessica. Det bara blev så. Tänkte inte på det.

Sånt handlag...

image314

Kolla vilket säkert grepp jag har om dom!

Jag är så uppe

Och så duschad.
Strax ska jag åka och pussa på några av de få småkillar jag tycker om.

Svart

Det blir svartare än i ett stängt kylskåp innan man ens tänkt tanken på att gå och lägga sig.

Jag gör inget kult, och gillar inte att t ex Erik inte är uppkopplad på msn för nu hade jag kunnat tänka mig att skriva bort en halvtimme med honom. Men det passer väl inte nurå.

Varit ute hela dagen

Idag sov jag först länge, och sedan har jag och Sara varit länge hos mormor. Hon sov dock endel av tiden! Haha, vi vattnade blommor, satt ute i gräset och pratade om färgteman och annat.

Snyggt väder är det. Och känn på den här... annars har jag inte gjort ett skit. COh trivs väldigt bra med det.

Vi ska äta pommes nu, med en massa saker till.

Jag är snabbast

jag kan göra saker så himla snabbt och det blir ändå väldigt bra. En slags gåva kan man säga.
Nu har jag varit hemma en timme, och jag har diskat, duschat, packat till imorgon, msnat med susanne, matat råttor, planerat klart två lektioner till imorgon och beställt lite filmer.

Nu ska jag lägga mig och prata med Markus och sen somna med nya Pandurokatalgoen under huvudet.

Undran...

... när Anna Skipper kommer på besök så har de hela kylskåpet fullt av idel goda saker. men varför har de inte tagit bort en del? Eller har dom det och det är ändå sjukt mycket kvar?

Anna Skipper sa til en kille som älskar sött att det inte är honom det är fel på, utan det är kemiskt i hkärnan. Igår på nyheterna sade dom att det kan sitta i generna.

Det är så mkt båda på mig.

Men jag har inte druckit någon läsk idag heller.

Nu ska jag gå och äta med Sergio.

Lycka...

... kan också vara ett ett gruppmöte inför fullmäktige går fortare än man räknat med. På bonustiden tar jag nu en uppfriskande promenad.

Två av tre

Två av dagens tre uppgiftspass lösta.
Beredning -check!
Jobb - check!
Gruppmöte -to do!

Blod i huvudet

När jag efter arbete och politikmöte var hemma klockan sex bara dunkade det i huvudet. Lade ner det på kudden och hörde blodet fara fram och tillbaka. Sov två timmar. Sen ringde Markus och sa att det fick vara nog. Sant.
Och jag tog en halvtimmes skön kvällspromenad.
Idag luktade det massor av rosor i parken och några pussades. Inte jag. Orättvist.
Nu ska jag jobba framför Morden i Midsummer.

Tom i huvudet

Mötte upp eleverna i morse!
Kändes som en trevlig samling.
Sedan har jag jobbat oavbrutet tills två minuter i halv fem när jag steg utanför dörren.
Tungt!

Rädd

När jag får frågan vad jag är rädd för brukar jag svara -Inget, utom att det ska hända de jag tycker om något.
Och i fredags hände det, för min mormor fick en hjärtinfarkt. hela helgen har präglats av det och det gör att jag mår väldigt dåligt. Och inget kan man göra, det är det allra värsta. Bara vänta på att hon ska bli bättre.

Doggies

Idag har jag träffat både Boris och Molly. Vilken lycka.

De vet så mycket...

Motvärnet.se » Kurt Lundgren
Från Elin Lundgrens blogg (politisk småpamp, blivande s-höjdare) hämtar vi dessa charmiga SSU-interiörer, som visar att inskolningen fungerar och att större ...

Förmodar att killen är Sd. Orkar inte kolla så noga. Men han vet så mycket om the present and the future. Det verkar vara lugnt för mig. Kanske kan förtidspensionera mig (som sverigedemokrater är bäst på) och invänta uppdragen på höjden. Fast... jag vågar inte lita på Sd.

Namn på barn

Jag vet inte varför jag går igång så hett på vad olika föräldrar döper sina barn till.

Detta är de topp tre värsta misstagen man kan göra enligt mig:

- Välja matchningsnamn till barnen. Typ Frits och Fredrik, Joel och Johanna eller det värsta exemplet jag vet: Karolina, Kristina och Katarina.

- Ta nåt hippt namn som typ Ängla eller Noel.

-Välja nåt från topp tio: Maja, Agnes, Julia, Alva, Linnea, Wilma, Ida, Alice, Elin, Oscar, William, Elias, Filip, Hugo, Viktor, Isak, Alexander och Emil. Avoid!

Liam och Kevin är de absolut fulaste namn jag vet på barn! Tur att personen bakom kan vara fin!

Om jag får en dotter ska hon heta Rut. Om det inte ligger på nån lista förstås. Då kanske Gunvor eller Eugenia.

Det är lustigt att jag blir så upprörd, typ som med de äckliga registreringsskyltar på barnvagnarna. Kanske bryr jag mig för att småbarnsmammor kör på en med barnvagnarna och inte säger förlåt? Kanske tar jag också ut det på namnfrågan...

Idag sa en kollega som börjat i mitt arbetslag att hon inte heller tycker så mycket om små pojkar. Skönt.

Alexander och Frida

från sina ungdomsförbund pratade globalisering i P3 när jag var ute och gick. Varför måste Frida fnissa? Och Alexander ha så himla konstiga betoningar på orden. Men de ssa bra saker ibland. Ibland inte. Båda två.

Pasta och pastasås

Man vet att livet går sin vanliga trista gång när det är kvällens meny.

Bitter

Nu har jag blivit en sån där bitterbrud. Över min livssituation. Men jag vågar inte skriva om jobbet, för det vill inte BUN-förvaltningen att man bloggar om, så det gör jag inte. I alla fall inte när jag är arg.
Det är skitfult när folk gör konstiga saker i ögonbrynen, typ rakar ett jack eller piercar. Det är skabbigt.
Jag är trött för jag kan inte sova på nätterna men måste likförbannat gå upp ändå.
Alla skaffar hundar utom jag.
Jag får jämt det sämsta.
Tvättar gör jag också.

Första dagen

på jobbet.
Inga överraskningar. Tyvärr.

Jytte om mig

Jag lyssnar på på filen med tacktalen från kongressen som Anders har skickat till mig. Det är ju roligt att höra vad folk säger om mig.
Ännu har jag bara hunnit med Jytte. Det absolut roligaste hon sa var:

"Elin verkar ha haft en bra kontakt med hela djurriket"

Så grym kontakt ska jag säga!


Min senaste ledare

När jag var liten ledde omständigheter, som att mamma inte var beredd när prästen ringde, till att jag nu sitter med ett enda förnamn. Det är relativt udda att få slippa bära släkttavlan i sina papper, och därför brukar jag fira min namnsdag lite extra. I år var den annorlunda på många sätt. Dels var jag hemma i Norrala och kunde bjuda dit nära släkt, dels fick jag göra tillfälliga avbrott i tårtkalaset för att prata med journalister. En envis rackare från Radio Gävleborg ringde helt galet upp mina systrars far på hans mobil i jakten på mig. Så gör man inte. Nyheten handlade inte precis om att jag förrått Sverige, utan bara bestämt mig för att lämna SSU och mitt förbundsstyrelseuppdrag. Om det finns mycket att säga, men det viktigaste var att jag följde mitt hjärta. Jag hade hunnit vara några dagar i Närby och klappat kor. Då tänker jag klarare än annars. Det blev alltför uppenbart att jag inte kunde åka till Örebro den här veckan och delta i kongressen. Jag ville inte heller längre vara en del av det SSU som är osunt och som i en framtid kan ruttna arbetarrörelsen inifrån om det får fortgå. De socialdemokratiska värderingarna som baserar sig på demokrati och alla människors lika värde verkar inte betyda någonting för flera ledande SSUare. Eller som de kanske själva skulle säga, att mygel är ett nödvändigt ont för att nå målet. Så är det inte. Vi kommer nämligen aldrig ändra fram eftersom samhället hela tiden förändras och därmed är vägen målet. Därför är det viktigt att vi idag agerar på det sätt vi vill att vår vision om framtiden ska vara. Det finns många klyshor jag skulle kunna bolla kring detta, men i korta ordalag betyder det att jag mådde illa av att behöva åka och titta på smutskastning inför ordförande valet, försöka förklara för yngre ombud som förväntat sig mer, vad som händer och knappt själv förstå. Sedan applådera och låtsas som att det är en nystart när en ny styrelse väl är vald. De senaste två kongresserna jag varit på har lovat det, att här kommer nystarten. Nu vet jag att det inte är så. Nu förstår jag att SSU inte kommer att bli den organisation som potentialen bjuder förrän leden är rensade. Rensade på människor som tycker att de själva är större än den politik de bedriver.

Självklart har jag följt de diskussioner som varit i veckan och de reaktioner mitt avhopp gett. Den absoluta majoriteten av de som valt att kontakta mig på något sätt har gjort det med en ryggdunk. I SSUs interna forum har kritik levererats mot att jag inte tagit detta enbart internt. Det är där vi skiljer oss, men det förstår inte kritikerna. Att jag är emot att allt ska vara så hemligt och och att man ska visa en fasad. De har uppenbarligen inte förstått en av mina huvudpoänger, att sluta låtsas att SSU är nåt det inte är. En kille vill vara extra vass: "Hon tror hon är så speciell." Tråkigt för honom att sådant snabbt rinner av den som är uppvuxen på landsbygden i Hälsingland. Jag har ägnat stor del av mitt liv åt att skita i jantelagen och blivit bra på det. Jag är väldigt speciell. Till exempel har jag bara ett namn. Till exempel vill jag arbeta för en riktig socialdemokrati.

 

Film + wrong

Nu har jag käkat med Peter. Sen har jag hyrt två filmer. Darling som Peter tipsade mig om. Och säg att du älskar mig. Jag har ju ändå en vecka på mig att se dom. Men en blir det idag.

Läste nya VeckoRevyn. Och går igång så in i helvete på att de kallar kräftor för vatteninsekter. Leddjur ja, insekter nej. Så arg att jag är beredd att mejla dom. Dessutom har jag konstaterat att på sängkläderna med myror på från IKEA så har myrorna kroppen i fyra segment. Det är ju inte klkt.

Norrmannen med pakistanskt ursprung, sm reser i Pakistan är kul.

Blues smyger

bluesiris

Blues smög i riset när vi var och badade i Tönnånger i veckan. Hon försöker och försöker att se lömsk ut.

Jag hörde att ledande SSU-vänster hade kallat till mkt tidigt morgonmöte på kongressen för att diskutera illojaliteten i gruppen. Haha!  Vore det inte intressantare att diskutera VARFÖR människor har avvikande åsikter... och att det kanske borde få vara okej att ha det? Told you.. führerkindergarten...

Ja, det är lite ångest

Alltså, det är verkligen inte på nivån att jag inte orkar kliva ur sängen så ångest kanske är ett lite starkt ord. Men jämfört med hur käck jag är annars kanman nog kalla det ångest.
Här är några skäl
-Jobbet startar imorgon. Det är det främsta. No more sovmorgon. No more bestämma själv.
-Det blir mörkt på kvällarna. Det är då det är roligast att vara vaken och det gör inget om det inte är svart som kol då.
Egentligen var det väl det. Främst det första leder till att jag inte kan åka som jag vill och så. Det kanske inte låter så allvarligt och det är det väl inte heller, jag har ju dessutom haft längre ledighet än de flesta. Men ändå. Det smärtar.

Cityfest

Nästan en hel langos (eller heter det lango?) samt lyssna på Di Leva samtidigt som jag pratade med Ellinor. Massor av folk som blir arga över att de inte får dricka alkohol helt fritt i innerstan. Ett skönt regn när vi gick hem.
Markus vaknade igår. När jag väckte honom halv tio. Idag sov vi till ett. Och mellan fem och halv åtta. Just nu är jag inte särskilt trött.

Mycket Peter Wahlbeck nu. En gång tog jag med honom hem till min mormor för han behövde låna sängkläder (han skulle vara med på en UNF-grej och ville sova över). Min mormor kan prata jättemkt. Peter med. Det var bland det sjukaste jag varit med om.

Tråkigt drabbas av kongresströtthet

Alltså, Markus kom vid halv fyra. Då var jag på möte på Statshuset. Jag kom hem kanske halv fem. Vi pratade lite sen somnade vi. Och jag gick upp halv åtta. Markus sover fortfarande och det är jättetråkigt. Jätte!


Spade mitt i bild

Nu är jag hemma i Gävle och eftersom de avhandlar Hållbar utveckling (mitt tidigare ansvarsområde) på SSUs kongress väljer jag att titta på webben. Men det är skitjobbigt att se röstningen för Lenet viftar med spadarna mitt i bild hela tiden. Vilket iofs är intressant så man ser hur de röstar...

Grattis Jytte

Hope for a good future.

Tänk på att utanför Stockholm är problemen för kidsenannorlunda. Här finns inga förorter (jo, i några ställen mer än Stockholm men ni hajjar) och där består orättvisor exempelvis i att landsortskidsen inte kan ha några fritidsaktiviteter som bara finns i stan, för det går inga bussar (majoriteten tror jag inte har åkt tunnelbana) och föräldrarna kan inte skjutsa.

Men lyckligtvis kan socialdemokratin jobba på flera håll samtidigt.

Piggat upp mig

Blev lite deppig på eftermiddagen. Så jag tröståt sex kakor ut en Gillekartong. Och ringde vänner i Göteborg och bestämde en helg i september då jag ska besöka. Det finns många roliga saker med Göteborg. En är att de har en bra scrapbutik. Vad värdo det är att skriva såna här inlägg egentligen, kanske lika bra att skita i det när man inte har nåt vettigt att säga...

Det regnar, jag längtar hem och jag längtar efter Markus. Det är asnart jobbstart och jag fattar att hösten innebär att jag inte kommer att kunna välja så mycket själv hur min tid ska spenderas. Mycket tråkigt. Men jag har valt det själv. Jag vet inte om det är rätt. 

Sunkigt

Nu är jag sådär sunkig som man blir efter nån dag här. Men för att piffa upp mig målade jag naglarna i ens nygg färg igår och i morse duschade jag. Har hälsat på Jessica, och nu är bara jag och Blues hemma. Lagom så.

Softa

Nu är jag vaken sådär länge. Och läser ut en hel bok per kväll. Men kan trots det inte somna efteråt utan ligger och vrider mig. FUnderar på allt och inget. Jag måste ju tex ha ett färgtema till bröllopet. För att sedan vilja sova hela dagen. Men nu vaknade jag halv elva. Både av att jag var kissnödig och att Linus väckte Sara i rummet bredvid. Låg kvar tills Markus hade ringt. Nu har jag druckit mangojuice. Nu ska jag vara utomhus i solen och ha fötterna i gräset och läsa böcker.
Love it.

Hittills idag.

Masade mig upp strax före halv nio, gjorde så lit jag behövde för att hinna till Soc. Hade ett serveringsutskott, men fick stanna för att ha ett extrainsatt AU 11.30. Alltså blev det senare än jag hade tänkt. Köpte sushi och en ny bläckpatron (det är ju inte klokt att de på Hardsoft inte kunde hitta rätt patron, trots att jag hade den gamla med mig). Sen har jag bara pysslat. Och det blir rätt så snyggt.

Närby

image312
¢¾

Mina favoriter

image310

Mycket intressant

Jag fick just ett samtal från en av skribenterna på Politikerbloggen (oftast är journalister så trevliga, men jag vet att det är en strategi).
Han ställde frågor kring mitt nedanstående inlägg och jag sa vad jag tyckte, tex att man borde ha färre personal och det verkar svårt att arbetsleda så många och det borde finnas fler forum för FS att träffa personalen för att bygga relationer.
Han berättade att han skulle prata lite mer med en ombudsman också
-Den som tipsade om din blogg.

Intressant va, att ombudsmännen som egentligen inte ska lägga sig i, tipsar politikerbloggen om bloggar. Inte för att min på något sätt är hemlig.

Men det visar ju bara att jag har rätt. Igen.

SSU och personalen

Jag förstår att folk stör sig på att jag har synpunkter på SSUs personal. Särskilt om man själv är personal. Särskilt eftersom jag har varit arbetsgivare. Nu är jag entledigad från mitt uppdrag och således inte längre arbetsgivare.
Viktigt att poängtera är att uppdraget liksom fanns på papper i och med att jag var FS-ledamot. I verkligheten betydde det inget alls. Vi talade ALDRIG i FS om hur personalen fungerade som rutin vilket borde ha varit ensjälvklarhet., och om vi hade synpunkter på hur personal agerat (vilket såklart förekommit) har inget hänt kring det. Man är taskig (obs taskig!!) om man alls tycker nåt och lyfter upp det. Det är illa. Den FS-ledamot som torde ha ansvaret för detta, förbundssekreteraren, har jag inte upplevt tagit synpunkter på allvar och inte heller återkopplat eventuella samtal med styrelsen.
Som jag upplever det har alltså styrelsen ett ansvar för personalen men inte en reell chans till inflytande, varken när det gäller frågor där man vill förbättre för personalen eller där man tycker att personalen borde förbättra sig. Jobbigt läge.

Exempelvis med hänvisning till storbråket (haha) jag och Ingiberg hade tidigare, kan man ju fundera över... det är så lätt att säga -Hey... akta personalen. Men när personalen då gör helt galna grejer. Som att hota med någon minister eller när några på expeditionen inte alls låter demokratin ha sin gång utan tar ställning för en särskild ordförande kandidat vilket leder till en orättvis situation, hur gör man då?

Hur gör man när det inte finns någon all som verkar kunna berätta för personal i organisationen hur man beter sig?

Jag har ju tidigare suttit i förbundsstyrelsen för en organisation som är nästan dubbelt så stor som SSU, dvs UNF. Där var situationen helt annorlunda. Jag kände hela personalen och de kände mig. Vi kunde ganska bra diskutera i frågor och ge varandra feedback och personalen var inte de som styrde verksamheten. Styrelsen var inkopplad från början, och inte i slutet av kampanjer tex. Vid ett tillfälle missade en anställd att han inte skulle lägga sig i en valsituation. Då reagerade personalansvarige och sa till så det var liksom inget problem. Väljer man att vara anställd i ideella organisationer måste man fatta att man INTE ska lägga sig i.

Det fattar inte delar av SSUs förbundspersonal. Det borde man prata om.

Faccklubben har tydligen påstått att min ursäkt tidigare var ironisk. Det var den inte. Ytterligare ett exempel på att i SSU är man inte van vid ärlighet.  

Strukturen, fokusering -exempel

 Korrespondens som jag som SSU-förbundsstyrelseledamot haft med ledningen. Syftet med att jag lägger upp den är för att det är ett så typiskt exempel på hur seriösa påpekanden möts med inget, medan jag blir påhoppad för det jag skulle kalla inget. Jag försökte lägga upp det igårkväll, men det gick ungefär lika bra som att skita ut hela vattenmeloner, eftersom publiceringsverktyget gör om storleken på texterna på ett absurt sätt så att jag framstår som taffligare än jag är. Ikväll skiter jag i det. 

Innan man läser det här första kan man lämpligen läsa mitt blogginlägg från 27 februari 2006.


 Tue, 28 Feb 2006 12:26:25

Till Anna Sjödin, Mattias Vepsä

 Reflektioner över gårdagen

Nu är jag helt sportlovslugn och tänkte att jag skulle berätta hur jag ser på det som hände igår, som idag känns mycket mindre och jag därför kan skriva mer nyanserat.

Hur jag känner för SSU sammanfattas rätt väl i det inlägg som jag skrev på min blogg, vilket också är orsaken till det här mejlet. Jag skrev naturligtvis inte med allt jag upplever som mindre bra. Till exempel konstiga uppmaningar som kommer via sms (Slå av din mobil!) eller hur jag upplever att det från ledningens sida inte finns några ambitioner att jobba ihop förbundsstyrelsen som en grupp eller det stundtals dåliga mötesklimat jag tycker finns. Dock har jag påpekat dessa saker tidigare.

För mig har detta adderats och adderats till en slags uppgiven känsla inför SSU. Inte blir den bättre när till exempel på rådslaget i januari när det ständigt ironiseras över de andra ungdomsförbunden och deras kapacitet. Jag har nämligen full respekt för alla som engagerar sig politiskt och inget behov av att håna mindre ungdomsförbund (om de verkligen är mindre sedan SSU rensat registren). Därför tar det i magen varje gång någon skriker att vi är så bäst och alla andra är så kassa.

En sådan mycket oödmjuk stämning ger vissa symptom och det har vi sett i media i dagarna. Tobias blogg är ett enda exempel men det här ohämmade skitsnacket som finns i SSU överallt om andra SSUare och om andra gör mig kräksjuk. Detta är liksom bara droppen, inte det enda.

Jag väljer att på min blogg uttrycka detta. Frustration över att en organisation med så stor potential inte tar tillvara den. Vi ska minnas att jag inte är Ali Esbati utan har kanske 50 läsare om dagen, främst från nykterhetsrörelsen samt från min rätt stora vänkrets.

Då ringer Peter Skeppström mig och jag har redan uttryckt för Mattias att jag inte tycker det är okej att bli uppmanad av någon att ta bort min text när personen i fråga inte själv har läst den. Det är heller inte okej att han talar till mig som att jag inte förstår någonting och inte själv kan lista ut konsekvenserna, och att ett av argumenten till varför texten ska bort är att det kan generera mer jobb för Peter.

Jag har förstått att vi ser på saker på helt olika sätt men min känsla är att det finns ett sätt som är det rätta. Att tysta ner och snygga till på ytan för att bibehålla lugnet. Jag delar inte det synsättet.

Någon timme senare hade jag i mitt tycke ett mycket bra samtal med Mattias i samma ärende. Vi talade i termer av lojalitet, vilket vi vred på fram och tillbaka. Mattias talade om en alltför stor lojalitet som skäl till varför SSUare gör sådant som Tobias (jag vet hur hans sida såg ut och vidhåller att han gjorde en oförsiktig publicering). Att för stor lojalitet kan bli ett problem. Min synvinkel är att om jag skulle, av lojalitet som Mattias också ville ha det till, plocka ner min text så skulle det vara ett uttryck för en lojalitet med SSU som jag inte har. Lojaliteten till mig själv och det jag tycker är rätt är verkligen större än om huruvida Peter Skeppström får mycket att göra på jobbet.

Peter uttryckte också att jag som FS-ledamot kan påverka på helt andra sätt än att skriva texter, att jag är bara kan göra något. Kanske har han rätt. Min känsla är dock att mitt handlingsutrymme inom SSU är begränsat med tanke på att jag inte har sedan länge upparbetade kontakter med de som har mest inflytande. Därför känns det inte som att jag är den som kan styra och ställa över de allvarliga sakerna, till exempel att initiera en stor diskussion kring beteenden och förhållningssätt, eftersom jag vet att problematiken sitter så djupt i SSU och alla är rädda för at riva upp en massa skit.

Just rädsla inom SSU är något som överskuggar mycket. Rädsla för att visa fram det som verkligen är. Budgetar som inte får spridas, rädsla för vilka man känner eller vad man tycker. Rädsla för att bli överraskad. Rädslan hade inte behövt finnas där om allt var okej. Den tar sig också mycket obehagliga uttryck i form av skitsnack.

SSU har stora problem fortfarande och det blir inte bättre för att man friserar det som dyker upp.

Det är ett hån att Peter Skeppström i Expressen försvarar Tobias blogg, medan ringer mig och ber mig plocka ner min text som jag ser som ett sundhetstecken i en organisation som för övrigt i mångt och mycket går i ledband.

Jag ser ett stort behov att göra någonting ordentligt kring stämningar och vilket SSU vi egentligen vill ha. Nu eller efter valet spelar ingen roll, men det är olyckligt att det inte är ett kontinuerligt arbete som tas på stort allvar.

Fråga gärna om något verkar konstigt. Jag hoppas också att ni förstår att jag är lösningsinriktad, annars skulle jag inte skriva det jag har skrivit på bloggen eller det här mejlet.

Elin 

Till förbundsstyrelsen

Wed, 05 Apr 2006 18:53:07


Hej på er!
 
Jag kommer inte att ha möjlighet att närvara under mötet innan helgen på grund av mitt arbete.
 
Dock vill jag gärna på det här sättet lämna lite synpunkter kring handlingen om att var FS-ledamot och lite annat relaterat till det.
 
Kring det krassa ekonomiska i dokumentet kan jag inte förstå varför man måste ansöka om telefonersättningen, varför är det inte bar att betala ut till alla årsvis? Det kanske också ska stå att milersättning utgår enligt högsta skattefria belopp, för närvarande 18 kr istället för bara beloppet. Idag är det som jag förstår Tove som avgör när man får företa resa med bil, varför är inte FS betrodda att själva ta beslut om detta?
 
När det gäller de av ledningen identifierade problemen känner jag igen dem och delar uppfattningen.
 
Min personliga uppfattning är att arbetsglädjen och de politiska diskussionerna kommer snabbt och bättre när man får ordning på det andra, särskilt får till en bättre stämning i gruppen.
 
Att ha ett arbetsklimat där man känner sig trygg och behövd och viktig i gruppen utgör grunden för allt annat. Visst kan man tycka att det torde vara en bisak och att vi kan arbeta i vilka stormar som helst, men det är inte för inte som företag betalar massor för konsulter som ska få ihop grupper.
 
Öppenhet och högt i tak är ett måste för att resten ska fungera. Därför oroar det mig att det i förslagen till utveckling inte finns något som har med ökad vi-känsla att göra.
 
Jag är inte precis chockad över det klimat som råder, eftersom jag ju hört en hel del innan, däremot är jag förfärad över att det får fortgå.
  
Jag vill inte vara småaktig på något sätt men kan vara tydlig med min åsikt, jag tycker att det är en dåligt ihoparbetad styrelse och jag ser inte några som helst försök att åstadkomma detta. Var är rundor om det personliga läget som ändå är kopplat till arbetsinsatsen, gillar vi att sova i enkelrum hellre än att få bo med nån och lära känna denne bättre, varför gör vi inget aktivt kul ihop på kvällar som vad som helst där man inte sitter runt ett bord (go-cart, paintball, värderingsövningar?) Faktum är att vi inte ens från kansliet förärats en lista över ledamöternas kontaktuppgifter så jag har faktiskt inte Johan Sparrmans nummer? Men jag kan väl leta på agera. Det är ingen stor grej men säger en del om hur arbetet styrs uppifrån.
 
Jag kan ärligt säga att jag inte känner mig ett skit viktig i den här styrelsen. Inte alls. Jag tillfrågas inte om jag tycker det är en bra idé att göra ett utspel om miljöbilar (fast det är mitt område) utan det bara är där, jag känner ytterst liten koppling till personalen, jag får inga mejl eller annat med styrelseinterna rapporter från Anna eller Vepsä.
 
Det kan ju naturligtvis också vara så att jag är en helt oviktig del i detta, mest ett redskap som man berättar för från personalhåll om alla de planer som finns och så tar jag beslutet så är det legitimt att man kan leka precis hur som helst På Ringvägen utan att jag har någon som helst reell makt över SSU, trots att det är jag som förtroendevald som är ansvarig.
 
Jag verkar känna för få personer i SSU för att räknas och det gör att jag ofta uppfattar SSU som olustigt, om det enbart är detta som ska räknas och att man annars räknas bort.
 
Men hey? jag skriver inte så för att det är det minsta synd om mig personligen utan snarare om SSU som har det arbetssättet.
 
Jag har tidigare i samband med att jag blivit uppringd och rätt otrevlig uppläxad av en besserwisser-Peter gällande en text som berör bland annat sådana här saker på min blogg skrivit ett mejl till Anna och Mattias om detta och hur jag ser på saker.
Utan någon som helst respons. Hur kan man som ledare för en organisation välja att ignorera ett mycket seriöst mejl?
 
När jag inser det kan jag inte så mkt annat än skratta och faktiskt känna att läget är hopplöst. Jag är ingen som klagar för klagandets skull, jag är alltid lösningsinriktad? är inte ni andra det?
 
Jag finner det också högst märkligt att sitta i en styrelse för en så pass uppmärksammad organisation där det föreligger ett hot om åtal mot min ordförande och att hon inte för en sekund känt ett behov av att kommunicera med styrelsen om hur hon ser på saken, utan vi får läsa i media om detta och få mejl från presssekreteraren om att läget inte är nytt, trots att vi visst förstår att det händer saker. Varför välja att undanhålla oss information? Naturligtvis skapar ett sådant här läge en osäkerhet inför framtiden och möjliga scenarion, och just därför är det viktigt att föra en diskussion om detta.
 
Ja, det var det. Lite spridda tankar bara.
 
Hoppas ni får ett bra möte och att jag träffar många av er under helgen.
 
Elin 


Kommentarer till detta mejl från andra FS-ledamöter. De är lite fixade för att inte avslöja avsändaren.
 

Hej Elin!

Jag vill bara säga att jag håller med om mycket av det du skriver, och jag tycker att det är astrist att du inte kan vara med imorgon. Du skulle behövts där. Jag kan bara hoppas att det blir en bra diskussion även utan dig. Jag kommer förresten inte vara med i helgen, så vi kommer inte ses, eller kanske bara lite kort vid middagen på fredag.

och sen vill jag säga att jag tycker att du är klok.

Hälsningar xxx  -Angående klimatet i fs är det många resor bättre än i förra fs även om jag upplever att Anna är sämre att inkludera folk (faktiskt) än vad Ardalan var. Under den perioden togs å andra sidan de allra flesta viktiga besluten utanför fs och insyn i ledning etc. saknades helt. Jag vet att det är svårt att få ett bra arbetsklimat i en styrelse, framför allt är det ännu svårare i en sån här grupp eftersom vi ses mycket mer sällan och att vi från början har en del personliga agg att hantera. Jag tror att sånt som du föreslår är bra. Att göra andra roliga saker tillsammans. Att det är så handfallet angående det förstår jag inte riktigt. Däremot är jag rädd för att såna där institutionaliserade rundor om politikområden och ansvarsområden inte är rätt väg. Vi är 15 pers i styrelsen, skulle alla ta 10 minuter åt sin del av rundan har drygt två timmar gått. Och det är ganska många i styrelsen som är bra på att prata... Dessutom bör det om såna rundor ska finnas med också finnas möjlighet att reagera på det folk säger. Då går åtskilligt mer än två timmar. Jag tror istället på att ge ordentlig tid till olika politiska (och organisatoriska diskussioner utan "vägledning" från diverse förbundsombudsmän. Föra fsmötet var ju en parodi. De där dokumenten kunde ha mailats ut så hade man sluppit sitt på fexpen i sex timmar.
-Om de politiska utspelen håller jag med dig till 100%.(?..)Men jag blev överraskad istället, inte minst på grund av att jag i förra fs hade lyft den problematiken men fått det bortviftat, bl.a. av Anna... Det gör också att man som fsledamot känner sig mindre viktig, precis som du skriver, och dessutom blir man tveksam om det är "ok" att göra egna utspel.

-Och så det sista. Jag vet att Vepsä iallafall vill att man pratar med honom om när man tycker nåt är dåligt, eller bra. Det gör jag ibland. Svåra mailsvar fastnar ofta ( iallafall för mig) i en "att-göra-sen-lista". Det är nog en hel del annat runt omkring som är tufft. Viss förståelse har iallafall jag för det. Vepsä är på Bommers på fredagen. Prata med honom då och säg vad du tycker så kanske ni kommer fram till nåt. Du är ju också en erfaren organisationsmänniska och kan komma med en del tips.
//XXX

 

I augusti inför valet får vi med vad jag anser lite kort varsel veta att SSU fixat Expo för att hjälpa till, något som vi redan roddat själva men ine hade gjort om vi vetat att det var på gång, så jag skickade det här till valledaren som svar på hans information och då råkade det gå till alla vilket mejlprogrammet ser till. Väldigt vanligt.


 Det kommer ju naturligtvis att kännas lite knepigt för mina kommuner att få ett erbjudande från er nu när jag redan har pratat med dom.
Kan man strypa brev till Gävle och Hudik vore det bra.
För det verkar grymt oproffsigt.
Det hade ju varit lite bättre om vi fått reda på det här tidigare.

Samma dag kommer detta från Anna SjödinThu, 17 Aug 2006 19:46:08

Hej Elin

Jag har gått igenom de mail du har skickat under den senaste tiden. Förvånansvärt nog så innehåller dom regelmässigt kritik mot olika personer eller mot verksamhet. Det är möjligt att allting vi gör i vår organisation är skit - eller så behöver du skärpa till dig lite. Fundera över om det verkligen aldrig händer något positivt värt att uppmärksamma. Nyanser är alltid trevligt.

Jag skulle till exempel hävda att det är bättre att vi kämpar på alla de sätt vi kan mot sd än att fundera över 2 kommuner som får dubbla erbjudanden. Valledningen har det operativa ansvaret för slutspurten och måste fatta beslut i en mängd frågor. Det ansvaret har vi i förbundsstyrelsen delegerat till dom.

Vänligen

//Anna

Från Elin till Anna

Hej!
Vad trevligt med lite uppläxning.
Jag är medveten om att jag ibland kan låta onödigt skarp och ska självklart bättra mig på den punkten.

men ja, många saker i organisationen kunde också vara otroligt mycket bättre och kan inte du istället berätta hur jag ska vända mig när jag ser att man kan göra saker bättre?

För övrigt undrar jag vilka andra brev du menar att jag har skickat regelmässigt den senaste tiden som innehåller massor av kritik mot personer. Ja, under våren gjorde jag det och det står jag stenhårt för men i övrigt? Påminn mig gärna och skicka dom tillbaka till mig för du verkar ju ha sparat dom.

Elin

Från Anna till Elin

 Hej,
Generellt tycker jag att den du ska vända dig till när du vill framföra kritik är den det berör. Vad gäller slutspurten och frågor runt den så är det Carl Kangas som är ansvarig. Han tar gärna emot dina synpunkter.

Beträffande dina mail så syftar jag på all korrespondens under det här året. Är dock mer intresserad av utvecklingen framåt. Vi får hjälpas åt med att också ge positiv feedback.

//Anna
 

Till Anna från Elin

 

Det är ju ett allmänt känt fenomen att även när man vill svara avsändaren går mejlet iväg till flera väldigt lätt utan att det var meningen, och det är precis vad som hände med det där mejlet, så det tänker jag inte ta åt mig av.

De andra mejlen du syftade på är väl två eller kanske tre mejl där jag har gett den bild av ssu jag uppfattat som mindre bra och även gett förslag på lösningar, t ex inför ett fs-möte då ni skulle diskutera att vara fs-ledamotdokumentet och jag inte kunde närvara, men trots det ville lämna mina synpunkter och jag kommer aldrig att tycka att det är nåt annat än okej. Tvärt om ett sundhetstecken och ett engagemang.

Jag tänker inte ta någon som helst kritik för de mejl jag skickade under våren där jag framförde mina synpunkter på ett just nyanserat sätt med förslag till förbättringar. Jag kan omöjligt se något fel i det.

Därför känns det nu lite konstigt att du hänvisar till "mail jag skickat den senaste tiden" och det gäller rätt noggrant formulerade mejl.

Elin


Om småbarnsmammor

Jag läser Fru Shulmans blogg för första gången i mitt liv och den här sköna kommentaren vill jag dela med mig av:

Skribent: Cissi

Kan ni inte införskaffa ett jävligt pricksäkert Italiensk gevär och skjuta ner vartenda präktpretto när ni kommer hem! För det finns tydligen en hel drös bananer som inte fattat det här med ironi, cynism...och din genialiska humor. "Nääääh, jämföra en människa med en väska, Katrin fyyyy, nu får allt du ge dig!" Skjut henne först. Vad är FELET på småarnsmorsor? Blir man så moralgalet humorbefriad efter att ha krystat ut lille AlfonsAlva/Liam/annan skitunge med tant/gubbnamn? Tänk att starta en blogg som enabrt går ut på att häckla småbarnsmorsor. Nån som är på?

Man behöver inte vara ett A-barn för att förstå hur Schulman skrivit.  Cissi verkar vara en cool tjej. Men att prata om småbarnsmammor kan vara som att leka med elden, förutom att elden inte kommer loss för den måste amma och är därför inte så farlig. Men för att försöka förstå mammasläktet som ju faktiskt sådär generellt döper sina barn till modenamn enligt ovan (jag bara hatar det, jag hatar att ni döper kidsen så det blir en jävla topp tio-lista med Emma och William, fast det får man inte säga, får då tror de att man hatar själva barnet också...), så gör jag nu praktik hos min syster Jessica. Hon har ju alltså två barn som är lite drygt fyra månader. Och hon är tuff. Hon hanterar båda barnen lite med lillfingret, även om hon måste ta i. Hon ser inte förfallen och trist ut, hon pratar om andra saker än om barnen, hon frågar saker om mitt liv som inte har med barn att göra och tittar inte med våta ögon på en och säger -Men du ska väl också ha barn... Hon låter mig lära känna barnen i min takt, och visar att man inte behöver komma för sent bara för att man har barn. Och att man kan hänga ute och fika. Och att det nya umgänget inte består av enbart andra mammor som pratar bröstmjölksersättning. Jessica är min guru. Det har lett till att jag numer kan tänka mig att få barn. Någon gång. För jag ser att man måste inte bli ett ufo. Således förstår jag trots praktiken inte så mycket.


Det är helt enkelt lite som med elever på estetiska programmet som med mammor.
När de går i nian ser de slätstrukna ut. Efter ett år som estet är utseendet format efter estetmallen.
Så funkar sinnet på de flesta småbarnsmammor.


Balar balar

image309

Här kretsar en del om mat till djuren. Och nu ska jag gå och klappa korna. Har kramat Maximilian och Timothy hela dagen och pratat mycket med Jessica. Roligt.

Från dagens Arbetarbladet

Elin hoppar av SSU-toppen i protest
SSU-topp från Gävle hoppar av en vecka före kongressen


SSU:s styrelseledamot Elin Lundgren från Gävle väljer nu att lämna förbundet. "Man tycker att det är roligare med intriger och smutskastning än att fokusera på sakfrågor", säger hon.
Foto: David Holmqvist

Gävle
Med en vecka kvar till kongressen väljer nu styrelseledamoten Elin Lundgren från Gävle att lämna Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, SSU.
? Jag tycker helt enkelt att det är mest fulspel och trams. Det vill inte jag ställa upp på, säger hon.

Hösten 2005 blev hon invald i SSU:s förbundsstyrelse. Men medlemskapet i SSU på förbundsnivå blev inte som hon hade väntat sig. Och nu har det gått så långt att hon har valt att lämna alla sina uppdrag i organisationen.
   
   ? Man tycker att det är roligare med intriger och smutskastning än att fokusera på sakfrågor, säger Elin Lundgren.
   
   Hon ger som exempel bråk kring de två kandidaterna till ordförande.
   
   ? Man kastar skit på den kandidat som man inte håller på i stället för att tala väl om sin egen, säger hon.
   
Diskuterar inte
Det som hände efter krogbråket med förra ordföranden Anna Sjödin var också något som Elin Lundgren blev upprörd över.
   
   ? Vi diskuterade inga strategier hur man skulle hantera det internt. Det är ju löjligt när det handlade om förbundets ordförande, säger hon.
   
   SSU har ofta kritiserats för bråk inom förbundet.
   
   Hur ska man rädda SSU?
   ? Om jag det visste. Nu är interna strider viktigare än de frågor som vi är överens om. Det handlar om att de som är i ledande position på allvar måste vilja lösa konflikten, säger Elin Lundgren.
   
   Hennes avhopp påverkar inte kongressen på något sätt förutom att någon annan i styrelsen kommer att ta över hennes uppgifter.
   
Någon sanning
SSU:s förbundssekreterare Mattias Vepsä tycker att det är tråkigt att Elin Lundgren nu lämnar förbundet.
   
   Är det så illa som Elin Lundgren säger?
   ? Jag skulle inte säga att det är så illa. Det får stå för henne. Men när det finns en sådan uppfattning är det väl alltid någon sanning i det. Det finns olika åsikter inom SSU och vi har under hela vår historia debatterat och försökt att ena sidorna, säger Mattias Vepsä.
   
Jobbar i Gävle i stället
Under kongressen väljs ny styrelse och nytt politiskt program. Mattias Vepsä håller med om det finns saker som SSU behöver bli bättre på.
   
   ? Vi delar upp oss politiskt och inom organisationen lite för ofta. Vi behöver bli bättre på att fånga upp viktiga politiska frågor, säger han.
   
   Elin Lundgren ska nu fokusera på sina uppdrag för socialdemokraterna i Gävle.
Kommentar: Det tråkiga är ju att det är ännu värre än det jag ändå gett uttryck för. Och ändå tycker Mattias inte att det är så illa... Nu ska jag åka och pussa på tvillingarna.

RSS 2.0